Tillhör du celiakigenerationen 1984–1996?

Tillhör du celiakigenerationen 1984–1996?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Under åren 1985-1990 ändrades råden för spädbarnskost i Sverige och celiaki ökade lavinartat, varför det finns en större risk att personer födda under den tidpunkten har celiaki jämfört med personer födda andra tidsperioder.

Celiaki (glutenintolerans) är en kronisk sjukdom som kan debutera i alla åldrar. Symtomen kan vara svåra, men vanligast är diskreta och varierande symtom som inte per automatik leder tankarna till celiaki. Som behandlingsmetod tillämpas en strikt glutenfri kost. 

Från sällsynt sjukdom till folksjukdom

Första gången som det rapporterades om kliniska fall av barn med celiaki var 1888, men det var först femtio år senare som en barnläkare påvisade kopplingen mellan celiaki och intag av gluten från vetemjöl. 

Under mitten av 1980-talet gick celiaki från att vara en sällsynt sjukdom till att vara en av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Ökningen av svår celiaki hos små barn var dramatisk och även bland äldre barn och vuxna var det allt fler som diagnostiserades med sjukdomen. Celiaki hade blivit en folksjukdom. 

Köp hemtest som visar om du är glutenintolerant » Sponsrad länk

Orsaker till celiakiökningen

En särskild arbetsgrupp bildades med syfte att ta reda på vad som orsakade den stora ökningen av celiakifall. Sedan tidigare visste man att arvet hade stor betydelse för insjuknandet, men i och med den stora ökningen insåg man att även miljö- och/eller levnadsvanor utgjorde en faktor. 

Det visade sig att förändringar i spädbarnskosten ökade förekomsten av celiaki. Innan hade rekommenderad ålder för introduktion av gluten varit vid 4 månaders ålder, nu hade den ändrats till 6 månader. Barnmatens alltför höga proteinhalt åtgärdades genom att man minskade mängden mjölk och istället ersatte den med mer mjöl. Det gjorde att många spädbarn blev abrupt introducerade för gluten, eftersom många barn redan hade slutat ammas vid det laget, något som har visats öka risken för celiaki. 

3 procent födda 1984–1996 har sjukdomen

I mitten av 1990-talet kom istället rekommendationen att man gradvis skulle introducera barnet för gluten, om möjligt under pågående amning, från tidigast 4 månaders ålder. Samtidigt med dessa rekommendationer så minskades mängden mjöl i industritillverkad barnmat, vilket bidrog till att antalet celiakifall genast mattades av. 

På 1990-talet var prevalensen för celiaki 0,5 procent bland vuxna i Sverige. Det kan jämföras med i dag då förekomsten är 3 procent bland personer födda under celiakiperioden 1984–1996, personer som idag är mellan 22–34 år. Det ger skäl att tro att personer i den generationen löper stor risk att ha celiaki, men att de kanske inte själva vet om det på grund av de diffusa symtomen.

Enkelt test avslöjar celiaki

Majoriteten av alla de som har celiaki i Sverige idag har ännu inte fått diagnos eller behandling. Personer med celiaki har även vittnat om att väntetiden från första symtom och läkarbesök till att få diagnos är lång, uppemot tio års väntan.

För att ta reda på om man har celiaki kan man börja med ett enkelt självtest som kostar cirka 150–200 kr. Testet visar om man har de antikroppar som påvisats hos individer med celiaki. Dessa celiakitester kan man köpa på apoteket. Indikerar testet att man har antikroppar mot gluten går man vidare och får utredning i vården med tarmbiopsier. 

Glutenfri kost som behandlingsmetod

För att behandla celiaki ska man följa en strikt glutenfri kost, det vill säga kost fri från vete, råg och korn. Håller man sig till den slipper man ofta symtomen. Utbudet av glutenfria produkter i livsmedelsbutikerna har utökats de senaste åren, men behandlingen kan ändå upplevas som krävande för den drabbade. 

Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att kostbehandlingen ges till barn och ungdomar med celiaki. Därtill finns Celiakiförbundet som ett bra komplement där personer med celiaki kan få stöd och ny viktig information om sjukdomen. 

Läs mer om celiaki här