Ange ditt sökord

Vad gör våra barn på nätet? Foto: Shutterstock

Vad gör våra barn på nätet? Foto: Shutterstock

Föräldrar vet mindre än vad de tror om barns surfande. Foto: Shutterstock

Föräldrar vet mindre än vad de tror om barns surfande. Foto: Shutterstock

Mobiler bör inte vara i sovrummet på natten. Foto: Shutterstock

Mobiler bör inte vara i sovrummet på natten. Foto: Shutterstock

Nätbrott och barn – brott, hälsa och relationer

Maria Dufva, tidigare krimonolog, föreläser för barn, unga och vuxna om barnens liv på nätet och hur de kan skydda sig från fallgropar och faror. Nyckelorden som präglar hennes arbete är: brott, hälsa och relationer.

Annons:

Maria utbildar vuxna och barn kring ”nätet”

Tidigare arbetade Maria Dufva som kriminolog och medlare vid brott i samarbete mellan polis och socialtjänst. I och med de senaste årens utveckling där de flesta barn från tidig ålder har tillgång till internet och sociala medier, har även nätbrott bland unga ökat. Det är brott mot unga, men även att barn begår brott mot andra barn. Därför fokuserar Maria numera på att diskutera med unga och att utbilda skolpersonal, föräldrar och anhöriga om barnens liv på nätet och vilka riskerna är och hur de bäst kan skydda sig. Hon har även skrivit böckerna ”Mitt barn på nätet” och ”Värsta bästa nätet”.

Väljer du tekniken eller tekniken dig?

Människor ska använda tekniken på bästa sätt och det är viktigt att komma ihåg att människor styrs av känslor. Frågor som kan vara bra att föräldrar funderar kring och även tar upp med sina barn:

  • Är det bra för mig? Mår jag bra när jag är uppkopplad, blir jag peppad av sociala medier eller känner jag mig otillräcklig och mindre värd?
  • Är det jag som bestämmer? Kan jag lämna om jag vill? Kan jag strunta i att lägga upp bilder på instagram eller måste jag vara aktiv varje dag för att inte ”tappa” följare? Kan jag vara utan sociala medier utan att må dåligt/bli stressad?
  • Vill jag vara en del av detta? ”Plutmunnar” för tjejer och ”starka/coola” killar?
  • Har jag valt min roll/min identitet? Är det viktigt att få många ”likes”? Lägger jag upp bilder på mig själv som känns genuina för mig eller lägger jag upp bilder jag tror att andra ska tycka om och för att känna mig accepterad? 
  • Väljer jag tekniken eller tekniken mig? Våga stanna upp och tänka till!

Internet & hälsa

Vi vet idag att varierad och hälsosam kost, fysisk aktivitet, god sömn, att vara med i ett sammanhang och att ha ett starkt socialt nätverk är hörnstenarna i en god hälsa, fysisk likväl som mental. Trots att vi har denna kunskap är vi generellt mer inaktiva och äter mer färdigmat idag än någonsin. Förr lekte barn mer och var utomhus i större utsträckning. Idag är yngre barn ofta aktiva under veckorna då de är på förskolan, men på helgerna har internet med spel, sociala medier och Youtube till viss del tagit över lekandet. Alltfler skolbarn har dålig kondition, överviktsproblem, gamnacke och musarm. Anders Hansen berättar i boken ”Hjärnstark” att det är lagom för barn att ”svettas” en timme varje dag, vilket endast 44 procent av killar och 22 procent av tjejer gör. Han frågar sig hur det kommer att bli för dessa barn senare i livet? 

Psykisk ohälsa bland unga ökar, bland annat ångest, depression och självskadebeteenden. Studier visar att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. Den fysiska aktiviteten bland unga behöver ökas, dels förebyggande, men även som förstahandsval istället för att sätta in antidepressiva läkemedel, menar Anders Hansen. Det är dock viktigt att poängtera att omkring 80 procent av alla barn mår bra. 

Från tredje klass har mer eller mindre alla barn tillgång till internet via egen mobil, Ipad eller dator. Om de inte har det hamnar de utanför. Tidigare hade unga tråkigt när de var sjuka och hemma ifrån skolan, idag säger Maria Dufva att det finns ett nytt fenomen, ”FF” = Fortnight Feber. De flesta familjer har idag fler konflikter kring spelande än kring läxor. Många använder mobilerna mer eller mindre dygnet runt; när man går på toaletten eller borstar tänderna osv. Omkring varannan vuxen svensk använder mobilen varje natt. Maria poängterar att mobilen inte ska vara i sovrummet! Sedan förra sommaren finns en ny psykiatrisk diagnos – spelberoende, spelmissbruk och dataspelberoende.

Vad lär sig barn på internet?

På nätet finns det saker som man kan drömma mardrömmar om och det är inte alltid sanningen man visar! Maria tipsar om fler saker som föräldrar kan fundera kring och diskutera med sina barn:

Har jag koll på vad mitt barn gör på sociala medier/internet? Många vuxna använder inte snapshot som är det sociala media som har vuxit snabbast de senaste åren. Detta gör barnen huvudansvariga – är de redo för detta ansvar? Vad lägger du/ditt barn upp på sociala medier? Det är viktigt att lära sina barn att allt som läggs upp kommer att kunna finnas kvar för alltid. Om någon har tagit en skärmbild så spelar det ingen roll att du tar bort bilden, den kan när som helst läggas upp igen.

  • Internet är ett oreglerat uppslagsverk. Vad googlar ditt barn på och vilka länkar får hen skickade till sig? Så snart barn själva får använda internet via mobil eller Ipad så finns alltid risken att de hamnar på sidor som vi inte skulle önska; exempelvis porr/våld. Maria Dufva frågade sin 8-åring om han hade sett porr och hon menar att vi föräldrar kan välja mellan att låta internet/porr utbilda våra unga kring vad kärlek, sex och samliv är, eller så kan vi välja att själva prata om det med våra barn/ungdomar. Porr visar ofta mycket skeva ideal, tjejer ska vara benigt smala men ha stora bröst och killar ska ha magrutor. Maria undrar om det är en anledning till att könskorrigeringar bland unga har ökat (att man exempelvis klipper bort inre blygdläpparna). Vart tredje sökord är porr och 85 procent av all porr har fysiskt och/eller psykiskt våldsamma inslag (vanligast är oralsex, analsex och strypsex). Maria förstår att det kan vara svårt/känsligt men menar att allt är bättre än att barnen tror att porr är ”verkligheten”. Hon poängterar att det är upp till oss vuxna att ta ansvar för detta.
  • Är vi jämställda i sociala medier? Hur ser genusperspektivet ut? Maria Dufva menar att unga tjejer tidigt lär sig att det gäller att ta bilder uppifrån och ner och att man som tjej gärna ska puta med läpparna och se söt ut. Bilder på killar är däremot mer aktiva och man ska visa sig cool och stark. Redan från årskurs fem kan man höra killar prata om ”six-pack”. Fundera på hur du själv gör när du messar en tjej eller kille – ofta skickar man smilies med söta hjärtan till flickor och mer coola/aktiva smilies till killarna.
  • Är vi källkritiska? Vet vi vad som är korrekt fakta och vad som är osant/tyckande? En aktuell studie från Stanford University i USA visar att de ungdomar som trodde sig ha bra koll på vad som var fakta var de som hade minst koll. Även elitstudenter och historiker visade sig ha svårt att avgöra vad som kommer från en trovärdig källa och vad som bör ifrågasättas mer. Bristande förmåga till källkritik är ett utbrett problem, konstaterar Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet och verksam vid Stanford History Education Group som ligger bakom studien. Skolan och föräldrar har ett ansvar att lära barn att vara mer källkritiska.
  • Vilka följer ditt barn? Vilka förebilder har hen på internet? Det är bra om man som förälder känner till de personer barnet följer och ibland diskutera kring vad dessa personer säger/gör, för att barnet ska få en bättre helhetsbild.
  • Är alla på nätet den de utger sig för att vara? Det är viktigt att lära barnen att de inte vet vem de egentligen pratar med – tyvärr finns det vuxna som utger sig för att vara ”en 14-årig tjej eller kille”.

Barn kan bli utsatta för brott varje dag

Vi föräldrar lär våra barn om olika faror; som att inte gå mot röd gubbe, att alltid ha bilbälte, att man ska ha flytväst på sjön och att inte följa med okända personer. Statistiskt sätt så är risken att någon sådan olycka händer våra barn, tack och lov, relativt liten. Att vi nu sätter största riskerna för brott i händerna på barnen, mobilen, är det inte många som tänker på. Brott på nätet pågår hela tiden. Maria Dufva menar att det väcks omkring ett åtal varje månad. Om barnet är uppkopplad en timme per dag så är exponeringsytan för brott en timme. En tredjedel av alla ungdomar har någon gång varit utsatta för brott/nätkränkningar. Maria berättar att hon har varit med om att runt 89 målsägare, flickor mellan 5-13 år, har utsatts för nätbrott av en och samma gärningsman. 

Vi pratar med våra barn om att vara försiktiga, men vad betyder det? Maria menar att det inte räcker att vara försiktig, idag måste vi lära våra barn att vara smarta, noggranna och att “tänka till” – kan detta vara sant? Maria menar att det är jätteviktig att barn har en trygg relation till en vuxen, så att man kan fråga någon när det känns konstigt/fel.

Barn begår brott

Tyvärr begår även unga nätbrott. Den yngsta målsägaren Maria Dufva har varit med om var endast tio år gammal, mot en annan tioåring. För att få stopp på det och att få fler att förstå allvaret, bör man polisanmäla alla nätbrott menar Maria. Det är exempelvis olagligt att fota eller filma i smyg och lägga upp på internet, utan samtycke. Det får inte ens finnas någon i bakgrunden som kan identifieras. Förtal är också brottsligt.

Var en ”snäller”!

Maria Dufva poängterar även att det är oerhört viktigt att vi lär våra unga att inte prata med hat i munnen, att istället stå upp för varandra, vara schyssta eller tysta! Har man inget trevligt att skriva, skriv inget alls – lär barnen att vara en ”snäller”! Vill du läsa mer om Maria Dufva klicka på www.mariadufva.se

 

 
Annons:

Föreläsning med Maria Dufva 2019, boken Hjärnstark av Anders Hansen, ki.se

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: