BMI: Lär känna ditt midjemått!

BMI: Lär känna ditt midjemått!

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Midjemåttet och hur mycket man väger är för många ett känsligt ämne, men det finns anledning att hålla lite koll om man vill ha hälsan i behåll. Vad säger egentligen midjemåttet om vår hälsa?

Övervikt och fetma beror på att vi äter mer än vad kroppen hinner förbränna. Förekomsten av övervikt och fetma är idag så utbredd bland befolkningen att det anses vara ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem. Nästan hälften av alla män, en tredjedel av kvinnorna och vart femte barn är överviktiga eller feta. En fara med att bära på för många extrakilon är att risken för följdsjukdomar ökar.

Så räknar du ut ditt midjemått

Att ställa sig på vågen är förstås det enklaste sättet att kontrollera sin vikt, men såvida man inte har en speciell våg som visar muskelmassa, kroppsfett och andra viktiga markörer, säger den inte så mycket mer än en siffra. För att ta reda på om man har en vikt som är farlig för ens hälsa brukar man använda sig av midjemått och BMI, Body Mass Index.

När det gäller vikten har fettets fördelning på kroppen stor betydelse. Fett som sitter runt magen är till exempel mer skadligt än om fettet skulle ha en jämnare fördelning över kroppen. Det gör att måttet runt midjan blir väsentligt. Midjemåttet räknar man ut genom att ta ett måttband och mäter midjan där den är som smalast. Är man rund om magen kan man placera måttbandet mitt emellan nedersta revbenet och höftbenet. Midjemåttet kan användas för att avgöra om man lider av bukfetma. Som riktmärken brukar man säga att bukfetma hos kvinnor definieras 88 cm eller mer. För män går gränsen vid 102 cm. Man ska dock vara medveten om att även några centimeter under dessa mått kan utgöra hälsorisker, framförallt hjärt-kärlsjukdomar.

Body Mass Index, BMI - ett internationellt mått

BMI är ett internationellt mått för att skatta övervikt och fetma. BMI bygger på relationen mellan en persons längd och vikt. Genom att räkna ut sitt BMI får man en indikation på hur hälsosam eller ohälsosamt ens vikt är. Om BMI ligger mellan 18,5 och 25 definieras man som normalviktigt. Med ett BMI under 18,5 anses man vara underviktig, vilket således inte heller är bra för hälsan. Har man ett BMI mellan 25 och 30 anses man vara överviktig, medan ett BMI på 30 eller mer räknas som fetma.

Men man kan inte bara förlita sig på BMI eftersom det inte alltid är talande för ens vikt och hälsa. Som alltid när man talar om hälsa är det många faktorer som spelar in, däribland ärftlighet, livsstil eller miljö.

BMI - fungerar inte på alla

Att räkna ut sitt BMI kan vara användbart, men fungerar inte på alla. Några undantag är barn, kroppsbyggare och äldre, där fler faktorer än bara längd och vikt är av betydelse. BMI tar till exempel ingen hänsyn till om man styrketränar eller har lagt på dig extra muskelmassa. Därför kan en frisk person som har mycket muskler ha ett BMI som är över både 25 och 30, men utan att denne betraktas som överviktig eller fet. Det beror på att muskler väger mer än fett och BMI kan inte känna av andel eller fördelning av kroppsfett. Att endast gå på BMI ger då en missvisande bild av förhållandet mellan vikt och kroppslängd. Helst av allt ska man komplettera BMI med att mäta sitt midjeomfång med ett måttband.

För personer över 70 år har man justerat gränsvärdena för BMI. Där ligger undervikt vid ett BMI på 22 och lägre, normalvikten mellan 22 och 27 och övervikt som ett BMI över 27.

BMI hos barn går inte att räkna ut på samma sätt som för vuxna. Detta eftersom barn och vuxna har olika gränsvärden. För barn 2 till 18 år används istället ett annat mått, ISO-BMI, som förutom längd och vikt även tar hänsyn till barnets ålder och längdtillväxt. ISO-BMI räknas ut på barnavårdscentralen (BVC) och i skolhälsovården. Det är också dit man som förälder ska vända sig om ens barn är överviktigt och man behöver råd.

Hälsorisker med övervikt och fetma

Hälsoriskerna för den som är överviktig eller lider av fetma är många. Man löper till exempel ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar och åldersdiabetes. Det medför också en kraftigt ökad risk för åderförkalkning som kan orsaka proppar i hjärta och hjärna. Lider man av fetma ökar dessutom risken för vissa cancersjukdomar. Dessa hälsorisker försämrar inte bara livskvaliteten utan kan också förkorta livstiden.

Man ska dock säga att inte alla överviktiga och feta har samma risk för följdsjukdomar. Hur stor risken är beror bland annat på BMI, midjemått, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, personens allmäntillstånd och leverne. Ett sätt att förbättra de egna förutsättningarna är genom att göra livsstilsförändringar i form av att äta bättre, motionera mer, stressa mindre, sluta röka och dra ner på alkoholen. Det kommer överlag bidra till en bättre hälsa.

Nyckeln till en god hälsa och livsstil är bra kost och fysik aktivitet, så även vid övervikt. Om man får i sig mer energi via maten än vad man gör av med så går man upp i vikt. Därav är det nödvändigt att se över sina matvanor såväl som hur mycket man rör på sig. Det krävs ingen hård träning, även lätt fysisk aktivitet bidrar till bättre kondition och att kroppen förbränner mer. I det långa loppet bidrar det till en hälsosam kroppsvikt och ett sundare liv.

Några kilo extra behöver inte vara så farligt om man mår bra i övrigt, men att hålla koll på sitt midjemått och BMI kan ändå ge en fingervisning om ens vikt är normal eller för hög. Hos en person som är överviktig är varje minskat kilo ett steg mot bättre hälsa och därmed ökad livskvalitet.

Så räknar ut ditt BMI

Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 65 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 22,5.

  • BMI under 18,5: undervikt
    Om man har ett BMI som visar på undervikt kan det var en god idé att öka något i vikt, även om hälsoriskerna är förhållandevis låga vid måttlig undervikt. Är ditt BMI däremot långt under 18 bör du söka hjälp.
  • BMI 18,8-25: normalvikt
    Spannet här anses vara normalvikt och något man bör försöka hålla sig inom. Dock ska man tänka på att även ett normalt BMI innebär en hälsorisk om midjemåttet är stort.
  • BMI 25-30: övervikt
    Vid övervikt anses du väga mer än vad du mår bra av. Försök att äta mer hälsosamt och rör på dig så mycket som möjligt. Vikten har stor betydelse för din hälsa och med övervikt ökar riskerna för högt blodtryck, diabetes typ 2 och andra sjukdomar. Om du inte kan gå ner i vikt på egen hand bör du ta kontakt med vården för hjälp.
  • BMI 30 eller mer: fetma
    Fetma ökar risken för högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Hur stora hälsoriskerna är beror på graden av fetma och ditt allmäntillstånd. Du kommer må mycket bättre av att gå ner i vikt. Det gör stor skillnad om du rör på dig mycket, lite eller inte alls. Ta kontakt med vården för att få individuell rådgivning och eventuell behandling.