Detta har man sett i djurförsök och forskare har kompletterat med en studie som visar att liknande så kallade signalvägar även finns hos människan och man närmar sig sakta men säkert en möjlighet att visa hur den här processen faktiskt går till. Detta säger Johan D Söderholm, professor i kirurgi och verksam vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
1200 personer insjuknar varje år i inflammatoriska tarmsjukdomar
Varje går drabbas 1200 svenskar av inflammatoriska tarmsjukdomar som bland annat ulcerös kolit. Sjukdomar av den här typen uppstår ofta i 20-30 års åldern och innebär för de allra flesta ett liv fyllt av medicinsk behandling och även kirurgi. Alltfler drabbas av inflammatoriska tarmsjukdomar och man har kommit att nästan betrakta det som en av våra folksjukdomar.
Stress och ulcerös kolit
Det forskarna vill visa med de studier som nu publiceras i tidskriften Gastroenterology är kopplingen mellan stress och uppkomsten av ulcerös kolit.
Även om man tidigare internationellt har sett samband mellan långvarig stress och risk för nya skov av ulcerös kolit har man nu kunnat visa sambandet på cellnivå, hur det ser ut i tarmslemhinnan.
Celler som finns i slemhinnan i grovtarmen aktiveras vid ökad stress – nu har man sett att dessa celler som kallas eosinofiler släpper ut ett ämne, CRF, vid stress. CRF är en signalsubstans som aktiverar cellerna och på det sättet kan förändra hela slemhinnefunktionen. Patienter som lider av ulcerös kolit har en ökad mängd av eosinofiler och CRF vilket gör att tarmslemhinnan läcker mer. Detta kan bidra till skov i sjukdomen.
Nya behandlingsmöjligheter
Den nya upptäckten kan bland annat bidra till att man kan hitta nya behandlingsmöjligheter:
”När vi förstår signaleringsvägarna så bör det också bli lättare att hitta metoder för att i tid blockera inflammationsutvecklingen” säger Johan D Söderholm.
Med andra ord skulle man i ett tidigare skede kunna hindra skov från att uppstå. Det finns även andra effekter som att sjukvården och allmänheten genom att veta om mekanismerna bakom lättare kan förstå innebörden av stress och ta det på allvar eftersom det visar sig att det kan leda till exempelvis ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom.
Med andra ord skulle man i ett tidigare skede kunna hindra skov från att uppstå. Det finns även andra effekter som att sjukvården och allmänheten genom att veta om mekanismerna bakom lättare kan förstå innebörden av stress och ta det på allvar eftersom det visar sig att det kan leda till exempelvis ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom.
