Utställning: Från andra sidan längtan - ett porträtt av en kamp

Utställning: Från andra sidan längtan - ett porträtt av en kamp

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Mitt bland alla stora namn på Fotografiska, ett av Stockholms nyare museum, återfanns en debutant och berättare, Jacqueline Hellman, som skildrar sin vän Cizzis kamp både för, och emot, livet.

Utställningen "Från andra sidan längtan" var en del av Fotografiskas satsning ”For live”, en satsning där utställningarna ska både representera och beröra delar av det liv vi lever. Bland modefotografer, historiska perspektiv och konstnärligt foto vill Fotografiska skapa ett fönster till verkligheten genom en av våra mest uttrycksfulla kanaler, fotot. Här berättar vi mer om invigningen, uställningen och sjukdomen anorexia.

Utställningen är just nu aktuell på Dunkers Kulturhus i Helsingborg den 9 november - 2 december 2012. 

Anorexia – en sjukdom i hjärnan

På pressträffen inför utställningen gav Hjärnfondens ordförande, professor Lars Olson från Karolinska institutet, en bakgrund till själva sjukdomen anorexia. Det är en sjukdom i hjärnan, precis som beroende, ångest och depression bland annat.

Lars Olson poängterade att hjärnan är ett av de få organ i vår kropp, om inte det enda snart, som vi inte kan byta. Den är vår identitet, med både fördelar och brister. Just detta gör det så mycket viktigare att forska kring sjukdomar i hjärnan, och dit hör anorexia. En uppmaning som Lars Olson hade fått från en kollega löd – ”gråt inte, forska” och det är just det Hjärnfonden jobbar med, att forska och svara på gåtor om vår hjärna för att förstå och hjälpa oss bättre i vårt välbefinnande.

En pågående process

Precis som själva sjukdomen anorexia är en levande process så är även Jacqueline Hellmans arbete en process. På plats beskrev hon bland annat kameran som ibland ”min högra hand” och ibland ”bara en kamera”. Kameran, och brev, blev ett sätt att kommunicera ut sin oro, ångest och omtanke för vännen Cizzi som stundtals befann sig långt nere i mörkret.

För Jacqueline Hellman var kameran inte nödvändigtvis en gammal bekant, utan snarare en väg att dokumentera en vardag. Ibland betydde den inte så mycket och ibland betydde den allt. Att välja ut vilka bilder att ställa ut i den stora mängd av extremt närgångna och personliga bilder kan inte ha varit lätt och hela resan är, som Jacqueline själv berättade, inte på långa vägar avslutad.

Ett folkhälsoproblem

Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt berättade i sitt tal inför utställningen om hur hon tidigare jobbade för BRIS (Barnens rätt i samhället) och svarade i deras jourtelefon. I den rollen kom hon ständigt nära barn och ungdomar som mådde dåligt, en psykisk ohälsa som fortfarande är en viktig punkt på agendan när det gäller medborgarnas välbefinnande. Filippa Reinfeldt drog en slutsats från sitt arbete på BRIS, att det är viktigt att bli sedd – och hörsammad. Där fann hon att det fanns mycket att göra med samarbeten mellan skola, vård och omsorg, men även hos vuxna som finns runt omkring. Att se den som mår dåligt i en värld där känslan av ”hur man behöver se ut”, ibland tar överhanden.

Till utställningen hade Filippa Reinfeldt dubbla känslor. Å ena sidan är det, enligt henne, viktigt att frågan och problematiken lyfts fram. Å andra sidan finns det alltid en risk att självdestruktiviteten hos den som ser utställningen ”motiveras”. Det är inget ovanligt att andra som mår dåligt dessvärre inspireras av den här typen av utställning – men trots det ansåg Filippa Reinfeldt utställningen vara så pass viktigt att man ändå bör ställa ut den och lägga en stor vikt i att informera och öka kunskapen om den här typen av sjukdom i samhället.

Recension: ”Från andra sidan längtan” på Fotografiska

Utställningen är i ett rum med fyra väggar på vilka det hänger bildskärmar som visar olika bildspel. Ur en högtalare hör man Cizzis röst som dämpat berättar om tiden som sjuk. Rösten som berättar är saklig – varken sorgsen eller bedrövad. Det finns en drivkraft att berätta. En inramad text berättar bakgrunden – en kort version av det budskap som Jacqueline Hellman har velat förmedla. Att hon, i sina bilder, ville rädda sin vän. En räddningsaktion som blev början på ett dokument över en sjukdom som allt fler drabbas av. Men även en berättelse om vänskap som är så viktig.

När man vandrar runt bland bildskärmarna uppenbarar sig en ung kvinnas liv. Det är där, blottat, och naket. Inget konstgjort ljus, inga överdrivna färger. En märklig blandning av hopp och förtvivlan, ömsom skärsår djupare än något jag sett – ömsom körsbärsträd i blom. På något sätt känns det som denna blandning av bilder speglar den berg- och dalbana jag tror Cizzi har haft inom sig.

Om man ska se något negativt med utställningen så är det avsaknaden av förklaringar. Det blir för avskalat. De snabba bildspelens växlingar gör att man tappar fokus. Vissa bilder stannar länge – andra försvinner alltför fort och man lämnas med frågor hängande i luften. Fler skärmar, eller en tightare hängning av verken hade givit en starkare berättelse. Nu blir det ibland lite för – avskalat. Men bilderna är en enkel berättelse, och den ska så berättas enkelt. Jag berörs, och förundras, över att Cizzi är på plats. Att orka se sig själv – och visa upp för andra, denna sårbarhet. Bara det är mod. Därför bör även vi andra vara modiga nog att gå och se utställningen. På vägen ut kan jag inte låta bli att slås av att man på Fotografiska samtidigt ställer ut Albert Watsons bilder. En naken pinnsmal modell slingrar sig om sig själv på en svartvit bild och jag lämnas att undra – är det inte det som skapar de ideal som Jacqueline Hellmans anspråkslösa utställning bygger på? Oavsiktligt eller ej från Fotografiska, det låter jag hänga i luften.

© Jacqueline Hellmann


Kort om Anorexia nervosa (anorexi)
Anorexia nervosa eller nervös aptitlöshet som översättningen blir är en psykisk sjukdom som innebär en överdriven rädsla för att gå upp i vikt och ett sjukligt kontrollbehov av vikten. Man tror att sjukdomen har både psykologiska och biologiska faktorer – men i västvärlden är en av de största riskfaktorerna de skönhetsideal som man ständigt utsätts för. De flesta som drabbas är flickor i åldern 12-20 år men även pojkar kan drabbas och självklart både yngre och äldre.
Anorexia kan i värsta fall leda till döden – och ibland orsakar inte bara själva anorexian svåra fall utan kringsjukdomar som depression, ångest och självskadebeteende förvärrar tillståndet. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken om någon har anorexia och tidigt få möjlighet till vård och behandling, så tveka inte att ta kontakt med vården om du har en misstanke om att du, eller någon i din närhet lider av anorexia. Det finns bra hjälp att få.

10 tecken på anorexia

  • Ägnar överdrivet mycket tid åt att tänka på mat och kalorier
  • Är överdrivet rädd för att gå upp i vikt
  • Tror sig hela tiden vara överviktig trots att personen inte är det
  • Social isolering, drar sig undan
  • Framkallar kräkning för att gå ner i vikt
  • Får koncentrationssvårigheter
  • Ägnar sig plötsligt åt överdrivet mycket motion
  • Får svårt att sova
  • Blir lättretlig och irriterad
  • Blir överdrivet arg och avståndstagande om man tar upp ämnet vikt

Viktiga telefonnummer

Fråga Doktorn: Ångest
Ställ frågor om ångest och behandling till Sergej Andréewitch
Svarstid: cirka 4 veckor
Fråga Doktorn: Ångest

Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Öppet Måndag - Söndag 13.00 - 22.00
hjalplinjen.se

Jourhavande Medmänniska, 08-702 16 80
Öppet varje natt 21.00-06.00
jourhavande-medmanniska.com

Röda Korset, 0771-900 800
Öppet alla dagar 14.00-18.00
redcross.se

Jourhavande Präst, 112
Öppet varje natt 23.00-06.00
Svenska kyrkan

Föräldrartelefonen, 020-85 20 00
Öppet Måndag - Fredag 10.00-15.00
Svenska för psykisk hälsa

Jourhavande Kompis, 020-222 444
Öppet Måndag - Fredag 18-22, Lördag - Söndag 14.00-18.00
Ungdomar.se

BRIS för dig upp till 18 år, 116 111
Öppet Måndag - Fredag 15.00-21.00, Lördag - Söndag 15.00-18.00
BRIS för dig upp till 18 år

BRIS Vuxentelefon, 077-150 50 50
Öppet Måndag - Fredag 10.00-13.00
BRIS Vuxentelefon

RFSL Brottsofferjour, 020-34 13 16
RFSL Brottsofferjour

Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50
Öppet dygnet runt
Kvinnofridslinjen

Du är alltid anonym och flera av telefonnumren syns inte på din telefonräkning.