Ange ditt sökord

Vad är egentligen en whiplash-skada?

Vad är egentligen en whiplash-skada?

Förkortningen WAD står för Whiplash Associated Disorder och betyder pisksnärtsrelaterad skada. De flesta har kanske hört talas om whiplash-skador och vet att de kan uppstå vid till exempel trafikolyckor där nackmuskulaturen utsätts för kraftigt våld. Men vad det verkligen innebär för den drabbade är nog inte lika känt eller lätt att förstå.

Annons:

Whiplash beskrivs ofta som den pisksnärt som kan drabba nackmuskulaturen när huvudet först kastas bakåt, för att sedan slungas framåt, i samband med en krock. Detta är vanligast vid påkörning bakifrån och utsätter nacken för extrema krafter som kan ge mycket långvariga skador. Vid en kollision i 36 km/tim kan huvudet som väger ca 3 kilo utsättas för en kraft på hela 10 G.

Varje år är det många som drabbas och för den som får långvariga besvär kan problematiken kring skadan bli mycket svår. Förutom den kroniska värk många tvingas leva med möts man ofta av oförstående från omgivningen, eftersom skadan inte är synlig. I värsta fall tvingas man till långa sjukskrivningar eller kanske till att byta arbete. Kanske förlorar man sin arbetsförmåga helt.

Eftersom skadan är ”osynlig” kan man dessutom få problem med ersättning från försäkringsbolag som alltför ofta inte vill kännas vid skadan utan menar att den drabbades besvär beror på något annat. Sådana tvister kan pågå i flera år och innebär ytterligare psykisk press för den skadade som redan kämpar med sin nya livssituation.

Det är inte bara i trafiken whiplash-skador förekommer utan även vid till exempel dykolyckor eller inom idrotten. Faktorer som kan öka risken för långvariga besvär är till exempel kraftig initial smärta, om man i samband med traumat råkar vrida huvudet eller om man har en hög ålder vid skadetillfället.

Det som händer är att mjukdelarna i nacken överbelastas och stukas eller vrickas. Till följd av detta kan man få muskelbristningar, nervskador och skador på kotor och diskar. Man kan även få senskador, ligament kan töjas och brista. Detta är skador som oftast inte syns vid en röntgenundersökning. Skelettskador uppstår dock sällan vid whiplash-skador och inte heller alla som drabbas får långvariga symtom.

Se till att dokumentera skadan

Även om man inte upplever en olycka som särskilt allvarlig bör man alltid uppsöka läkare för undersökning och dokumentation. Dels är det viktigt att få rätt hjälp så snart som möjligt vid en whiplash-skada, dels är dokumentationen viktig vid en eventuell tvist med försäkringsbolag. Har man inte anmält en eventuell skada vid olyckstillfället får man också svårt att hävda sambandet i efterhand. Tomas Timander är smärtläkare och har arbetat med behandling av smärtpatienter under 25 års tid.

Till hans mottagning i Stockholm kommer patienter både för att få behandlingsförslag och för att få hjälp med försäkringsärenden.

– Halsryggen är en väldigt känslig region med riklig nervvävnad och en whiplash-skada kan ge upphov till en mycket komplex symtombild, berättar Tomas Timander.

– De patienter jag träffar vill veta hur de ska kunna minska sin värk och få mer rörlighet. De vill veta vilka smärtblockader som finns att tillgå och var de bästa rehabiliteringsklinikerna finns. Men de är också oroliga för vad som händer om de inte längre klarar av sitt arbete. Det är viktigt att man följer upp dessa patienter och får en helhetsbild för att få ett bra behandlingsresultat.

Tomas Timander har stor förståelse för de patienter som kommer till honom med sin smärta. Han var själv med om en olycka under 70-talet och bröt nacken på flera ställen. Även om han i dag är ganska återställd så lider han fortfarande av kronisk nackvärk.

Händer, armar och fingrar kan domna

Symtom och graden av smärta är varierande för individen, men vanligt efter en olycka är att man känner smärta från nacken, stelhet i nackmusklerna och huvudvärk. Ibland uppstår domningar och värk i hand, arm och fingrar och ibland även i ryggen. För en del kommer symtomen några dagar efter olyckan. Det är heller inte ovanligt att värken förvärras under de närmaste dagarna för att sedan försvinna och återkomma långt senare.

För den grupp som får långvarig skadeproblematik kan år av smärta vänta. Symtomen kan vara många, såsom till exempel;

 

  • Värk i nacke, axlar, skuldror

 

  • Huvudvärk

 

  • Stelhet i nacken

 

  • Inskränkta rörelser

 

  • Domningar i händer och armar

 

  • Trötthet

 

  • Minnes- och koncentrationssvårigheter

 

  • Sömnproblem

 

  • Ländryggssmärtor

 

  • Sväljningssvårigheter

Svårt att sitta stilla längre stunder

Eftersom man kan få så många symtom påverkas också många fler områden i livet än de som kanske är självklara. Ofta klarar man inte av att sitta still längre stunder utan att få ökad värk och stelhet och många får problem med koncentrationen. Detta kan naturligtvis ha betydelse både på arbetet och i hemmet. Att färdas längre sträckor i bil innebär ofta ökad smärta, likaså att sitta vid datorn.

Även vädret har betydelse då vind och kyla oftast gör situationen ännu värre. Vardagssysslor som städning, fönsterputsning eller trädgårdsarbete blir för en del helt omöjligt. För att slippa svårare smärta tvingas många att förändra sitt liv och får kanske undvika aktiviteter som de egentligen tycker om. Att gå runt med kronisk smärta resulterar dessutom i trötthet då det är mycket energikrävande.

Många skadade får inte rätt diagnos

Whiplash-relaterade skador är svåra att diagnostisera. Ofta genomgår man en röntgenundersökning för att utesluta frakturer eller andra skador, men alla skador, såsom mjukdelsskador, syns inte.

– Vi behöver en mer noggrann diagnostik och bättre metoder för att hitta dessa skador, säger Tomas Timander. De metoder vi har i dag räcker inte riktigt till.

I vanliga fall ställs i stället diagnosen genom symtombild och sjukdomshistoria. Många skadade får dock inte rätt diagnos och kommer för sent under behandling trots att man ibland under många år sökt läkare för sin värk. Även vid rätt diagnos blir processen ofta långdragen då olika läkare, specialister och sjukgymnaster ska besökas och väntetiderna är långa.

Att leva med orosmomenten vad det gäller försäkringsfrågor, sociala rättigheter, arbetsgivaransvar och rehabiliteringsmöjligheter samtidigt som man mår mycket dåligt blir ofta påfrestande. Det handlar om en kronisk skada som det egentligen inte finns någon bot för i dag. Besvären kan dock minskas med tiden och i bästa fall försvinna helt.

Tomas Timander arbetar bland annat med en metod där man försöker lindra huvudvärk som beror på spänningar eller skador i nacken genom att spruta lokalbedövning i klämda nerver. Man bryter då nervens smärtimpulser och kan få en långvarigare smärtlindring. Injektionerna kompletteras med besök hos sjukgymnast som stretchar de spända nackmusklerna.

Värme kan lindra smärtan

Det man kan göra själv är att söka professionell hjälp och att anpassa sin vardag. Sjukgymnastik med ett genomtänkt träningsprogram kan hjälpa den skadade att hålla igång, vilket är mycket viktigt. Massage kan hålla musklerna mjuka och vara en skön avkoppling för stunden, likaså kan värme hjälpa till för att hindra stelhet och lindra smärta, och det finns till exempel ”vetekuddar” som man kan värma i mikrovågsugn och lägga över axlarna. En del tycker sig minska smärtan genom akupunktur eller laserbehandling.

Många får byta jobb

Även arbetsplatsen bör utformas på ett visst sätt för att bättre passa den skadade, i den mån det är möjligt. Tyvärr räcker inte detta alltid och många tvingas som sagt byta jobb eller bli sjukskrivna. Till följd av detta får många även sänkt inkomst utan kompensation. Kostnaden för vård och medicinering (smärtstillande) kan bli stor och i värsta fall uteblir återkomsten till arbetslivet.

Försäkringsbolagen går dessutom ofta emot både den skadade och dess läkares bedömningar och man hamnar i underläge då det ur ekonomisk synpunkt kan vara svårt att ta strid mot dessa. Det gäller dock att stå på sig för att få en rättvis medicinsk bedömning och en rättvis ersättning.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: