Ange ditt sökord

Japaner hör till de mest långlivade människorna på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger – otroliga fem kg per person och år – spelar en roll i detta. Foto: Shutterstock

Japaner hör till de mest långlivade människorna på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger – otroliga fem kg per person och år – spelar en roll i detta. Foto: Shutterstock

Totalt finns hundratals sorters tång i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt. Foto: Shutterstock

Totalt finns hundratals sorters tång i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt. Foto: Shutterstock

Tång på tallriken kan vara bra för din tarm

Ingen blir glad av att på sommaren vada runt i illaluktande tång, men dessa så kallade makroalger är proppade med nyttigheter. Och i takt med att kampen om biomassan tätnar, grönsaker utarmas och allt fler vill äta djurfritt, så kan det bli läge för tången att göra inträde i köket.

Annons:

Tång är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Huruvida det verkligen ligger till så ska Eva Nordberg-Karlsson, professor i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola, ta reda på.

Vardagsmat i japan

I Japan och vissa delar av Asien är olika slags alger bokstavligen vardagsmat. I vår del av världen, är det som bekant inte så. Mikroalger, såsom Spirulina, kan odlas i labb och förekommer sparsamt som hälsokost, men makroalger äter vi i stort sett inte alls.

Japaner hör till de mest långlivade människorna på jorden och vissa forskare tror att deras intag av alger – otroliga fem kg per person och år – spelar en roll i detta. De drabbas också mer sällan av demens och tarmcancer. Om det finns en korrelation mellan deras intag av ”sea weed” och uppvisade hälsofördelar är oklart, men en hypotes, enligt Eva Nordberg-Karlsson.

– Nyligen har forskningsintresset för havsväxter som näringskälla fullkomligen exploderat. I havet finns ju helt enkelt en massa biomassa vi inte utnyttjar, konstaterar Eva Nordberg Karlsson.

Målet med forskningen är även att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livsmedelsindustrin kan använda för att näringskrydda grönsaksröror, bröd och annan färdigmat.

Studera effekten på mänskliga tarmfloran

Sedan tidigare driver Eva Nordberg Karlsson två internationella projekt om makroalger och fick nyligen fick anslag till ett tredje, ProSeaFood, som är ett europeiskt samarbete för att utforska tångens hälsobringande egenskaper. Närmare bestämt hur dess kolhydrater påverkar tarmfloran och i sin tur immunförsvaret.

I sina studier kommer Eva Nordberg-Karlsson att plocka fram olika fiberfraktioner och sedan med hjälp av en simulerad tarmreaktor – ungefär en mänsklig tarm i labbmiljö – studera effekten av tillsatser av dessafibrer på den mänskliga tarmfloran.

Saccharina-tång – odlas på rep

Tångsorten Eva Nordberg Karlsson studerar hör till en av de vanligare, Saccharina, och odlas av samarbetspartners på rep i havet utanför Norges kust. Totalt finns hundratals sorter i havet, men de flesta odlas inte kommersiellt. Parallellt kommer forskarna undersöka hur de förmodat välgörande beståndsdelarna kan massproduceras.

– Här gäller det inte bara att hitta och plocka ut godbitarna. Också smak och konsistens måste vara tilltalande och produktionskostnaderna överkomliga.

Några för- och nackdelar med att odla makroalger som föda

  • Växer snabbt, går att ta två skördar per år. Växer snabbare än cerealier.
  • Havsväxter innehåller andra fibrer än sin land-släktingar, vilket antas gynna tillväxten.
  • Odlingspotentiel: finns mycket ”ledig plats” i haven för att odla mer. Särskilt i vår del av världen då tång föredrar kall, jämn temperatur.
  • Suger åt sig tungmetaller. Hur dessa påverkar kroppen är oklart. Det gäller därför att odla dem långt ute till havs.
  • Innehåller mycket vatten, vilket kan leda till höga kostnader för att torka. Å andra sidan innehåller de inte mer vatten än vanlig potatis.
Annons:

Källor:

Lunds universitet

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: