Ange ditt sökord

Kerstin Jeding, filosofie doktorn och legitimerad psykolog vid Doktor24.  Foto: Shutterstock

Kerstin Jeding, filosofie doktorn och legitimerad psykolog vid Doktor24. Foto: Shutterstock

Man skiljer på funktionell och dysfunktionell (överdriven, icke ändamålsenlig) oro. Foto: Shutterstock

Man skiljer på funktionell och dysfunktionell (överdriven, icke ändamålsenlig) oro. Foto: Shutterstock

Psykologen: Viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt

Oro, tankar och ensamhet är några av de konsekvenser en pandemi för med sig men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att en del av det är helt normalt menar Kerstin Jeding, legitimerad psykolog.

Annons:

Men även om viss oro och eftertanke är befogad kan du behöva ta tag i det om det spinner iväg.

Få perspektiv 

Oro grundar sig i ovisshet och corona-pandemin är förstås ett utmärkt exempel på många osäkra faktorer, då detta är ett nytt virus. Det finns troligtvis inga perfekta lösningar på situationen i världen, utan myndigheter gör så gott de kan, med den fakta och kunskap de har idag.

– Det är viktigt att förstå att oro kring pandemin är normalt. Många patienter jag möter kan uppleva att de får perspektiv på sina egna problem, tack vare denna ovissa världssituation. De som däremot vanligtvis har en förstärkt oro kring olika sjukdomar, kan ha det svårare just nu. Upplever man att oron tar över och att man fokuserar en stor del av sin vakna tid på att googla kring viruset, behöver man hitta strategier för att dämpa sin oro, säger Kerstin Jeding som förutom att vara legitimerad psykolog även är filosofie doktor samt psykolog på Doktor24. 

När sund oro övergår till dysfunktionell oro

Man skiljer på funktionell och dysfunktionell (överdriven, icke ändamålsenlig) oro. Om mitt barn har svårigheter i skolan är det funktionell oro att ta kontakt med skolan och se över vad man kan göra för att underlätta för hen. Dysfunktionell oro handlar ofta om grubblande, som kan göra att man inte kan somna på kvällen eller sover sämre. Men man kommer inte fram till något nytt.

– Gränsen mellan sund och problematisk oro ligger i hur mycket tid vi lägger ner på att oroa oss och på våra olika orosbeteenden. Om vi ältar kring vår oro och därför inte tar oss tid att göra roliga aktiviteter, så minskar vår livskvalitet. Jag upplever dock att de flesta patienter jag träffar nu verkar ha en sund inställning till pandemin, säger Kerstin Jeding.

Råd för att minska oron

Även om man egentligen inte har lust, kan det vara bra att ta sig för något för att fokusera på annat än oron, menar Kerstin Jeding.

– Det gäller att bli medveten om ens egna orosbeteenden som att man exempelvis kollar i affären vilka varor andra verkar ha bunkrat, för att köpa extra av det. Fundera även på hur mycket tid du lägger på att läsa om pandemin på olika sajter. Se till att minimera informationsflödet till att kanske enbart lyssna på nyheterna eller ta fem minuter att uppdatera dig på Folkhälsomyndighetens hemsida.Det är även bra att påminna sig om det som är viktigt för oss människor. Vi behöver mat, dagsljus, aktivitet och gemenskap, säger Kerstin Jading.

Råd för att minska oron

  • Gör din oro tydligare för dig själv och skriv gärna ner på ett papper. Vad skrämmer dig mest? Är det smittan, att någon äldre anhörig blir sjuk eller de ekonomiska konsekvenserna. Det är ofta lättare att hantera oron när vi väl plockar fram ”monstren under sängen”.
  • Ta reda på fakta och håll dig uppdaterad om COVID-19, men begränsa tiden och använd trovärdiga källor, såsom Folkhälsomyndigheten, krisinformation.se eller WHO.
  • Fokusera på det du kan påverka. Slå inte knut på dig själv för att inte känna oro, utan acceptera viss oro. Lägg märke till dina orosbeteenden så att dessa inte blir en ond spiral.
  • Gör mer av det som brukar kunna göra dig lugn i vanliga fall och det du gillar att göra. Att plocka fram stickningen, lägga pussel, lösa korsord eller gå en promenad i friska luften kan flytta fokus och ge ny, positiv energi.  

Ensamhet och isolering

Råden som just nu gäller är att äldre och riskgrupper ska undvika alla sociala platser och att personer som kan ska arbeta hemifrån, för att minska hastigheten på smittspridningen.

– Arbetar man hemifrån är det viktigt med rutiner. Det är bra att ha både start- och sluttid på arbetsdagen och att ta en lunchpaus som vanligt. För de flesta är någon enstaka vecka med hemmajobb helt ok. I längden kan det dock kännas tufft för många, då vi har behov av sociala kontakter. För vissa äldre personer kan den dagliga handlingen i närbutiken vara en stor och viktig del av hens sociala aktiviteter. När det finns möjlighet kan vi hålla kontakten via Skype eller ringa oftare än vanligt. Den närmaste tiden kommer vi att behöva stötta varandra extra mycket, både grannar, släkt och vänner, säger Kerstin Jeding

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: