Hiv/aids - symtom, orsak och behandling

Hiv/aids - symtom, orsak och behandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Publicerad: 2019-11-27
Uppdaterad: 2019-11-29
Författare: Anders Åker

AIDS är ett sjukdomstillstånd som orsakas av ett virus, hiv (Humant Immunbrist Virus). Även om hiv fortfarande är en kronisk sjukdom kan man idag behandla hiv med så lite som en tablett per dag och fokus ligger idag på att patienterna får en så hög livskvalitet som möjligt. Det enklaste sättet att skydda sig mot hiv/AIDS vid sexuella kontakter är att använda kondom, men även behandling av hiv motverkar att hiv överförs.

Smittan överförs via blod och kroppsvätskor, oftast via samlag men också blodtransfusioner. Det pågår en världsomfattande epidemi där många U-länder har drabbats hårt men även industriländerna är drabbade. Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Hiv/AIDS går inte att bota, men de allt mer effektiva läkemedel som idag finns tillgängliga kan stoppa och även vända sjukdomsförloppet.

Vad är hiv?

Hiv är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus (Humant Immunbrist Virus). Hiv skadar kroppens immunförsvar. Viruset lagras i immuncellernas arvsmassa och läker inte ut spontant, vilket medför att den som bär på viruset lever med hiv under resten av livet.

Utan läkemedel utvecklas hiv till sjukdomstillståndet AIDS som är dödligt, med behandling är den förväntade livslängden normal för någon som lever med hiv.

Hur smittar hiv?

Hiv smittar via kroppsvätskor och blod och vanligast är att smittan överförs via samlag. Men hiv kan också smitta via blodtransfusioner eller vid stickskador. En hivsmittad kvinna kan vid förlossning föra över smittan till sitt barn.

Hiv kan överföras på följande sätt:

  • vid oskyddade samlag med en person som har obehandlad hiv (framförallt genom analsex och vaginalsex, risk finns vid oralsex men är mycket låg).
  • vid transfusion av hivsmittat blod.
  • genom överföring av smittat blod då man delar sprutor.
  • från en hivinfekterad mor till barnet under graviditeten, vid förlossningen eller i samband med amning.

I olika länder är risken att smittas av hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar olika hög. Det betyder inte att man ska vara mindre försiktig i vissa länder och mer försiktig i andra utan alltid skydda sig vid sexuella kontakter.

Hur smittar inte hiv?

Hiv smittar inte vid vanliga sociala kontakter. Hiv smittar inte heller vid beröring, smekningar eller kyssar, och inte genom föremål som husgeråd eller genom mat och dryck eller genom myggor och andra insekter. Du kan inte bli smittad om du till exempel simmar i samma simbassäng med någon som har hiv, använder samma toalett eller sitter på samma bänk i bastun.

Du kan alltså umgås med en person som har hiv utan att vara rädd för att bli smittad. Ni kan kramas, pussas och kyssas, dricka ur samma glas, sova tillsammans, röra vid varandra utan att hiv överförs mellan er. Smittsamheten hos en person som har en välinställd, med välinställd menar man total följsamhet till sin tablettbehandling så att man är under detekterbar virusnivåmängd, hivbehandling är idag noll vid sexuella kontakter.

Symtom vid hiv

Det kan dröja flera år från det man smittats till att symtom uppträder. Beroende på hur immunförsvaret reagerar kan kroppen själv kontrollera infektionen i upp till tio år, andra kan insjukna efter bara två till tre år.

De vanligaste symtomen vid den så kallade primärinfektionen, vilket inträffar strax efter smittotillfället, är:

  • period av feber
  • ont i halsen
  • svullna lymfkörtlar
  • olika hudutslag
  • svampinfektion i munnen

Vid senare skede av sjukdomen utvecklas sekundära infektioner och ett sjukdomstillstånd som kallas AIDS. Vanliga sekundära infektioner är karposis sarcom (en typ av hudcancer), lunginflammation och CMV.

Hur vet jag om jag har hiv?

Det enda sättet att ta reda på om du har hiv eller inte är att göra ett hivtest vilket alltid är kostnadsfritt. Det är viktigt att du testar sig om du tror att du har utsatt dig för en risk. Att tidigt ta reda på om du har hiv ger möjlighet till bättre vård och behandling och bidrar även till minskad smittspridning. Det är också det enda sättet att bli av med onödig oro och ångest om det är så att du inte är smittad.

Ett hivtest är ett blodprov som tas från en ven i armvecket eller genom ett stick i fingret. De test som används i Sverige är kombinationstester, s.k. combotester, som kan upptäcka både antigen (en del av viruset) och antikroppar (ämnen som kroppens immunförsvar bildar mot viruset). Att påvisa antikroppar är det säkraste sättet att diagnostisera hiv. Antigentestet används enbart för att påvisa en mycket tidig hivinfektion på personer med kliniska symtom på primärinfektion.

Så tas ett hiv-test

  • Ett prov som tas i armvecket skickas till ett laboratorium för analys och du får svaret efter ca en vecka.
  • Ett prov som tas i fingret, ett s.k. snabbsvarstest, analyseras direkt i testrummet och resultatet får du efter ca 15 minuter.

Ett negativt testresultat betyder att inga antikroppar mot hiv har påvisats och att du inte är smittad av hiv. Detta gäller under förutsättning att tillräckligt lång tid har gått från risktillfället. Test som tas som blodprov rekommenderas tidigast att tas 1-2 veckor efter ett tillfälle när du skulle kunna ha fått hiv. Hivtest med snabbsvar kan tidigast tas 4 veckor efter ett risktillfälle.

Ett positivt testresultat betyder att antikroppar mot hiv har upptäckts. Det tyder på att du bär på hiv, men ett konfirmationstest måste tas för att säkerställa en hivdiagnos.

Hivtest ska enligt den svenska smittskyddslagen kunna tas kostnadsfritt och anonymt på vilken vårdcentral, husläkarmottagning eller privatläkarmottagning som helst. Organisationen Noaks Ark rekommenderar dock att du vänder dig till någon av de mottagningar som har störst erfarenhet och kunskap om hivtestning. Detta är i regel infektionsmottagningar och hud/könsmottagningar (kallas ibland för STD-, STI- eller sesammottagningar). Du som är ung kan också vända dig till din lokala ungdomsmottagning.

Behandling vid hiv

Den som är smittad med hiv får skador på sitt immunförsvar. Viruset angriper en typ av celler som kallas CD4, vilka har en övergripande roll i att skydda kroppen mot sjukdomar. Skadan utvecklas långsamt men för att skydda immunförsvaret sätts behandling in så tidigt som möjligt. Det finns idag ingen behandling som kan bota Hiv/AIDS och ta bort infektionen från kroppen men effektiv behandling minskar virusnivån till en omätbar nivå och stoppar eller vänder sjukdomsförloppet. Du kan idag behandlas genom att ta en tablett om dagen till skillnad från för trettio år sedan då det inte var ovanligt med tjugo tabletter om dagen och svåra biverkningar. Läkemedel som används vid HIV för att minska smittspridning är helt gratis för patienten enligt Smittskyddslagen. Svenska myndigheter har beslutat att det inte ska finnas någon egenavgift för dessa läkemedel, i syfte att minska risken för smittspridning.

Tillgången på läkemedel mot hiv har ökat kraftigt de senaste 10 åren. De moderna hivläkemedel som används idag är mycket effektiva och har i regel inga eller endast lindriga och oftast övergående biverkningar. För att stoppa virusproduktionen på bästa sätt så får du en kombination av tre antivirala läkemedel. Efter en initial period då viruset pressas tillbaka kan kombinationen minskas till två läkemedel, vilket minskar mängden medicin för patienten. I flera länder, inklusive Sverige, testas även injektioner med fyra- eller åttaveckorsintervaller, vilket gör att personer med hiv slipper dagliga tabletter. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att hivbehandling ska påbörjas så tidigt som möjligt och för de allra flesta grupper gärna direkt efter att hivdiagnosen ställs. I Sverige påbörjas behandling så fort som möjligt efter konstaterad diagnos.

Indelning av antivirala läkemedel

Det är läkarens uppgift att hitta den kombination som passar just dig bäst. De antivirala läkemedel som finns i dag delas in i sex grupper:

Nukleosidanaloger eller NRTI (nucleoside reverse transcriptase inhibitor) förhindrar enzymet omvänt transkriptas att omvandla hiv-RNA till hiv-DNA. Läkemedlet används som falska byggstenar istället för de nukleosidmolekyler arvsmassan är uppbyggd av. Detta gör att viruset inte kan samverka med värdcellens arvsmassa.

  • Icke-nuklesidanaloger eller NNRTI (non-nucleoside reverse transcriptase inhibitor) hämmar enzymet.
  • Proteashämmare hämmar hivspecifikt proteas, ett enzym som ser till att nya hivproteiner och hivenzymer som tillverkas i värdcellen blir funktionsdugliga.
  • Integrashämmare motverkar enzymet integras så att virusets arvsmassa inte kan sättas ihop med värdcellens arvsmassa.
  • Fusionshämmare förhindrar att viruspartiklar kan smälta samman med målcellen och motverkar att friska celler blir infekterade av hiv.
  • Co-receptorhämmare förhindrar att hiv fäster på målcellen vilket förhindrar friska celler från att infekteras.

Idag finns ett antal kombinationstabletter som innehåller flera antivirala läkemedel i en och samma tablett. Det möjliggör en effektiv hivbehandling med få tabletter, i vissa fall bara en tablett.

UNAIDS är FN:s gemensamma program rörande hiv och AIDS. UNAIDS har tagit fram ett antal mål som ska följas upp av medlemsländerna, ett av dessa mål kallas 90-90-90. Målet innebär att 90 procent av de som lever med hiv i ett land ska känna till sin hivstatus. Av dessa ska 90 procent ha tillgång till behandling och 90 procent ha en så välinställd behandling att virusnivåerna inte är mätbara.

Patienträttigheter

På senare år har patientens ställning inom sjukvården stärkts och förtydligats. Patienträttigheterna är en blandning av lagliga rättigheter och olika bestämmelser inom landstinget. Några viktiga punkter är:

  • Vårdpersonalen har skyldighet att bemöta dig som patient med respekt och omtanke. Du har rätt att ställa frågor och få svar samt få dina förslag och önskemål uppfyllda i möjligaste mån.
  • Du har valfriheten att välja var och av vem du ska behandlas samt även att påverka val av behandlingsmetod. Läkaren har skyldighet att förklara varför du får en viss behandling och motivera varför den är bäst lämpad för just dig. Läkaren ska också informera om andra alternativa behandlingar som han/hon inte valt.
  • Du har rätt att få information på ett sätt så att du kan förstå den. Det kan innebära att det behövs tolk.
  • Second opinion – vid allvarlig sjukdom har du rätt att komplettera din egen läkares val av behandling med ytterligare en läkares bedömning. Det kan vara en specialistläkare någon annanstans i Sverige, och har du specialistvårdsremiss står även landstinget för resan. Det är inget konstigt med att du som patient inför ett kanske livsavgörande beslut vill skaffa dig en så bra information som möjligt. Du som patient ska sedan ha möjlighet att få den behandling som föreslagits i second opinion. Om du vill ha second opinion är det lättast att ta upp det med din behandlande läkare eftersom journaler ska skickas till den andra läkaren.

Smittsamhet vid behandlad hiv

Den 17 juni 2019 publicerade Folkhälsomyndigheten ett pressmeddelande om smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Meddelandet gör gällande att myndigheten gör bedömningen, utifrån ny forskning och kunskap, att det “inte föreligger någon risk för överföring av hiv vid vaginala och anala samlag, om personen med hivinfektion uppfyller kriterierna för en välinställd behandling".

För blodburen smitta mellan personer som delar injektionsverktyg bedöms behandlingen påtagligt minska risken för smittöverföring. Risken för perinatal smitta från mor till barn är idag mycket låg om behandling sätts in i god tid före förlossningen.

För att en hivpatient ska anses ha en välinställd hivbehandling krävs följande:

  • Att patienten har en kontinuerligt hög följsamhet till sin läkemedelsbehandling.
  • Att det vid minst två på varandra följande virusmätningar med 3 ‒ 6 månaders mellanrum visat sig att patientens virusnivåer i blodet legat under lägsta påvisbara nivåer i rutintest.

Livskvalitet ett viktigt mål

2015 kom rapporten Att leva med hiv i Sverige, rapporten baseras på den första stora undersökning som gjorts om hur det kan vara att leva med hiv idag. Rapporten bygger på en studie där de tillfrågade har fått skatta sin livskvalitet och nöjdhet inom en rad frågor och områden. Rapporten visar att många av de som svarade i rapporten ångrar att de lever öppet med sin hivsmitta då hiv fortfarande, trots att det idag finns bra behandlingar och att samhället förändrats, kan vara stigmatiserande. Det visar att informationsarbetet kring hiv fortfarande behövs. En annan källa till sämre livskvalitet var sexlivet där närmare 90 procent upplevde att sexlivet inte var tillfredsställande. En orsak kan vara informationsplikten som kan kännas hämmande eller bristen på kunskap i samhället om vad det innebär att ha sex med en person som lever med hiv.

Positivt är att trots att man upplever att det fortfarande finns ett stigma och att sexlivet påverkas så skattar personer som lever med hiv i Sverige idag sin livskvalitet som hög. Livskvalitet är en viktig parameter i arbetet med hiv och målet är att livskvaliteten ska vara så god som möjligt för den som lever med hiv idag.

 

Veckans fråga

Har du drabbats av influensan än i år?

Nyhetsbrev

E-postadress