Ange ditt sökord

Det fanns belägg att rökning snarare ledde till ökat midjemått än tvärtom. Foto: Shutterstock

Det fanns belägg att rökning snarare ledde till ökat midjemått än tvärtom. Foto: Shutterstock

Bli smal av rökning – en myt

En vanligt förekommande tanke är att du går upp i vikt om du slutar röka. Likaså att rökning i sig skulle hålla dig smal. Nu visar det sig att båda dessa påståenden är en myt.

Annons:

Det är Lisa Webb, Master of Public Health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) som i sin masteruppsats presenterat de nya rönen. Enligt Lisa Webb kan man se att även om cigarettrökandet i världen har minskat, har fetman ökat.

Rökning hjälper inte mot fetma

I en studie med 6 000 personer använde man sig av två mätsystem, BMI* (body mass index) och WHR** (waist-hip ratio) för att se sambanden mellan rökning och fetma.

Det har publicerats en rad studier som pekar mot att rökare eventuellt skulle ha mindre viktproblem än ickerökare. Genom att studera relationen mellan rökning och fetma under en längre tid ville Lisa Webb se om dessa studier stämde, något som nu har visat sig tyda på att rökning inte hjälper mot fetma.

Midjemåttet ökade

Rökande kvinnor hade ett lägre BMI jämfört med ickerökande däremot hade både män och kvinnor som rökte större midjemått.

Skillnaden i midjemått hos just kvinnor som rökte jämfört med kvinnor som inte rökte ökade även allteftersom studien fortskred. Det fanns alltså belägg att rökning snarare ledde till ökat midjemått än tvärtom.

*BMI Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.

**WHR Midjemåttet delat med höftmåttet. För både män och kvinnor räknas en midje-höftkvot (WHR) på 1,0 eller högre som en riskindikator för ohälsa, som t ex hjärtsjukdom eller lidanden pga övervikt. En hälsosam kvot är för män 0,90 eller lägre, och för kvinnor 0,80 eller lägre.

Källa: Karolinska Instiutet

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: