Hjärnålderns nya ABC – Attention, Balance, Compassion, en väg till ökat välmående
Vi har alla ett slags psykologiskt immunförsvar som dämpar det goda och suddar ut det onda. Vi habituerar, vänjer oss vid saker på gott och ont. Den 18e tuggan på chokladglassen är inte lika god som den första, lyckoruset av den nyköpta tröjan är inte lika starkt en vecka senare och smärtan efter skilsmässan gör inte lika ont efter tre månader. Vi kan uppleva ett enormt lyckorus när vi fått vårt nya jobb eller vår nya bil. Lyckan är underbar men kort. Vi har också en mänsklig förmåga att ofta tro att smärtan ska bli värre än den blir och lyckan mer fantastisk än den blir. Våra gissningar om framtiden är ofta är felaktiga. Att skapa lycka utifrån är således ett alldeles utmärkt sätt, bara vi är medvetna om att det är relativt, övergående och ofta en illusion. I takt med att modern hjärnforskning exploderat under 2000-talet har intresset för mental träning och vägar för att finna lyckan inifrån ökat lavinartat.
”The happiest people don´t have the best of everything, they just make the best of everything”
I experimentrummen visar elektroder hur olika omständigheter och tankar aktiverar olika delar av vår hjärna. Tittar vi på en härlig film, njuter och känner harmoni ökar aktiviteten i vår vänstra hjärnhalva. Är vi stressade, arga och oroliga aktiveras delar i den högra, logiska, kritiska sidan. Det är tolkningen som avgör vilken kemisk reaktion det blir. Bättre mår den som kan se ett hinder som en utmaning och motgång som lärdom. Vi föds med höger eller vänstersidig dominans, men på samma sätt som timmar av studier kan ge resultat på tentan, timmar i gymmet den där kroppen vi vill ha, kan vi med mindfulness och annan mental träning påverka våra neurala nätverk och bli mer harmoniska och lyckliga. Det handlar helt enkelt om att byta ett vanemässigt tankesätt och beteende och få ett annat förhållningssätt till livet.
”Två hårt arbetande stenhuggare arbetade längs en väg. En köpman gick förbi och frågade den första stenhuggaren vad han gjorde. Trött och argsint svarade han att han lyfte sten. Den andre stenhuggaren arbetade med full entusiasm och när han fick samma fråga svarade han stolt: jag bygger en katedral”
Den andre stenhuggaren kunde konsten att lyfta blicken och skapa mening. Professor Seigman som myntat begreppet positiv psykologi, påtalar vikten av att bygga lycka. Det räcker inte bara med att ta bort olycka för att må bra. Vi behöver skapa rätt förutsättningar och utveckla vår egen inre potential. Det finns en sorts lycka som är känslan av sprudlande glädje. En annan som är mer en uppslukande känsla av ”flow”, att gå upp i något, att engageras till fullo så att tiden stannar. Vetenskapliga studier visar att vi behöver glädje, engagemang och meningsfullhet för att uppnå fulländad lycka. Enligt Seigmans devis bör vi hitta våra styrkor, utnyttja dem till fullo och använda dem till något som är större än oss själva.
Att göra det mesta av allt handlar om att varsamt rikta sin uppmärksamhet på konstruktivt vis (Attention), skapa balans mellan vad vi kan förändra och vad vi måste acceptera (Balance) samt att ge kärleksfull vänlighet till oss själva och andra (Compassion). Kanske är det framtidens nya ABC?
Gabriella Svanberg
—
Gabriella Svanberg är legitimerad psykolog och skriver krönikor för Tidningen DOKTORN. Hon är även engagerad i 2,6 miljonerklubben, som verkar för kvinnors hälsa. www.2.6miljonerklubben.com
