Enkla livsstilsförändringar kan dramatiskt förbättra blodtryck, blodfetter och andra riskfaktorer. Men ibland kan hjälpen från läkemedel behövas.
Sicklecellanemi (SCD) är en ärftlig sjukdom som bland annat leder till låga blodvärden (anemi) och en ökad risk för att drabbas av blodproppar. Den kroniska smärta och trötthet som vissa personer med SCD känner, kan påverka det dagliga livet och livskvalitén negativt.
Thalassemi är en grupp ärftliga sjukdomar som påverkar generna som kodar för hemoglobin. Det kan leda till blodbrist, anemi, i olika grader. Att leva med sjukdomen kan vara en daglig kamp med många medicinska, ekonomiska och sociala utmaningar.
Kolesterol är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Kolesterol kan även i vissa fall påverka vår kropp negativt. Därför är det bra att ha koll på ditt målvärde och vad du kan göra när du inte når det.
Vanliga orsaker till svullna ben och fötter är ett långvarigt stående eller sittande, en lång flygresa, graviditet och övervikt. Svullna fötter och ben kan också bero på vissa sjukdomar. Man kan dock förebygga och behandla problemen genom att regelbundet röra på sig mer och använda kompressionsstrumpor.
Omkring 370 000 svenskar lider av förmaksflimmer och sjukdomen räknas till en av våra folksjukdomar. Om du känner att hjärtat slår fler slag än vanligt eller att pulsen är snabb och oregelbunden kan det vara tecken på förmaksflimmer. Vid förmaksflimmer är det viktigt att vara medveten om den ökade risken för stroke och vilka behandlingar som finns att få.
Om vätska samlas i till exempel ben eller fötter, en svullnad som inte ger med sig, kallas det för ödem. Ödem är relativt vanligt och något som kan drabba både kvinnor och män. Det finns olika typer av ödem som har varierande symtom och som påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och söka hjälp om man har en svullnad som inte vill ge med sig, för att inte få ytterligare besvär.
Lär dig mer om blodtrycket, orsaker till högt blodtryck och vikten av att inte gå med obehandlad hypertoni.
Spasticitet är en komplikation efter stroke som innebär kraftiga muskelsammandragningar. Det kan leda till smärta, kramper och försämrad förmåga att styra sina muskler samt kroppsdelar som då hamnar i felställning. Fysioterapi i kombination med injektion av muskelavslappnande läkemedel har visat sig ha god effekt på spasticitet. Dock är det endast cirka 15 procent av de som skulle ha nytta av den kombinerade behandlingen som får den.
Venös tromboembolism (VTE) orsakar varje år mer än 1 000 dödsfall och 11 000 inläggningar på sjukhus i Sverige. Därför är det oerhört viktigt att arbeta förebyggande likväl som att snabbt sätta in behandling vid ventrombos eller lungemboli – blodpropp i ben eller lungor.
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke och det förekommer lika ofta hos både män och kvinnor. De flesta som får stroke är äldre personer. Har man förmaksflimmer ökar risken för stroke, men det finns ett enkelt sätt att upptäcka förmaksflimmer och därmed förebygga risken för stroke. Vanliga symtom är bland annat domningar och förlamningar i ansiktet, armar och ben.
En ny skandinavisk studie från Karolinska Institutet har inte funnit några belägg för att läkemedel för behandling av diabetes och fetma, ökar risken för sköldkörtelcancer. Studien, publicerad i BMJ, ger viktig information som kan lugna oro kring eventuella risker med GLP-1-analoger.
Studien i Journal of the American College of Cardiology (JACC) varnar för ökad risk vid samtidig förskrivning av potensmedel och organiska nitrater för kärlkramp. Samtidig användning kopplas till 35-40% högre dödsrisk och 70% högre risk för hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Vikten av noggrann övervägande och patientinformation om riskerna understryks.
En ny forskningsstudie från Sverige visar att övervikt eller obesitas (kraftig övervikt) kan vara kopplat till bättre överlevnad för personer med hjärtsvikt. Forskarna undersökte nästan 70 000 svenska personer med hjärtsvikt. De upptäckte att även om övervikt och obesitas normalt anses öka risken för sjukdom, så verkade dessa patienter klara sig bättre än de som var normalviktiga eller underviktiga.
En ny doktorsavhandling från Umeå universitet avslöjar att risken för hjärt-kärlsjukdomar efter att ha haft covid-19 är både större och mer långvarig än vad man tidigare känt till.
Nya rön visar att patienter med hjärtsvikt och samtidig obesitas kan dra nytta av behandling med GLP1-analogen semaglutid. Studien pekar på betydande symtomförbättringar och belyser potentialen i att behandla denna specifika patientgrupp.
Röda blodkroppar, som är ansvariga för att transportera syre i kroppen, har en naturlig förmåga att skydda våra hjärtan när de utsätts för låg syrenivå. Detta skydd förstärks om vi äter mat med mycket nitratrika grönsaker, som till exempel ruccolasallad och andra gröna bladgrönsaker.
En intressant koppling mellan ateroskleros i kranskärlen och svåra övergångsbesvär har blivit framträdande och väcker frågor om den potentiella nyttan av hormonbehandling för kvinnor i menopaus. Resultaten av denna observation presenterades av svenska forskare under den europeiska kardiologikongressen, ESC 2023.