Ange ditt sökord

Det finns över 200.000 publicerade epidemiologiska studier och interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost.  Foto: Shutterstock

Det finns över 200.000 publicerade epidemiologiska studier och interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost. Foto: Shutterstock

Slut på kostkriget – ät näringsrikt!

Om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och flera gånger i veckan väljer fet fisk, har man en god grund till en hälsosam kost, säger Emily Sonestedt, forskare vid Lunds Universitet. För att bibehålla en god hälsa är det viktigare att äta näringsrik mat, än att se till mängden fett kontra kolhydrater.

Annons:

Emily Sonestedt är docent i nutritionsepidemiologi och biträdande universitetslektor vid Lunds Universitet. Hon studerar stora grupper på omkring 30.000 individer och följer dem under upp till 25 års tid. Det är observationsstudier, där man följer specifika personers kostvanor, för att ser hur hälsan utvecklas på lång sikt.

-Min forskning fokuserar på interaktionen mellan genetiska faktorer och kostfaktorer för fetma, typ 2 diabetes, dyslipidemi (fettrubbning), och hjärt-kärlsjukdom, berättar Emily Sonestedt. Mitt mål är att klargöra vilken roll kolhydratkvalitet, främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Våra resultat visar bland annat att om man äter väldigt mycket socker ökar dödligheten. Det visar att vi generellt behöver minska sockerkonsumtionen vad gäller till exempel läsk och godis, men även vara medvetna om det gömda sockret i vardagsprodukter som yoghurt och frukostflingor.

Studier inom kost och hälsa

Det finns över 200.000 publicerade epidemiologiska studier och interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost. En svårighet med studier kring kost och hälsa är att få individer att hålla sig till exempelvis en lågfettdiet under flera års tid.

Är det farligt med högt kolesterol/höga blodfetter?

-Man får inte stirra sig blind på ett värde utan måste se till hela kostsammansättningen, livsstilen och även andra riskmarkörer som blodtryck och bukfetma, säger Emily Sonestedt. Högt kolesterol är en riskfaktor på befolkningsnivå, men man kan inte säga att en enskild person har ökad risk för exempelvis hjärta- kärlsjukdom på grund av högt kolesterolvärde. Det handlar även om genetiska faktorer.

Hur bör diabetiker äta?

-Diabetiker kan må bra av olika kostsammansättningar och det viktiga är att varje individ hittar det som fungerar för hen, menar Emily Sonestedt. Det gäller att hitta en livsstil där man klarar av att hålla en viss kosthållning och där blodsockret hålls stabilt.

Hur bör vi äta för att ha störst chans till god hälsa och livskvalitet?

-Med det vi vet idag skulle jag påstå att om man varje dag äter grönsaker, bär, fullkorn och flera gånger i veckan väljer fet fisk, så har man en god grund till en hälsosam kost, säger Emily Sonestedt. Självklart ska man kunna njuta av sin favoritefterrätt, men det handlar om att inte ”unna sig” varje dag och i stora mängder. Ät långsamt och njut av varje tugga – ät mindfult!

Nya slutsatser inom kost och hälsa

Vissa experter hävdar att vi bör äta fett och lite kolhydrater (LCHF) medan andra hävdar motsatsen. Istället för att argumentera för sin sak på grund av prestige skulle jag vilja veta vad forskningen verkligen pekar mot. 

Nu har äntligen några forskare som förespråkat olika dieter valt att samarbeta i en vetenskaplig rapport av kunskapsläget, i Science. David Ludwig, professor i nutrition vid Harvarduniversitetet och läkare vid Bostons barnsjukhus menar att vi nu äntligen kan komma till rätta med ”kostkrigen”. Man har helt enkelt kommit fram till några gemensamma slutsatser efter att ha gått igenom forskningsstatus inom kost och hälsa. Befolkningen i stort bör fokusera på näringsrika livsmedel för att uppnå en god hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar, oavsett vilken andel fett och kolhydrater man äter. Man kan inte säga att alla dieter påverkar alla på samma sätt utan en kost bör individanpassas, speciellt om man har en kronisk sjukdom som exempelvis typ 2 diabetes. 

-Det är viktigt att förstå att trots att många studier har gjorts, så kan man inte säga vad som är den perfekta kosten för en enskild individ, menar Emily Sonestedt.

Vad är näringsrik mat?

Enligt livsmedelsverket så är ”näringsrik mat” livsmedel som ger en stor mängd näringsämnen men innehåller relativt få kalorier. Näringsrik mat är lagad från grunden, med nyttiga fetter (exempelvis raps- och olivolja), grova grönsaker/rotfrukter, fisk och så ‘rena’ produkter som möjligt. Det vill säga istället för färdigköttbullar, gör man egna köttbullar på nötfärs. Nötter, linser och bönor är näringsrikt liksom gröna bladgrönsaker, broccoli, paprika och morot.

Vad forskningen säger om fett och kolhydrater

•Positiva hälsoeffekter fås av att ersätta mättade fetter med omättade fetter från växtriket.

•Att ersätta processade (bearbetade) kolhydrater med icke processade kolhydrater ger positiva hälsoeffekter.

•Biologiska faktorer verkar kunna påverka hur väl en diet fungerar för en person. Personer med normal insulinkänslighet får effekt av många olika typer av kosthållningar medan de med insulinresistens (diabetiker) kan dra nytta av en kosthållning med lägre andel kolhydrater och högre andel fett.

•Välutformade dieter med lägre andel kolhydrater och högre andel fett kräver inte ett högt intag av protein eller animaliska produkter. Det är hälsosammare att istället äta växtbaserade oljor, nötter, frön, avokado och andra livsmedel med ett naturligt högt fettinnehåll.

Vad betyder det för oss?

Min tolkning är att viktigast för hälsan är att främst äta näringsrik mat tillagad på bra råvaror och gärna efter säsong. Minimera snabbmat, hel/halvfabrikat och sötsaker och ät istället mer grönsaker, bär, nötter, avokado och fisk. Kanske kan det vara bra att återinföra lördagsgodiset även som vuxen, det vill säga att unna sig sin favorit en gång i veckan. Målet är att ge kroppen näring och energi som skapar livskraft och stärker immunsystem, hormoner, hjärna, muskler och skelett med mera. 

Oavsett om man föredrar att äta mer fett och mindre kolhydrater eller tvärtom verkar det viktigare att välja en hyfsad hälsosam kosthållning som fungerar på lång sikt, istället för en strikt diet som man inte klarar av att hålla efter några veckor. Det handlar om att få till en hälsosam livsstil för resten av livet. 

Lätt? Nej, knappast, men små steg i rätt riktning kan vara lösningen. En början kan vara att välja bort läsk, öl och vin till vardags, undvika snabbmatsrestauranger eller att lägga till en extra frukt och grönsak om dagen.  

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: