Den nya influensan orsakas av ett virus A(H1N1) som är en blandning av influensavirus från svin, fågel och människa. Genom blandningen har en ny virusvariant uppstått som smittar mellan människor. De flesta av oss saknar skydd mot den nya influensan vilket gör att smittspridningen blir större.
Hittills verkar det som om framför allt unga och vuxna i åldrarna 20-50 år insjuknar, medan äldre personer drabbas i mindre utsträckning.
– Svenska data visar att 50 procent av dem som drabbas är mellan 20-40 år och man har sett liknande mönster i olika delar av världen. Ingen vet varför det är just så men det finns tre hypoteser, säger Antonio Barragan, överläkare vid Smittskyddsinstitutet.
1. De äldre har ett visst skydd från tidigare influensapandemier som Asiaten och Hong Kong influensan.
2. Beteendet hos yngre gör att de utsätts för mer smitta, de reser och är ute mer bland folk.
3. Viruset i sig kanske infekterar företrädesvis yngre och gör dem sjukare. Men det har vi svar på först om en tid då forskning om detta pågår.
Förloppet vid influensa
En influensa med okomplicerat förlopp ger hög feber, muskelvärk och hosta och brukar sitta i mellan tre till fem dagar. Efter några dagars vila är man pigg igen, även om trötthet och hosta kan sitta i ett tag. Symtomen på den nya influensan påminner om vanlig influensa. De flesta som insjuknar får vanliga influensasymtom och har ett godartat sjukdomsförlopp.
Det kan dock hända att man får en bakteriellinfektion i samband med influensan. Det beror på att viruset skadar slemhinnan i luftvägarna, vilket i sin tur ökar risken för sekundära infektioner med bakterier. För de minska barnen brukar det vara öroninflammationer, hos vuxna är det ofta bihåleinflammation och hosta som sitter i länge. Hos de allra äldsta brukar ofta lunginflammation vara det typiska. De vanligaste bakterier som orsakar lunginflammation hos influensapatienter är pneumokocker, stafylokocker, och streptokocker.
– I de allra flesta fall hjälper antibiotika, men även hos dem som får infektioner utan att ha influensa, kan infektionen få ett allvarligare förlopp. Det beror på att deras immunsvar inte hanterar infektionen på ett normalt sätt utan “överreagerar”, vilket gör patienten allvarligare sjuk, säger Elda Sparre verksamhetschef på infektionskliniken Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
– Dessa patienter blir bara delvis hjälpta av antibiotika då den typen av läkemedel inte påverkar den immunologiska reaktionen. Man vet ännu relativt lite om varför vissa människor reagerar på detta sätt, men det har troligen att göra med något hos deras immunsvar. Även vissa underliggande riskfaktorer kan ha betydelse för hur sjuk man kan bli, fortsätter Elda Sparre.
Alltså, samma infektion med samma bakterie kan göra en individ lindrigt sjuk och en annan allvarligt sjuk.
Är den nya influensan farligare?
Spanska sjukan tog livet av mellan 20 till 50 miljoner människor åren 1918-1919. Bara i Sverige drabbades över 35 000 personer. Nu 90 år senare står vi inför en ny pandemi. Normalt infekterar influensavirus de övre luftvägarna. När de nedre luftvägarna infekteras kan sekundära bakteriella infektioner uppstå och därför avled så många i både virus- och bakterieorsakade lunginflammationer under Spanska sjukan.
Det som kan kännas skrämmande med den nya influensan är att enstaka unga och tidigare helt friska individer har fått svår lunginflammation och hamnat i respirator och att ett fåtal av dessa också har avlidit. Den svåra frågan är om fallen med de yngre med svår sjukdom beror på att fler insjuknat, eller om influensan i sig är allvarligare.
– Vid influensa, även den nya influensan, beror lungkomplikationer av antingen viruset i sig, bakteriella sekundärinfektioner eller av en kombination av båda. Våra svårt sjuka patienter här på infektionskliniken har också följt detta mönster, säger Elda Sparrelid.
Den sammantagna bilden hittills från Australien, England och USA är att sjukvården är ansträngd. Man ser fler fall av virusorsakad lunginflammation är vid den säsongsbundna influensan. Risken att få lunginflammation direkt av influensan verkar alltså vara något större, medan risken för allvarliga bakteriella komplikationer verkar vara något mindre.
– I Sverige har vi ännu inga data på det, så det är för tidigt att dra några slutsatser. Från de internationella data som finns så verkar det vara så att det är viruset självt som kan ge en lunginflammation som går ner i alveolerna och luftvägarna. Man har inte kunnat påvisa att de svårast sjuka har drabbats av en så kallad ”superinfektion”, det vill säga att bakterier orsakat svåra sekundära infektioner, säger Antonio Barragan, överläkare på Smittskyddsinstitutet.
Antibitotikaresisten – ett växande problem
Antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner. Det kan föreligga en risk att de resistenta bakterierna kommer att bli ett problem i samband med den nya influensan. Det kan bli riktigt farligt om man inte kan behandla följdsjukdomarna. I Sverige har vi fortfarande tillgång till effektiv antibiotikabehandling, men i många delar av världen, speciellt de resurssvaga länderna, är läget mycket allvarligt.
– Resistenta bakterier kan teoretiskt bli ett problem. Bland de aktuella bakterierna förekommer resistens huvudsakligen bland stafylokocker (MRSA) samt pneumokocker. I Sverige är problemet ännu inte så stort och det finns fortfarande alternativa antibiotika att tillgå i sådana fall. Det finns inga bra sätt att skydda sig själv i samhället. Däremot måste sjukvården, som alltid, vara mycket noga med hygienrutiner samt användning av antibiotika så att inte problemet ökar, säger Elda Sparrelid.
Vaccinering – ett sätt att minska smittan
Den stora skillnaden mellan den nya influensan och säsongsinfluensan är att många fler drabbas. Fler än vanligt är mottagliga på grund av att de saknar immunitet. Om många fler individer drabbas blir också antalet med svår sjukdom större, även om risken för komplikationer för en enskild person som insjuknar inte är större. Därför kommer alla i Sverige att erbjudas vaccin mot den nya influensan. För riskgrupperna, de äldre och kroniskt sjuka, kan det bli aktuellt att även ta vaccin mot den årliga influensan.
– Ja för riskgrupperna är det viktigt att de tar båda vaccinerna. Läkemedelsbolagen håller på att prova ut ett vaccin som är en kombination och täcker både för den nya influensan och för den vanliga säsongsbundna. Resultatet blir klart under hösten, säger Antonio Barragan.
Om det nu föreligger en risk för sekundära infektioner ska man inte också vaccinera alla mot pneumokocker också?
– Nej, ingen generell vaccinering rekommenderas . Men för vissa riskgrupper är det till stor nytta, till exempel de som har opererat bort mjälten, är organtransplanterade, är immunosuprimerade på något sätt eller har en lungsjukdom. Men det finns inga generella råd, utan varje patient får bedömas enskilt av sin behandlande läkare. Det vaccin som finns idag är heller inte fullt täckande för alla typer av pneumokocker, säger Antonio Barragan.
Så är den nya influensan farligare än någon annan influensa?
– Vi vet väldigt lite om viruset. Vi har idag 915 rapporterade fall i Sverige. 49 av dem har krävt sjukhusvård och sex stycken intensivvård, en person har avlidit. Från Australien där man haft sin influensasäsong har man kunnat se att det verkar bli ungefär som vid den vanliga säsongsbundna influensan Antalet patienter som behövt intensivvård var i Australien 0,43 per 100 000 invånare. Och om vi ser till antalet döda var det i Australien 0,65 per 100 000 invånare, det vill säga låga tal. Så inget tyder på att det är farligare än den vanliga säsongsbundna influensan som årligen leder till att det i Sverige avlider 1000-2000 personer, säger Antonio Barragan.
Man vet inte i förväg vem som kommer att bli sjuk och man kan ännu inte uttala sig om något mönster när det gäller svårt sjuka i Sverige eftersom de är för få. Däremot är mönstret beträffande vilka som blir sjuka i största allmänhet samma som i andra länder, det vill säga främst unga människor. Därför erbjuds alla vaccinering. Ju fler som vaccinerar sig, desto mindre virus kommer att finnas i samhället och desto färre riskerar att bli sjuka eller svårt sjuka.
Faktaruta
Vad har nya influensan för symtom?
Tecken på nya influensan påminner om vanlig influensa. Vanliga kännetecken är feber, hosta, halsont, ont i kroppen, huvudvärk och trötthet. Nya influensan kan också ge diarré och kräkningar. Vara vaksam på de fall som blir allvarliga, som kräver sjukhusvård och där komplikationer tillstöter.
Den nya influensan smittar ända upp till ett dygn efter feberfrihet.
Smittsamheten är dock störst under de första dagarna i sjukdomsförloppet och pågår i snitt sju dagar.
Vad ska jag göra om jag tror att jag är smittad?
Sjukdomen har i de flesta fall inte varit allvarligare än en vanlig influensa. Därför behöver du inte söka vård eller lämna prov om du misstänker att du är smittad av den nya influensan, såvida du inte har någon underliggande sjukdom eller är gravid (se frågan om riskgrupper).
Håll dig i stället hemma under den smittsamma perioden, 5-7 dagar, och tills du blir feberfri, och undvik att smitta andra. Ta det lugnt och vila. Drick mycket vätska och ta febernedsättande, smärtstillande eller hostmedicin vid behov
När ska jag kontakta sjukvården?
• Om du har symtom på influensa och tillhör en riskgrupp, kan du behöva behandling. Ring först Vårdguiden på telefon 08-320 100 och fråga om råd. Ring din husläkare innan du åker till vårdcentralen. Det är viktigt för att undvika att sprida smittan vidare.
• Om har influensasymtom och inte tillhör någon riskgrupp, vila och vänta. Om ditt tillstånd försämras, exempelvis om du får hög feber (över 38,5 grader) i mer än tre dagar, får svårt att andas eller om ditt allmäntillstånd är påverkat, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100 och fråga om råd. I övrigt gäller detsamma som för en vanlig influensa, det vill säga att du kontaktar vården om du får svåra symtom eller om du inte blir bättre efter en vecka.
• Om du vårdar eller har nära kontakt med en person som tillhör någon av riskgrupperna och som har symtom på influensan, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100 för råd.
Riskgrupperna är personer med:
• kronisk hjärt-kärlsjukdom
• kronisk lungsjukdom (till exempel astma, KOL)
• svårinställd diabetes
• nedsatt immunförsvar (till exempel ärftliga immundefekter, pågående behandling som sätter ned immunförsvaret, leukemier)
• HIV
• neuromuskulära sjukdomar
• extrem fetma
och även:
• gravida
• barn med nedsatt immunförsvar, kronisk njursjukdom, HIV/aids, diabetes, astma eller andra lungsjukdomar
Källa: Vårdguiden
