Viktoperationen förändrade Pers liv

Viktoperationen förändrade Pers liv

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Efter ett liv fyllt av bantningskurer utan resultat bestämde sig Per Lindquist för att göra en fetmaoperation. Idag är han 40 kilo lättare men ingreppet har betytt så mycket mer än lägre siffror på vågen. 

För två år sedan vägde Per Lindquist närmare 130 kg. Att gå till företagshälsovårdens kontroller innebar alltid ett nervositetsmoment för honom. Han var övertygad om att läkaren när som helst skulle upptäcka något fel i hans kropp som kunde kopplas tills hans osunda leverne och övervikt. 

Trivdes inte i sin kropp

Det var inte bara hälsoriskerna med fetman som bekymrade honom. 

– Jag trivdes inte i min kropp. När jag fick syn på spegelbilden av mig själv hajade jag alltid till. Är den där stora personen jag? Jag ägnade mycket tid åt att tänka på min övervikt. Till slut skapade det som en negativ spiral. Det kändes inte längre kul att gå på middagar och träffa andra, säger Per Lindquist. 

Det var i tonåren som Pers viktproblem började och kilona smög sig på under åren. Vid flera tillfällen har han försökt att gå ner i vikt genom att äta mindre och motionera mer. Ibland ledde ansträngningarna till goda resultat men varje gång han lyckats gå ner så gick han snart upp igen. 

Överviktskirurgi inte ett självklart val

Genom en bekant hörde han talas om överviktskirurgi. Först avfärdade han alternativet som en lyxoperation och lite som fusk. 

– Såklart att jag skulle lyckas gå ner på egen hand, annars var jag ju misslyckad, resonerade han. 

Men nyfikenheten lockade honom till en informationsträff om överviktskirurgi och han blev mer och mer övertygad om att det skulle kunna hjälpa honom. Till sist beslöt han sig för att göra en operation, en så kallad gastric bypass. 

Genetiskt benägenhet att bli stor

Pers berättelse är ganska representativ för dem som söker hjälp med en viktoperation. 

– Det finns många myter om fetma, en är att det bara drabbar dem med dålig självkontroll.  Men det finns oftast en genetisk benägenhet att bli stor. Många gånger är det något man själv har svårt att rå på, säger Torsten Olbers, docent och överläkare i kirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Carlanderska sjukhuset i Göteborg, som genom åren opererat drygt 3000 patienter för kraftig övervikt. 

Vid patientmöten får Torsten Olbers ofta höra om hur fetman påverkar och upptar stor del av många människors liv. Om hur de klandrar sig själva och hur övervikten gör att de mår dåligt både fysiskt och psykiskt och hindrar dem från att leva livet fullt ut. 

– Och så får de höra att det handlar om kalorier in och ut. Att det bara är att ändra sin livsstil genom att äta mindre och motionera mer. Det rådet hjälper inte utan skuldbelägger den som inte gjort annat än försökt med just det. 

Vikten är bestående efter operation

Anders Thorell, överläkare på Ersta sjukhus och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, är inne på samma linje. Han menar att de som tar steget till en operation ofta har provat de flesta av alla dieter och bantningskurer som finns. 

– Svårigheten är att behålla viktnedgången. Efter en fetmaoperation går patienten ner ungefär 20 till 30 procent av den totala kroppsvikten. Den stora fördelen är att den nya vikten också är bestående, förklarar Anders Thorell.   

Viktoperationer kan göras med olika metoder, de vanligaste är gastric bypass och sleeve gastrectomy. Ingreppen påverkar mag-tarmkanalens signaler och bidrar till att personen känner det naturligt att äta begränsat med mat och dessutom tål livsmedel som koncentrerat fett och socker sämre. Båda metoderna görs med så kallas titthålskirurgi och patienten är på benen bara några timmar efter ingreppet.  

Som med alla kirurgiska ingrepp finns risker

Torsten Olbers och Anders Thorell är noga med att poängtera att kirurgiska ingrepp alltid är förknippade med risker och att man ska vara medveten om att en operation kan ge biverkningar och komplikationer. Men det är samtidigt viktigt att föra fram att fetmakirurgi inte huvudsakligen syftar till att minska midjemåttet för utseendets skull utan kan vara en nödvändig behandling för att bota eller minska risken för fetmans följdsjukdomar. 

– Överviktiga personer med typ-2 diabetes blir oftast av med sin diabetes efter operationen, förklarar Torsten Olbers.  

Per nöjd med sitt beslut

Nu har det gått två år sedan Per Lindquist gjorde sin operation. Idag väger han 90 kilo, 40 kilo mindre än före ingreppet och i dag trivs han med sin kropp och med sig själv. 

– Jag är så glad att jag vågade ta steget. Jag äter allt men i lagom stora portioner och känner mig nöjd och mätt efter det. Jag mår bättre än någonsin. Nu lever jag ett friskt och normalt liv, avslutar Per Lindquist. 

För att genomföra en viktsoperation bör du: 

  • Ha fyllt 18 år.
  • Ha ett BMI över 35. 
  • Ha gjort seriösa försök att minska din vikt genom att ändra din livsstil utan att lyckas. 
  • Vara välinformerad om vad ett fetmakirurgiskt ingrepp innebär.

Tänk på: Andra kriterier kan ligga till grund för behandling eller leda till en avrådan från behandling. Det är alltid en kirurg som är specialiserad på fetmakirurgi som 

avgör när en operation kan bli aktuell. 

Fetmakirurgi – en operation för hälsan

Att vara kraftigt överviktig handlar inte bara om att ogilla sitt utseende. Stora människor har sämre livskvalitet. Med fetma ökar även risken att få en rad olika sjukdomar. Det finns därför goda hälsoskäl till att föreslå en kirurgisk behandling för den som lider av fetma. Efter en operation kan människor bli förbättrade eller helt botade alternativt minska risken att drabbas av: 

  • Typ 2- diabetes
  • Högt blodtryck 
  • Hjärt- kärlsjukdom 
  • Sömnapnéer
 
 

Veckans fråga

Har du en tatuering?

Jag har en tatuering
14% (19 röster)
Jag har flera tatueringar
14% (19 röster)
Jag har haft tatuering men tagit bort denna
0% (0 röster)
Jag har ingen tatuering men vill skaffa
7% (9 röster)
Jag har ingen tatuering
65% (87 röster)
Totalt antal röster: 134

Nyhetsbrev