– Vår forskning visar att patienter med glutenintolerans har en ökad risk för en rad andra sjukdomar. Vi har i synnerhet kunnat visa på en förhöjd risk för leversjukdomar och sköldkörtelrubbningar, berättar Peter Elfström, läkare vid Barn- och Ungdomskliniken vid USÖ. Han understryker dock att risken fortfarande är liten för den enskilde individen, eftersom det handlar om relativt ovanliga sjukdomar.
Glutenintolerans (celiaki) är vanlig i Sverige och drabbar cirka en procent av alla barn och ungdomar. Men även vuxna får allt oftare diagnosen, eftersom symtomen kan vara diffusa och svåra att tolka.
Genetiska förutsättningar
Vid glutenintolerans uppstår det en inflammation i tunntarmen när man äter livsmedel med gluten, vilket gör det svårt för kroppen att ta upp viktiga näringsämnen i maten. Den enda behandling som finns är att äta glutenfri kost resten av livet.
– Varför man får sjukdomen är inte helt klarlagt och det finns mycket kvar att utforska. Det vi vet är att den utlöses vid intag av gluten och att den framför allt finns hos individer med vissa genetiska förutsättningar. Och hos dessa personer ökar också risken för vissa autoimmuna sjukdomar.
Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet reagerar mot kroppens egna vävnader. Peter Elfström har i fem studier undersökt förekomsten av sådana sjukdomar där man tidigare har misstänkt ett samband med glutenintolerans och studierna bekräftar att det finns en ökad risk att drabbas av leversjukdom, Addisons sjukdom (som drabbar binjurarna), sköldkörtelrubbningar samt cancerformen lymfom.
Ökad risk för hypertyreos
När det gäller sköldkörtelrubbningar är risken för underproduktion av sköldkörteln (hypotyreos) känd sedan tidigare, men nu visar man att glutenintolerans även ökar risken för en överproduktion av sköldkörtelns hormoner (hypertyreos). Däremot visade studien inte någon ökad risk för autoimmuna hjärtsjukdomar, trots att man tidigare har sett ett samband i mindre studier.
– Bättre kunskap om risken för andra sjukdomar vid glutenintolerans är viktig både när det gäller diagnostik och behandling av dessa tillstånd, och vi hoppas att vår forskning ska minska risken för att dessa patienter går med oupptäckta och obehandlade följdsjukdomar, säger Peter Elfström.
Kunskapen kan också användas omvänt, för att identifiera riskgrupper där det kan vara aktuellt att testa för glutenintolerans. Patienter med autoimmuna sjukdomar kan i själva verket vara glutenintoleranta utan att veta om det, och då är det viktigt att ställa rätt diagnos, eftersom en glutenfri kost kan leda till en förbättring.
