Karin Leander, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet forskar bland annat inom nutrition och hjärt- och kärlsjukdom, för att kunna ge specifika kostråd till familjer med olika riskfaktorer.
-Kolesterol är ett livsnödvändigt fett som används som byggstenar av alla celler i kroppen, berättar Karin Leander. Kroppen tillverkar kolesterol och det intas via födan.
Man vet inte det perfekta målvärdet för varje enskild individ, men svenska riktlinjer säger att kolesterolet bör som högst vara 5 mmol/l. Om man har riskfaktorer som exempelvis infarkt i släkten eller bukfetma, är målvärdet lägre.
-Det är viktigt för vården att se till hela bilden och inte enbart fokusera på en siffra, säger Karin Leander. Man måste kolla upp riskfaktorer som rökning, alkoholvanor, genetik, kost- och träningsvanor. Livsstilen är den största anledningen till att flertalet människor har en alltför hög kolesterolnivå.
Det ”onda” kolesterolet och åderförfettning
2017 kom en studie som tydligt visade att det fanns mer LDL-kolesterol i kärlväggarna hos de som hade ateroskleros (åderförfettning). Med andra ord, minskar LDL, så minskar åderförfettningen. För några år sedan pratade man mycket om att ägg är farligt för kolesterolet och hjärtat. Idag finns ett större underlag och diskussionen är mer nyanserad. Istället har val av kolhydrater visat sig vara viktigare för hjärthälsan än vad man tidigare trott.
-Jag hänvisar till Livsmedelsverkets och de nordiska rekommendationerna, då de har utgått ifrån den bästa vetenskap vi har, menar Karin Leander. Råden som ges är att mättat fett inte är farligt, men att de inte bör överstiga en tredjedel av det dagliga fettintaget. Man bör välja fiberrika kolhydrater, grönsaker och baljväxter.
Kroppen tillverkar kolesterol och därför är det svårt att avgöra hur mycket vi får i oss via kosten.
-Bildar man mycket LDL-kolesterol måste det finnas mycket HDL-kolesterol som för med sig överskottet ut, säger Karin Leander. Det viktigaste är inte hur mycket kolesterol vi får i oss via maten, utan hur kroppen klarar av att omvandla det.
Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdom
Kolesterol är ett livsnödvändigt fett. Det fungerar som en byggsten i alla kroppens celler, där det ingår som en viktig beståndsdel i cellväggen. Kroppen använder även kolesterol för att tillverka livsnödvändiga gallsyror och hormoner och det finns en noggrann reglering av kolesterolomsättningen. Alltför mycket kolesterol kan leda till inlagring i kärlväggen och ge ateroskleros (åderförfettning/åderförkalkning). Kolesterol intas via maten, men den största mängden tillverkas i kroppen, främst i levern.
Partikeln LDL (low density lipoprotein), även kallad ”det onda” kolesterolet, transporterar ut kolesterol från levern till andra vävnader. Höga halter av LDL i blodet kan leda till att för mycket kolesterol fastnar i kärlen vilket i slutändan leder till inlagringar, förträngningar och åderförfettning. Detta ökar risken för bland annat hjärtinfarkt, stroke och blodproppar. Nyttan med att sänka LDL-kolesterolet är starkt bevisad.
Partikeln HDL (high density lipoprotein) kallas även ”det goda” kolesterolet. Det för kolesterol från vävnader i kroppen, exempelvis artärväggen, tillbaka till levern där det kan omvandlas och utsöndras. Ett högt HDL-kolesterol innebär därför god förmåga att föra ut kolesterol och bidrar till att skydda mot åderförfettning.
VLDL (very low-density lipoprotein) innehåller mindre kolesterol än LDL, men omvandlas i blodet till LDL.
Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär en tredjedel av dödsfallen i Sverige. Det är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och sett till hela världen. De flesta hjärt- och kärlsjukdomar kan förebyggas genom förändring av livsstilsfaktorer, som att äta mer grönsaker, fibrer och mindre processad mat (färdigmat), att motionera mer, sluta röka, dricka måttliga mängder alkohol och skapa goda sömnvanor för bra återhämtning.
Kolesterol, matvanor och träning
Matvanor kan vara ett känsligt ämne. Överlag gäller det att tillåta sig att äta lite av varje och mer av det vi vet är bra för oss, berättar Karin Leander.
-Ju mer man rör på sig och motionerar desto mer kan man dessutom äta. Det handlar om att vara i rörelse så mycket som möjligt för att inte låta metabolismen stanna av. Det kan räcka med att ställa sig upp med jämna mellanrum eller ta en promenad på lunchen. Minsta lilla rörelse är bättre än ingenting. Det gäller att hitta rätt balans på kost och rörelse för att få den optimala LDL/HDL-balansen.
Ät gärna exempelvis fet fisk, avokado, ägg, grönkål, spenat, broccoli, mandlar/nötter, havrekli, fullkornsprodukter, rapsolja, grönsaker, frukt och baljväxter.
Begränsa konsumtion av färdigmat, friterad mat, fikabröd, snacks, godis, glass och läsk.
Det är svårt att studera alkohol och därför får vi ibland olika rekommendationer. Det finns forskning som visar att alkohol över tid ger ökad ateroskleros i halskärlen. Annan forskning pekar mot att alkohol i små mängder kan ha skyddande effekt.
-Den studie som jag har varit delaktig i stöder hypotesen att alkohol i små mängder, har viss positiv effekt för kärlen, säger Karin Leander. Resultaten finns publicerade i tidsskriften European Journal of Nutrition. Vi såg att ateroskleros, mätt med ultraljud av kärlväggens tjocklek i halspulsådern, såg mindre ut över tid. Man vet dock inte om det är etanol och/eller antioxidanterna, som ger effekten. Det är dock viktigt att poängtera att dricker man mycket alkohol, påverkas kärlen negativt och det ökar risken för cancer.
Stress och hjärtsjukdom
Stress är ytterligare en riskfaktor för hjärtsjukdom. Människan är komplex och det är stora individuella skillnader i vad som stressar oss och hur det påverkar hälsan. Därför kan det vara svårt för vården att ge handfasta råd.
-Man är överens om att långvarig stress har en negativ inverkan på ämnesomsättningen, berättar Karin Leander. Hur man definierar stress och hur man ska komma åt den är svårare. Det handlar om arbets- och familjesituation och krav- och kontrollbalansen. Om man kan styra sitt arbete och ta en paus om det blir för mycket, är det positivt. Många känner dock inte av när kroppen behöver dra ner på tempot. Här kan arbetsgivare och kollegor påverka genom en bra företagshälsovård och att man lyfter ämnet.
Just nu arbetar Karin Leander med en stor europeisk multicenterstudie.
-Vi undersöker om vissa individer är mer känsliga för specifika matvanor än andra. Det finns mycket pågående forskning inom hjärt- och kärlhälsa och jag är övertygad om att vi kommer att hitta nya, effektiva sätt att få balans på kolesterolet och därmed minska hjärt- och kärlsjukdomarna.
