Här finner du artiklar och filmer om benskörhet, PMS, p-piller, klimakteriet, inkontinens och annat som berör kvinnor.
Bakteriell vaginos (BV) är den vanligaste orsaken till illaluktande flytningar hos kvinnor. Det är vanligt att ha besvär med BV, och i de flesta fall ofarligt, men kan kännas väldigt jobbigt. Här kan du läsa mer om orsaker, symtom och behandling.
De allra flesta kvinnor har någon gång upplevt torrhet och sköra slemhinnor. Förutom att ge besvär som irritation och klåda kan det även öka risken för urinvägsinfektioner och slidkatarr och påverka samlivet.
Sveda, klåda och irritation i underlivet är nog så besvärande. Inte sällan är orsaken en svampinfektion men lika ofta beror obehaget på en rubbning i slidans normala bakterieflora – så kallad bakteriell obalans.
Du är inte ensam om att drabbas av mensvärk, det vill säga värk och obehag före och under din mens. Symtomen kan vara smärta i mage och rygg, men även yrsel och illamående. Du kan på egen hand, på olika sätt, lindra mensvärken.
Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet och inleds oftast med att mensen förändras, vilket vanligtvis inträffar när du har passerat 45-års åldern. Nästan 75 procent av alla kvinnor som går igenom klimakteriet upplever besvär, såsom exempelvis torra slemhinnor och svettningar. Man behöver dock inte ha besvär resten av livet, för det finns hjälp att få.
Urinvägsinfektion eller blåskatarr beror på en infektion i urinblåsan som oftast orsakats av tarmbakterier. Urinvägsinfektion drabbar oftare kvinnor än män och kan både behandlas och förebyggas.
Hjärndimma, trötthet, konstant irritation, sömnsvårigheter och torra slemhinnor. Listan på symtom som du kan uppleva i samband med klimakteriet är lång. Många kvinnor förstår inte att deras besvär beror på hormonella förändringar förrän svettningarna och värmevallningarna dyker upp, och då kan de ha haft sina andra symtom under flera år.
En studie från Statens beredning för medicinsk utvärdering visar att vården inte har kunskap kring urinläckage.
Allt fler kvinnor i Sverige får diagnosen bröstcancer, men det positiva är att dödligheten minskar. Det har visat sig att kvinnor som är födda i ett annat land, samt kvinnor som är lågutbildade löper mindre risk att drabbas av bröstcancer än infödda kvinnor och högutbildade. Risken att dö i sjukdomen är dock större om de skulle drabbas.
Idag behandlas stroke lika för kvinnor som för män, något som i framtiden kan komma att ändras. Det konstaterar forskare i Lund som visar att det är stora könsskillnader på hur en stroke skadar hjärnan hos män och kvinnor.
Cirka en halv miljon människor i Sverige idag lider av någon form av inkontinens/överaktiv blåsa och forskning har visat att urinläckage kan ha en betydande negativ inverkan på livskvaliteten hos den drabbade.
Det finns olika sätt att mäta bentäthet för att på så sätt kunna ställa diagnosen osteoporos, benskörhet. På Praktiken Ankaret i Karlstad använder man den vanligaste tekniken, DEXA.
Sjunkande östrogenproduktion ger sju av tio klimakteriebesvär. När östrogenet minskar i övergångsåldern försvagas skyddet mot en rad sjuk domar. Men hjälp finns på närmare håll än många tror.
Hjärtsvikt är vanligt i befolkningen och man kan räkna med att cirka tre procent, det vill säga runt 300 000 svenskar, har hjärtsvikt. Förekomsten ökar med stigande ålder och män insjuknar cirka tio år tidigare än kvinnor. Det är ett allvarligt tillstånd med en dödlighet på cirka 45 procent, över fem år.