Ange ditt sökord

Patientgruppen med CTEPH är heterogen, äldre såväl som yngre kan drabbas. Foto: Shutterstock

Patientgruppen med CTEPH är heterogen, äldre såväl som yngre kan drabbas. Foto: Shutterstock

Pulmonell hypertension – ett allvarligt tillstånd med svårtydda symtom

Pulmonell hypertension betyder högt blodtryck i lungornas pulsådror. Roten till problemet är ett slags lungkärlsförändring som täpper till blodets gångar genom lungorna vilket leder till att hjärtat måste pumpa allt hårdare och kan överbelastas. 

Annons:

För personer som drabbas av pulmonell hypertension märks det främst genom att han eller hon blir andfådd vid bara liten ansträngning eller känner av yrsel. Dessa är relativt vanliga symtom som kan vara tecken även på andra sjukdomar vilket gör att pulmonell hypertension kan vara svårupptäckt. 

Det finns en risk att man missar att utreda om det kan vara pulmonell hypertension. Det händer att patienter som ovetandes har pulmonell hypertension och som söker vård för sina andningsbesvär felaktigt behandlas med astmamedicin, säger Magnus Nisell, överläkare vid Lung och Allergikliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. 

Ökad uppmärksamhet för sjukdomstillståndet

Med åren har uppmärksamheten kring det allvarliga sjukdomstillståndet ökat vilket lett till att fler diagnostiserats. Det är positivt eftersom den som har pulmonell hypertension utan behandling har en ökad risk att dö för tidigt. 

Många olika sjukdomar kan ge upphov till en tryckökning i lungpulsådern. Det kan exempelvis vara Pulmonell arteriell hypertension, PAH eller Kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, CTEPH. De båda sjukdomarna har likheter med varandra men uppkommer av olika anledningar och behandlas på lite olika vis. Den här artikeln fokuserar främst på CTEPH. 

Kan drabba människor i alla åldrar

CTEPH utvecklas hos personer som tidigare haft akut blodpropp i lungan, så kallad lungemboli. Runt tre procent av de som haft akut lungemboli riskerar att få CTEPH. Patientgruppen med CTEPH är heterogen. Äldre såväl som yngre kan drabbas och vissa som utvecklar CTEPH har haft lungemoboli utan att veta om det. 

Vid misstanke om CTEPH bör det göras en grundlig utredning.

Det är inget Sherlock Holmes-uppdrag att kunna ställa diagnos men det kräver flera steg och moment och det är viktigt att det görs noggrant för att säkerställa sjukdom och kunna ge adekvat behandling, säger Magnus Nisell. 

Så ställs diagnosen

Till att börja med bör EKG, lungröntgen, lungfunktionsundersökning samt ultraljudsundersökning av hjärtat göras för att ta reda på om det rör sig om pulmonell hypertension. Om det därefter finns skäl att tro att det kan röra sig om PAH eller CTEPH går man vidare med utredningen på ett universitetssjukhus och undersöker där trycket i lungkretsloppet med en kateter i ett blodkärl i hjärtats högra kammare. Vid CTEPH kartlägger man också genom kontraströntgen om det kan finnas väggfasta och bindvävsomvandlade blodproppar i lungpulsådern. 

Behandling med operation eller läkemedel

Vid CTEPH kan en operation i vissa fall bota sjukdomen. Bröstkorgen sågas då upp och väggförändringarna som orsakar stoppet i lungartären skalas ut. Men det är ett omfattande och riskfyllt ingrepp och långt ifrån alla patienter med CTEPH lämpar sig för operation.  Patienten kan vara för skör för att klara av operation eller så bedöms det vara kirurgiskt komplicerat att genomföra om det som ska avlägsnas sitter svåråtkomligt.  

Vid de fall operation inte är möjlig behandlas patienten med läkemedel. Dels förskrivs alltid blodförtunnande läkemedel. Patienter med CTEPH får också ett läkemedel som innehåller samma substanser som vid PAH-behandling. De verkar genom att vidga lungartärerna, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa blod genom lungorna.

Uppföljning med råd om livsstilsanpassningar

Utöver läkemedelsbehandling följs patienterna upp och får råd om livsstilsanpassningar och hjälp med att exempelvis hitta sätt för att minska stress, få goda sömnvanor och tips på lämplig fysisk träning. 

Patienter med CTEPH får en kontinuerlig kontakt med vården. Regelbundna läkarbesök för att göra hjärtultraljud är vanliga men det kan även bli en del träffar med sjuksköterskor och sjukgymnaster som ger ett värdefullt stöd till den här patientgruppen, säger Magnus Nisell.  

 

Annons:

Läs även

Vegetarisk kost minskar risk för stroke
24 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Vegetarisk kost minskar risk för stroke

Om man äter vegetarisk kost kan risken för stroke minsk...

Riskerna med e-cigaretter avslöjas
23 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Riskerna med e-cigaretter avslöjas

Man har sett en oroväckande ökning av användande av e-c...

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner
28 maj, 2020 Hjärta & Kärl

Allt om ödem (svullna ben och fötter) – när svullnaden inte går ner

Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en sv...

Annons:
Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!
15 juni, 2020 Kvinnans hälsa

Kvinna och äldre – därför gynnas du av träning!

Att träning är bra för hälsan kan många skriva under på...

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom
15 juni, 2020 Hjärta & Kärl

Dålig kondition och fetma hos unga ökar risk för kronisk sjukdom

Personer med dålig kondition eller fetma i övre tonåren...

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp
29 april, 2020 Hjärta & Kärl

Tydlig koppling mellan BMI och risk för blodpropp

Fetma i övre tonåren ökar risken att drabbas av blodpro...

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”
8 april, 2020 Hjärta & Kärl

Världsödemdagen: “Vården är inte rättvis och jämlik”

På Världsödemdagen 6 mars i år vill Svenska Ödemförbund...

Coronatest och immunitet
2 april, 2020 Hjärta & Kärl

Coronatest och immunitet

För att vi så snart som möjligt ska kunna återgå till n...

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad
20 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Februari har av Hjärt-Lungfonden utsetts till Alla barnhjärtans månad

Varje månad skickas 2-3 nyfödda hem från BB med ett all...

Annons:
Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation
19 mars, 2020 Hjärta & Kärl

Pulsåderbråck kan kopplas till inflammation

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till ni...

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4
17 mars, 2020 Bättre liv

Redaktionen testar: Apple Watch Series 4

Vår redaktör Moa, som aldrig tidigare har testat en sma...

Ödem
21 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Ödem

Studie: Hundägare lever längre
18 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Studie: Hundägare lever längre

Hundägare som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt löpe...

Annons:
Från topp till tå – lungorna
14 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Från topp till tå – lungorna

Man brukar säga att regnskogarna är jordens lungor. De ...

Forskare: Värt att dra ner på rött kött
7 februari, 2020 Hjärta & Kärl

Forskare: Värt att dra ner på rött kött

En ny studie visar att den som äter rött och processat ...

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande
20 januari, 2020 Hjärta & Kärl

Överläkaren: Lyssna på ditt hjärta – det kan vara livsavgörande

Hjärtklaffsjukdomen aortastenos, även kallat förträngni...

Nya nationella riktlinjer för strokevården
15 januari, 2020 Hjärnan & Nerver

Nya nationella riktlinjer för strokevården

När riktlinjerna för strokevården nu ses över och uppda...

Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Vad vill du göra?

Välkommen till Doktorn!

Hej och välkommen till DOKTORN.com

Vi kan nu stolt presentera flera nyheter på sajten. Vi vet att du kommer att känna igen DOKTORN samtidigt som nyheterna ger dig ännu fler möjligheter. Vill du läsa mer om vad nyheterna innebär gör du det på doktorn.com/faq

Enkät om antibiotikaanvändning

Hur ser du på antibiotika? Svara på 6 snabba frågor – tar 1 minut!

Till enkäten