Ange ditt sökord

Det krävs endast ca 200 gram spenat per dag  för att få en skyddande effekt. Foto: Shutterstock

Det krävs endast ca 200 gram spenat per dag för att få en skyddande effekt. Foto: Shutterstock

Spenat kan motverka fettlever

För dig som tycker om att lägga spenat på tallriken kommer nu glädjande nyheter, spenat kan faktiskt motverka fettlever.

Annons:

Det visar forskare från Karolinska institutet i en studie som publicerats i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Fettlever – en vanlig leversjukdom

Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. I dag finns inget godkänt läkemedel för behandling av sjukdomen, som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer.

Nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern.

Ökat intag av nitrat minskar fettinlagringen i levern

Studien visar att en högre andel grönbladiga grönsaker i kosten kan minska risken att utveckla fettlever. Forskarna kunde se hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern.

– När vi gav nitrat till möss som gått på en västerländsk diet med mycket fett och socker så såg vi en signifikant lägre andel fettinlagring i levern, säger Mattias Carlström, docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet.

Resultaten i möss bekräftades av två olika former av cellstudier på mänskliga leverceller. Förutom en minskad risk för fettlever observerade forskarna även sänkt blodtryck, och en förbättrad insulinkänslighet hos möss med typ 2-diabetes.

Fokus på att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Forskargruppens fokus är att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, bland annat genom att påverka kosten. Tidigare studier har visat att dietärt nitrat i form av grönsaker ökar effektiviteten hos mitokondrierna, cellernas kraftverk, vilket kan förbättra prestationsförmågan vid arbete. Det har även visats att ett ökat intag av frukt och grönt har en förbättrande effekt på hjärt-kärlfunktionen och vid diabetes.

– Vi tror att dessa sjukdomar hänger samman, och att det är en ökad oxidativ stress som leder till en minskad kväveoxidproduktion vilket påverkar organens funktion negativt. Nu visar vi en alternativ väg för kroppen att producera kväveoxid genom att förändra dieten till att innehålla mer nitrat vilket kan ombildas till kväveoxid, säger Mattias Carlström.

Endast 200 gram per dag behövs

Även om större studier behövs för att bekräfta nitratets roll, så kan forskarna ändå ge kostrådet att äta mer grönbladiga grönsaker, såväl vanlig sallad som de mer nitratrika sorterna spenat och ruccola.  

– Det krävs inte heller några stora mängder för att få en skyddande effekt, endast cirka 200 gram per dag. Men tyvärr är det många som helt väljer bort grönsaker i dag, säger Mattias Carlström. 

Även om flera kliniska studier har genomförts tvistas det fortfarande om vad det är i grönsakerna som gör nytta och forskarna vill nu genomföra en klinisk studie för att se om nitrat minskar risken att utveckla allvarlig leversteatos. Resultaten kan leda till utveckling av nya läkemedel eller kompletterande rön kring kosttillskott.

Fakta fettlever

Fettlever är västvärldens vanligaste leversjukdom. Att alkohol kan orsaka fettlever är känt sedan länge. Senare forskning har visat att fettlever också kan orsakas av övervikt och insulinresistens, som är kopplat till diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Fettlever kan leda till inflammation, ärrbildning på levern, skrumplever, diabetes och levercancer. Levercellerna gör om alkoholen eller sockret till triglycerider, en slags fett. När för mycket fett samlas i cellerna rubbas deras funktioner. Levern bildar då nya celler och blir större. Levern kan räddas om den drabbade lägger om sin livsstil.

Annons:

Källor:

Karolinska institutet

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: