Ange ditt sökord

Behovet av kalcium varierar genom livet och därför är det bra att ha koll på vilket rekommenderat intag som gäller just dig. Foto: Shutterstock

Behovet av kalcium varierar genom livet och därför är det bra att ha koll på vilket rekommenderat intag som gäller just dig. Foto: Shutterstock

Vår kropp består av cirka 1-2 procent kalcium och 99 procent av allt kalcium i kroppen finns i ben och tänder. Foto: Shutterstock

Vår kropp består av cirka 1-2 procent kalcium och 99 procent av allt kalcium i kroppen finns i ben och tänder. Foto: Shutterstock

 Kalcium finns i de flesta livsmedel och allra mest finns i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter De allra flesta får i sig tillräckligt med kalcium genom att äta en balanserad och varierad kost.  Foto: Shutterstock

Kalcium finns i de flesta livsmedel och allra mest finns i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter De allra flesta får i sig tillräckligt med kalcium genom att äta en balanserad och varierad kost. Foto: Shutterstock

Kalciumbrist (hypokalcemi) – vad är kalciumbrist?

Kalcium är det vanligaste mineralet i kroppen och ett av de viktigaste då kroppen behöver kalcium för att bygga och reparera ben och tänder, det behövs till nerver, muskler och hjärta. 

Annons:

Vår kropp består av cirka 1-2 procent kalcium och 99 procent av allt kalcium i kroppen finns i ben och tänder.

Kalciumbrist – orsak

Det främsta upptaget av kalcium sker i tunntarmen och nivån av kalcium i blodet kontrolleras noggrant av kroppen. När kalciumnivåerna i blodet sjunker (hypokalcemi) släpps kalcium ut från skelettet för att åtföra nivån till normalläge. När kalciumnivåerna i blodet stiger (hyperkalcemi) lagras det extra kalciumet i skelettet eller försvinner ut i urin och avföring. 

Långvarig brist på kalcium kan orsaka benskörhet. Hos barn kan det leda till tillväxthämning.

Så mycket kalcium behöver du

Vi behöver olika mycket kalcium i olika stadier i livet. Nedan följer Livsmedelsverkets rekommenderade intag dagligen när det gäller kalcium.

  • Spädbarn 6-11 månader        540 milligram
  • Barn 1-5 år                            600 milligram
  • Barn 6-9 år                            700 milligram
  • Barn, tonåringar 10-17 år     900 milligram
  • Vuxna                                   800 milligram
  • Gravida och ammande          900 milligram

Behovet av kalcium är stort under barndomen och tonåren då skelettet växer snabbt. Man har även sett att pojkar i åldern 9-13 år och flickor i åldern 9-18 år löper faktiskt större risk att få kalciumbrist då det kan vara svårt att få i sig det rekommenderade dagliga intaget enbart genom kosten. Ditt skelett forstätter att växa till 25-årsåldern och behovet av kalcium blir därefter ungefär detsamma med undantag för kvinnor som blir gravida eller ammar. Då ökar istället behovet av kalcium. Med ökad ålder försämras upptaget av kalcium vilket gör att behovet även här blir större.

Vanliga riskfaktorer vid kalciumbrist

Ditt intag och upptag av kalcium kan påverkas av flera faktorer och om du känner igen dig i någon av riskfaktorerna så kan det vara värt att ha extra koll på att du får i dig rekommenderad mängd kalcium.

Ålder Benmassan bryts ner naturligt i takt med att vi åldras och därför behöver vi mer kalcium när vi blir äldre. Kroppens förmåga att ta upp kalcium från tarmarna försämras också när man blir äldre.

Klimakteriet Vid klimakteriet försämras förmågan att ta upp kalcium från tarmarna vilket ökar risken att du drabbas av kalciumbrist.

Utebliven menstruation Även för yngre kvinnor som av olika anledningar kan drabbas av utebliven menstruation i längre perioder har en förhöjd risk för kalciumbrist.

Kosten Majoriteten får sitt intag av kalcium via mjölk- och mejeriprodukter. Om man av olika anledningar väljer bort dessa bör man vara extra noga med intaget av kalcium.

D-vitaminbrist D-vitamin hjälper din kropp att ta upp kalcium. Det betyder också att om det förekommer en brist på D-vitamin ökar även risken att drabbas av kalciumbrist.

Sjukdom Olika sjukdomar som njursvikt och bukspottskörtelinflammation kan orsaka kalciumbrist.

Läkemedel Det förekommer att vissa läkemedel bidrar till att kalciumnivåerna i kroppen blir lägre.’

Livsstilsfaktorer Rökning hämmar skelettets tillväxt, det gör även brist på regelbunden motion. En hälsosam livsstil främjar tillväxten av kalcium och förebygger risken för kalciumbrist.

Symtom vid kalciumbrist – har jag kalciumbrist?

I ett tidigt skede är det inte alltid du känner några symtom vid kalciumbrist. Om tillståndet förvärras kan det däremot utvecklas till ett tillstånd som kallas osteopeni, låg benmassa, och osteoporos.

Vanliga symtom vid kalciumbrist

  • Domningar och stickningar i armar, ben och ansikte.
  • Benskörhet.
  • Högt blodtryck.
  • Sömnbesvär.
  • Blödande tandkött.
  • Sämre tänder än tidigare.
  • Sköra och svaga naglar.
  • Muskelspänningar och kramper.
  • PMS och mensvärk.
  • Håravfall.
  • Hämmad tillväxt.

Om du misstänker att du har kalciumbrist bör du kolla upp detta för att säkerställa att du får i dig rätt mängd kalcium och kan motverka eventuella följdsjukdomar. Det är alltid viktigt att gå till botten med orsaken till kalciumbristen.

Därför gör man ett blodkalciumprov

En blodkalciumprov kan göras av olika anledningar.

Därför gör man ett blodkalciumprov:

  • För att kontrollera för problem med bisköldkörtlar eller njurar, vissa typer av cancer och skelettproblem, eller inflammation i bukspottkörteln (pankreatit).
  • För att hitta en orsak till ett onormalt elektrokardiogram (EKG) test.
  • Efter en njurtransplantation.
  • Vid symtom såsom muskelkramper, spasmer och ryckningar och stickningar i fingrarna och runt munnen för att se om symtomen kan orsakas av en mycket låg kalciumnivå i blodet.
  • Vid symtom som allmän svaghet, brist på energi eller aptit, illamående och kräkningar, förstoppning, om kroppen förlorar mycket vatten, magsmärta eller skelettsmärta för att se om symtomen kan orsakas av en mycket hög kalciumnivå i blodet.
  • Som en del av ett rutin blodtest.  

Om jag har ett högt värde – vad kan det bero på?

Höga värden på kalcium kan ha många orsaker. 

Några orsaker till höga värden på kalcium är:

  • Hyperparatyreoidism (alltför hög produktion av bisköldkörtelhormon).
  • Cancer (särskilt skelettcancer).
  • Tuberkulos.
  • Skelettsjukdomar såsom Pagets sjukdom.
  • Långvarigt sängläge.

Om jag har ett lågt värde – vad kan det bero på?

Även låga värden av kalcium kan orsakas av flera olika orsaker.

Några orsaker till låga värden på kalcium är:

  • Låg nivå av blodproteinet albumin (hypoalbuminemi).
  • Hypoparatyreoidism (alltför låg produktion av bisköldkörtelhormon).
  • Höga nivåer av fosfat i blodet (orsakat av exempelvis njursvikt eller laxermedel)
  • Osteomalaki, rakitis eller undernäring orsakad av sjukdomar såsom celiaki, pankreatit, och alkoholism.

Behandling vid kalciumbrist

Först och främst handlar det om att få i sig rekommenderad mängd kalcium och det gäller särskilt vid vissa sjukdomstillstånd som osteoporos exempelvis. Kalcium finns i de flesta livsmedel och allra mest finns i mjölkprodukter, bladgrönsaker och nötter. Vegetabiliska alternativ till mjölk är ofta berikade med kalcium.

De allra flesta får i sig tillräckligt med kalcium genom att äta en balanserad och varierad kost. Om man inte får i sig tillräcklig mängd kan man behöva kalciumtillskott som komplement. I vissa fall kan det hända att du behöver ta ett receptbelagt kalciumpreparat för att vara säker på att dina kalciumnivåer är tillräckligt höga.

Livsmedel rika på kalcium

  • Mjölk
  • Ost
  • Yoghurt
  • Mejeriprodukter
  • Sesamfrön
  • Solrosfrön
  • Mandel
  • Makrill med ben
  • Nässlor
  • Nypon
  • Grönkål

För att hålla skelettet starkt och friskt är kalcium faktiskt det viktigaste näringsämnet. Om du får i dig för lite kalcium ökar risken att du drabbas av sjukdomar som benskörhet. Genom att hålla koll på hur mycket du bör få i dig och äta en kost som är rik på kalcium motverkar du aktivt risken för kalciumbrist och ökar möjligheterna att ha en god och ack så viktig skeletthälsa.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: