Vår fantastiska kropp

Vår fantastiska kropp

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Konstigt nog skiljer sig människans gener inte så mycket från övriga levande organismers som vi gärna vill tro. Över hälften av vårt genetiska bibliotek är faktiskt identiskt med bananflugans. Inte heller mängden gener tycks stå i relation till organismens utvecklingsnivå.

Utan proteiner skulle vi bokstavligt talat inte finnas till. Kroppen består av proteiner och proteiner bestämmer kroppens egenskaper och funktion. Information om vilka proteiner kroppen bildar finns i vår arvsmassa som består av deoxiribonukleinsyra eller DNA. Människan har mängder av DNA ordnade i strängar, varje cell innehåller nästan två meter långa strängar.

Om samtliga DNA-strängar i en människa vävdes samman till en enda skulle den bli 20 miljoner kilometer lång och räcka från jorden till månen och tillbaka, inte bara en, utan flera gånger. Varje DNA-sträng innehåller cirka 3,2 miljarder kodbokstäver vilka utgör vår arvsmassa.

Vi är släkt med frukt
Människans gener skiljer sig inte så mycket från övriga levande organismers som vi gärna vill tro. Över 60 procent av de mänskliga generna är i grund och botten identiska med generna hos en bananfluga. Minst 90 procent sammanfaller på någon nivå med mössens. Intressant är också det faktum att mängden genetiskt material hos organismen inte återspeglar utvecklingsnivån.

En människa har 46 kromosomer medan vissa ormbunkar har över 600. Lungfiskar, ett av de minst utvecklade djuren, har 40 gånger så mycket DNA som människan. Till och med en vanlig vattenödla har fem gånger mer genetiskt material än vad vi har. Fram till alldeles nyligen trodde man att vi hade minst 100 000 gener men efter att människans gener kartlagts i det så kallade HUGO – Human Genome Project – tror man nu att vi har 35 000-40 000 gener, det vill säga ungefär lika många som gräsen. Märkligt nog är vi faktiskt också nära släkt med frukter och grönsaker. Ungefär hälften av alla kemiska processer som äger rum i en banan är i grunden de samma som sker i människokroppen.

Mirakulösa kombinationer
Proteiner eller äggviteämnen, är en grupp organiska föreningar som förutom kol, väte och syre också innehåller kväve, svavel och fosfor. Proteinerna består av aminosyror som är förenade till så kallade peptider. Det finns mängder av dessa i människokroppen. Hur många olika slags proteiner som finns i kroppen vet vi inte idag men det kan vara så många som flera miljoner. Vart och ett av dem är ett litet mirakel.

Enligt sannolikhetsläran borde skapandet av proteiner i kroppen vara omöjligt. För att producera ett protein måste aminosyror förenas i en bestämd ordning, ungefär som när man radar upp bokstäver i en viss ordning för att skriva ett ord. För att till exempel stava till ordet ”kollagen”, vilket är namnet på ett vanligt protein, måste åtta bokstäver arrangeras i rätt ordning.

För att skapa proteinet kollagen i kroppen måste 1055 aminosyror ordnas i rätt följd. Chansen att en molekyl med 1055 länkar, som kollagen, spontant ska förenas är egentligen obefintlig. Att slumpmässiga händelser skulle åstadkomma ens ett enda protein i kroppen borde vara närmast osannolikt. I alla fall lika osannolikt som att en virvelvind far genom ett skrotupplag och lämnar efter sig ett komplett flygplan exempelvis en jumbojet!