Ange ditt sökord

Sänkt bentäthet, precis som högt blodtryck, är i sig ingen egentlig sjukdom. Foto: Shutterstock

Sänkt bentäthet, precis som högt blodtryck, är i sig ingen egentlig sjukdom. Foto: Shutterstock

Så undviker du benskörhet (osteoporos)

Benskörhet drabbar i första hand äldre kvinnor men förekommer även hos yngre kvinnor och hos män. Håkan Sinclair, geriatriker och överläkare vid Borås lasarett ger oss det vi behöver veta om en av Sveriges största folksjukdomar.

Annons:

Benskörhet sällsynt före 55 års ålder. Kvinnor som genomgått klimakteriet drabbas särskilt ofta av benskörhet och det beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en viktig roll vid kroppens lagring av kalk i skelettet. Om du bryter till exempel handleden eller höften redan i 40-50-årsåldern är det ett varningstecken som bör utredas. 

Beskörhet

Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benvävnad och/eller förändrad benkvalitet. Minskad bentäthet sänker hållfastheten i skelettet och ökar risken för frakturer. Ju äldre man blir, desto oftare förekommer benskörhet. Kvinnor drabbas oftare än män men män som drabbas av benskörhet är dock i allmänhet sjukare jämfört med kvinnor.

– För att ta reda på om du har nedsatt bentäthet mäts tätheten i skelettet med hjälp röntgenstrålning. Röntgenutrustningen som används har mycket låg strålning, väsentligen lägre än vad som krävs vid till exempel lungröntgen, säger Håkan Sinclair. Den som bryter sig efter så kallat lågenergivåld, till exempel efter att ha snubblat på mattan eller halkat på gatan bör mäta bentätheten. Att bryta sig efter att ha fallit från en stol eller från en trappa, betecknas däremot som högenergivåld.

Ingen egentlig sjukdom

På samma sätt som högt blodtryck, är sänkt bentäthet i sig ingen egentlig sjukdom. Däremot är det är stark riskfaktor för osteoporosfraktur, på samma sätt som högt blodtryck är en riskfaktor för stroke. Frakturer som uppstår ska dock behandlas.

– En osteoporosfraktur är en sjukdom som ska behandlas med olika åtgärder, ofta även med läkemedel. Om du har brutit något i samband med lågenergivåld och det visar sig att du har en låg bentäthet ska du behandlas med olika insatser ofta även med läkemedel.

Typiska osteoporosfrakturer

Brott på handled, höft och ryggkota är de vanliga osteoporosfrakturerna, men även frakturer på övre delen av överarmen och bäckenet räknas dit.

– Ryggkotornas frakturer, så kallade kotkompressioner, är de mest typiska osteoporosfrakturerna, säger Håkan Sinclair.

Ryggskott kan vara osteoporosfraktur

Plösligt påkommen smärta i till exempel bröstryggraden (mellan skulderbladen) kan vara en kotkompression. Att mäta sin egen längd kan vara ett sätt att ta reda på om ryggsmärtan kan härstamma från en osteoporosfraktur. Håkan förklarar:

– Minskar man mer än 5 cm i längd från 20-30 årsåldern kan det vara ett tecken på kotkompression. Att minska upp till 3 cm i längd till 70 års ålder är däremot normalt.

Varannan kvinna drabbas

Varannan kvinna och var fjärde man över 50 års ålder riskerar att drabbas av en osteoporosfraktur. Arvet har den största betydelsen. En del sjukdomar till exempel svår lungsjukdom,malabsorptionssjukdomar i tarmen och inflammatoriska sjukdomar som till exempel reumatoid artrit och polymyalgia reumatica (muskelreumatism) ökar också risken. Dessutom kan läkemedel påverka.

– Vissa läkemedel, framför allt kortison i tablettform under längre tid än tre månader, kan ge ökad risk för osteoporos.

Vanligt i Norge och Sverige

Flera faktorer spelar in varför osteoporosfrakturer är så vanligt i Norge och Sverige. Kvinnor i Norden är bland de längsta i Europa, vilket ökar risken för fraktur, men också de mest jämlika. En hemmafru utan körkort på 50-talet var i allmänhet betydligt mer fysiskt aktiv än dagens moderna kvinna.

– Flera livsstilsfaktorer ändrades på 60-talet bland annat rökvanor och många svenska kvinnor har haft körkort och tillgång till bil stora delar av livet, medan körkort bland sydeuropeiska äldre kvinnor är mer sällsynt. I Norden står solen dessutom så lågt under vinterhalvåret att vi har svårt att tillgodogöra oss D-vitamin förklarar Håkan Sinclair.

Så undviker du benskörhet

Det går att till viss del undvika benskörhet. Fysisk aktivitet som belastar skelettet är oerhört viktigt. Att gympa, jogga eller styrketräna hjälper kroppen att bibehålla skelettets hållfasthet och minska risken för fraktur. Osteoporos har en tydlig ärftlig koppling, som vi inte kan påverka.

– Kosten spelar roll och det är viktigt att få i sig tillräcklig mängd D-vitamin och kalcium, speciellt under vinterhalvåret. Fet fisk flera gånger per vecka ger bra tillskott. Fettsnåla mejeriprodukter är en viktig kalciumkälla för skelettet. För att slippa drabbas kan du ägna dig åt fysisk aktivitet, undvika rökning, avstå från intensiv bantning med för låg vikt och äta en varierad kost med bland annat mejeriprodukter, råder Håkan Sinclair.

Underbehandlad sjukdom

För att mäta skelettets hållfasthet på ett tillförlitligt sätt bör mätningen helst göras på höften eller ryggen. I vissa delar av Sverige finns alldeles för få sådana mätare. Det innebär också att många med osteoporosfrakturer inte handläggs på rätt sätt.

Osteoporosfrakturer är tyvärr en underbehandlad sjukdom. Det finns för få bra bentäthetsmätare i Sverige och ibland en dålig medvetenhet om vem som ska bentäthetsmätas, avslutar Håkan Sinclair.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: