Därför tjänar vi på att digitalisera vården

Därför tjänar vi på att digitalisera vården

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Utvecklingen av e-hälsa gör att det som tidigare krävde sjukhusvård nu kan göras i hemmet. Det ökar bekvämligheten och tryggheten för de som är sjuka och gör att vårdpersonalen kan ägna mer av sin tid åt kvalitativa patientmöten. 

– Alla är vinnare om den digitala tekniken används på rätt sätt inom vården, säger Per Ask, professor i medicinsk teknik vid Linköpings Universitet, som under många år arbetat med att utveckla apparatur och IT-system inom svensk vård. 

Vad är e-hälsa?

E-hälsa är ett slags samlingsnamn för när vården drar nytta av eller baserar sig på nya digitala verktyg för kommunikation, dokumentation och beslutsfattande i vården. För patienten innebär den digitala teknikens intåg i den medicinska världen bland annat att vården kan bedrivas nära honom eller henne. Istället för att åka in till ett sjukhus eller en vårdcentral för att exempelvis ta prover, få konsultation eller uppföljning kan mycket av det göras på egen hand i hemmet. 

Enligt Per Ask finns det ingen anledning att vara rädd för att tekniken skulle kunna ersätta läkare eller annan vårdpersonal. Det handlar snarast om att fördela uppgifter så att vården blir så bra som möjligt. 

– Datorer är exempelvis bättre än människan på att hantera och sortera uppgifter från mätningar och provtagningar och då är det praktiskt att ta hjälp av datorer för det. Vårdpersonalen kan då fokusera mer på det personliga mötet med patienten.

Bättra anpassad vård med e-hälsa

Daniel Forslund, (L), innovationslandstingsråd i Stockholm, välkomnar e-hälsoutvecklingen. Han tycker snarast att digitaliseringen inom vården gått för långsamt. Han menar att vården halkat efter om man jämför med andra områden i samhället och exemplifierar med att vårdpersonalens IT-system är betydligt mer ålderdomliga än inom andra branscher och att vården inte anpassat sin verksamhet efter moderna människors behov.

– I dag är det närmast en självklarhet att du ska kunna boka besökstid och beställa tjänster via webben men i kontakten med vården behöver du fortfarande ofta anpassa dig efter olika telefontider. Genom e-hälsa kan vården anpassas till människors vardag där den som vill kan använda en e-tjänst eller göra ett videobesök hos sin läkare istället för att stressa i väg från jobbet för att köa på vårdcentralen. Det skapar en ökad tillgänglighet, säger Daniel Forslund.  

Borde kommit längre i teknikenutvecklingen

Till viss del ger Daniel Forslund sig själv och sina politikerkollegor kritik för att e-hälsan inte kommit längre än den gjort. Det var som om man räknade med att teknikutvecklingen inom vården skulle ske av sig självt, precis som den gjort på andra håll. Nu har man insett att det krävs ett aktivt engagemang från beslutsfattare för att kunna göra nödvändiga ändringar i regelverk. Bland annat har Stockholms läns landsting infört nya ersättningsmodeller som motiverar fler vårdcentraler att införa fler e-tjänster som webbokning och erbjuda möjligheten att träffa en läkare på distans via dator som ett komplement till fysiska besök. 

Viktigt ta hänsyn till säkerhet och integritet

Men det finns också motiverade skäl till att e-hälsoutvecklingen tar tid. Det främsta är säkerheten. Tekniken måste prövas ordentligt och nyttan studeras innan den kan implementeras fullt ut. De processerna görs inte i en handvändning. 

– Säkerhet och integritet får aldrig äventyras, intygar Daniel Forslund. Däremot är det inte så att ny teknik i sig gör vården mer osäker. Ofta är det tvärtom. Pappersjournaler kan lättare komma på villovägar och hamna i händerna på obehöriga utan att det kan spåras till skillnad från de digitala för att bara nämna ett exempel, säger Daniel Forslund.     

Mycket att vänta inom e-hälsa framöver

Vad kan vi då vänta av framtiden inom e-hälsa?  Redan på kort sikt kommer nyheter att märkas inom området. Inom Stockholms läns landsting introduceras under 2016 möjligheten att läsa sin egen patientjournal genom att logga in på ett personligt konto på 1177.se med e-legitimation. Där kan man få koll på vad som står i ens egna journaler och se vilka preparat läkare har skrivit ut. 

– Den sammanhållna journalföringen förbättrar framför allt vårdpersonalens möjligheter att fatta rätt behandlingsbeslut. Genom att överblicka hela hälsosituationen kan de se om det är något särskilt de behöver ta hänsyn till från tidigare vårdbesök. Det är särskilt viktigt för de patienter som har flera olika vårdkontakter, säger Daniel Forslund.  

E-hälsa effektiviserar vården

Och för de kroniskt sjuka blir de innovativa IT-lösningarna allt vanligare och mer betydelsefulla. På många håll kan patienter redan i dag sköta sin provtagning i hemmet med hjälp av mätapparatur som länkats samman med informationslösningar och låta vårdpersonal ha kontinuerlig uppföljning av hälsotillståndet. Den nya tekniken ökar tryggheten för patienterna och gör det möjligt att leva mer självständigt trots en livslång sjukdom.

Samtidigt effektiviserar e-hälsan vården. Och det behövs med tanke på att andelen äldre som behöver vård hela tiden ökar. Med digitaliseringens hjälp kan man anpassa vårdens resurser så att de används där behovet är som störst.  

– Distriktssköterskan eller hemtjänsten kan i framtiden ägna sin tid till att prata med patienten vid sina hembesök istället för att bara ta prover. Och sjukhusen kommer att bli mer specialiserade och ha mer tid för de som verkligen behöver den avancerade medicinska hjälpen, förklarar Per Ask. 

Fakta – Vad är e-Hälsa? 
 
E-hälsa handlar om verksamhetsutveckling av vård och omsorg med hjälp av digitala verktyg. Syftet är ökad effektivitet, nytta och kvalitet. Termen e-hälsa är ofta använd som en paraplyterm för flera olika saker som har med användande av informationsteknologi och vård att göra. 
 
Här är några exempel på e-hälsa:
  • e-tjänster – tidsbokning på mottagning via nätet, läsa sin journal, KBT-behandling via nätet.
  • e-recept – recept som skickas elektroniskt av läkare, sjuksköterska eller veterinär till det nationella receptregistret. Samtliga apotek i Sverige hämtar sedan den information de behöver ur databaserna för att kunna expediera receptet.
  • Virtuella läkarbesök – träffa doktorn via en videolänk
  • IT-stöd i vårdkedjan – till exempel EES, elektroniskt expertstöd, som apoteken använder för att lättare upptäcka om dina läkemedel passar ihop
  • Hälsoappar – webbapplikationer där du samlar och följer hur din hälsa utvecklas.
  • Tekniska tillbehör – som aktivitetsarmband och klockor som hjälper dig att samla in egna mätvärden och följa din hälsa. 
  • Medicinteknisk utrustning – som används i operationssalar vid övervakning av exempelvis hjärtrytm och trygghetslarm.