Stressorer kan vara av mycket skilda slag – allt från fysiska faktorer i miljön, som födoämnen, ljud och ljus etc till sociala, ekonomiska, kroppsliga och psykologiska faktorer, som t ex krav som ställs på oss i relationer till andra, livshändelser som påverkar oss starkt eller kroppslig sjukdom.
Människor uppfattar påfrestningar och kravfyllda situationer på olika sätt. En situation som är stressande för en person är det inte för en annan. Vad som avgör om en en situation eller aspekt i miljön utlöser stress har forskning visat beror på en rad faktorer.
Tolkningens betydelse
Mer än man kan tro beror stress på vår upplevelse av situationen, dvs. hur vi bedömer och tolkar en situation, och vilka krav vi tror ställs på oss och vilka resurser vi tror vi har för att hantera den. Det är när vi bedömer en situation som övermäktig som stressreaktionen sätter fart. Människor kan i hög grad skilja sig när det gäller tolkningar av situationer – det som av en person upplevs som obehagligt och skrämmande framstår kanske som en utmaning för en annan. Det som påverkar vårt sätt att se på saker har sin grund i bl a tidigare erfarenheter och uppväxt, där vi lagt grunden till antaganden om oss själva och andra, värderingar, målsättningar och krav som vi har på oss själva.
Stress – en obalans mellan resurser och krav
En annan orsak till stress är när krav från omgivningen inte stämmer överens – är i obalans med – våra resurser och behov.
För det mesta känner man stress på grund av att kraven upplevs som för stora – men ibland kan det även vara det motsatta som gäller (t ex om man upplever att de egna resurserna inte kommer till användning, t ex vid arbetslöshet eller alltför enkla arbetsuppgifter).
Det beror på att vi har olika stora faktiska resurser att hantera situationen. En person som är tränad på en uppgift blir inte lika stressad som någon som gör uppgiften för första gången. Om du kör bil kommer du kanske ihåg hur fruktansvärt stressande och svårt det var första gången, jämfört med hur avspänt det känns efter ett par tusen mils körning.
En annan sak som påverkar är den faktiska möjligheten som ges oss att påverka vår situation. Detta är kanske framför allt tydligast i arbetslivet och i de situationer där passformen mellan människa och miljö är dålig.
Personlighetsfaktorer
Genom forskning har man sett att vissa drag eller beteenden hos personen, s.k. personlighetsfaktorer, är relaterade till stress och stressrelaterade sjukdomar. Redan på 50-talet såg Friedman & Rosenman ett samband mellan vissa beteendemönster och risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Utifrån sina erfarenheter myntade man begreppet typ A-personlighet. En typ A-människa kännetecknas av höga ambitioner, tävlingsinriktan och höga krav på prestation. Fenomenet har också kommit att kallas för “The hurry-sickness” (bråttomsjukan), på grund av att dessa personer ofta går på högvarv, är otåliga och tidspressade – man gör allt i högt temp – går fort, äter fort, pratar fort och har inte tålamod att vänta på andra. Andra typiska drag är att de är lättirriterade och har nära till aggressivitet.
Sårbarhetsfaktorer och livshändelser
Ytterligare faktorer som bidrar till stress, och hur väl man står emot påfrestningar, är vad man kan kalla sårbarhetsfaktorer. Människor är olika känsliga för påfrestningar. Till viss del beror det sannolikt på en medfödd känslighet för vissa saker, t ex överkänslighet för vissa födoämnen, hormonomställningar eller att man lätt får infektioner. En del personer har också lättare för att reagera med ångest och oro i påfrestande situationer.
Runt om oss i vår miljö händer hela tiden saker som hotar vår jämvikt och kräver att vi anpassar oss. En del av dessa förändringar är vi rustade att hantera medan andra ställer mycket stora krav på vår anpassningsförmåga. Många forskare har försökt sätta ihop tabeller över vanliga livshändelser, och i hur hög grad de bidrar till vår stress. Utifrån sådana tabeller kan man i viss mån förutsäga hur stor risken är för att man ska drabbas av en stressutlöst sjukdom.
Ett urval av livshändelser som kan bidra till stress:
* Make/makas död
* Skilsmässa
* Personlig kroppsskada eller sjukdom
* Giftermål – eget
* Få sparken från jobbet
* Pensionering
* Anhörigs sjukdom
* Graviditet – egen
* Större förändring i jobbet
* Förändring av ekonomiska förhållanden
* Ta ett stort lån
* Barn som flyttar hemifrån
* Utmärkta personliga prestationer
* Förändring av egna vanor
* Flyttning
* Semester
Källa: Careit.com – KBT behandling på Internet av sömn- & stressproblem
