Tema alkohol del 3: Behandling & förebyggande åtgärder

Tema alkohol del 3: Behandling & förebyggande åtgärder

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Det krävs mer kunskap kring vilka genmönster som bidrar till risk för individen, så fortsatt forskning är nödvändig.

Målet är att få fram nya starka läkemedel och att kunna individualisera behandlingen, säger Jarmila Hallman, professor i psykiatri vid Uppsala universitet.

- Det krävs vetenskapliga tester, vilka inte är tillräckligt utvecklade än och alldeles för dyra, menar Jarmila Hallman. Man måste hitta enklare sätt att snabbt hitta rätt behandling för individen.

Det finns flera behandlingsmetoder, varav olika varianter av ”Minnesotametoden” är de vanligaste.

- Den funkar inte på alla och är man inte tillräckligt motiverad kan man lätt bli lite skrämd av det ”religiösa” inslaget, säger Jarmila Hallman. Det finns få långtidsuppföljningar och utvärderingar av olika metoder, men generellt kan man säga att individer med alkoholism har ”dålig prognos”, det vill säga att många återfaller.
Studier visar att 60 till 70 procent av alla alkoholister återfaller inom ett år, enligt mynewsdesk.com. Däremot behöver inte detta ses som att behandlingen har misslyckats. Det finns stora variationer, då vissa människor går igenom perioder där de är nyktra, men återfaller sen, medan andra har svårt att upprätthålla en helt nykter period. Det är dock klart, att ju fler nyktra dagar man har, desto större är chansen att man fortsätter att välja nykterheten.

Behandlingsmöjligheter
Läkemedel
Det finns tre preparat som har bevisad effekt som långtidsbehandling mot alkoholberoende. Antabus används ofta och är välkänt - ska ges under övervakning. Läkemedlen akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia) används inte lika ofta trots att effekterna är dokumenterade. Akamprosat dämpar suget efter alkohol och gör att fler blir helnyktra, medans naltrexon bidrar till att man dricker mindre mängder vid återfall. Dessa bör dock kombineras med psykosociala insatser.

- Det finns all anledning att tro att man i en nära framtid, i betydligt större utsträckning, kommer att kunna använda en individualiserad läkemedelsbehandling vid alkoholberoende – forskning kring detta område utvecklas snabbt, säger Jarmila Hallman.

Psykosocial behandling (exempelvis)
Kognitiv beteendeterapi – tyngdpunkgen ligger på direkt beteendeförändring och förmågan att hantera psykosocial påfrestning.

Tolvstegsbehandling/Minnesotamodellen – bygger på ett program som utvecklats av Anonyma Alkoholister. Individen deltar i tolv sessioner med terapi i olika steg. Liknar delvis kognitiv beteendeterapi. Missbruket betraktas som en sjukdom.

Parterapi – där även partnern deltar i behandlingen. Syftet är att bryta onda cirklar, förbättra kommunikation och samspelsmönster.

Förebyggande åtgärder
Jarmila Hallman påpekar att det som styr alkoholvanorna mest är tillgängligheten och priset.

Primär prevention är information till allmänheten – tyvärr funkar det inte fullt ut och framför allt inte till ungdomar, menar Jarmila Hallman.

Riskgränser
Det finns ingen helt ”riskfri” alkoholkonsumtion. En viss vägledning, för friska, vuxna individer, är att dricka max sju gram alkohol per dygn, vilket motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen. Vid 20 gram alkohol per dygn (en burk starköl) för kvinnor och dubbelt så mycket för män kan man ofta se klara leverskador.
Sekundär prevention

När det gäller sekundär prevention är den vetenskapligt utvärderad och oerhört viktig, poängterar Jarmila Hallman. Om man antar att 90 procent av befolkningen går till sin husläkare en gång per år, skulle doktorn genom ett enkelt frågeformulär kunna fånga upp de som ligger i riskzonen. Alkoholister förnekar sin konsumtion, men riskkonsumenter är ofta inte ens medvetna om att de dricker för mycket och ligger på gränsen. Ofta fungerar de både privat och på jobbet. De har inte upplevt konsekvenserna av sitt för höga alkoholintag, vilket gör dem mindre motiverade att sluta. Om läkaren då exempelvis kan visa på förhöjda levervärden och vad det kan innebära på lång sikt, kan det skapa en stor motivation till ett förändrat beteende, menar Jarmila Hallman.

Tertiär prevention är återfallsprevention – att få etablerade alkoholister att inte falla tillbaka genom läkemedel och terapi.

Varningssignaler för omgivningen

  • Dricker mer och ofta.
  • Försöker dölja sin konsumtion.
  • Ljuger om sitt drickande.

- Det är inte lätt att som anhörig hjälpa och därför blir många dessvärre medberoende, påpekar Jarmila Hallman. Bäst är att ta konflikten, ställa ultimatum och stå fast vid det. Det är svårt i praktiken, men nödvändigt. Sök hjälp utifrån!

Ytterligare forskning
En viktig signalsubstans för belöningssystemet är dopamin, vilket har betydelse för vår livskvalitet och fortlevnad. Signalsubstansen Ghrelin har en liknande effekt som alkohol och stimulerar dopaminsystemet. Forskare provade att blockera ghrelinreceptorer med ett kemiskt ämne, med resultatet att alkoholens belöningseffekter försvann. Det krävs dock vidare studier innan denna upptäckt i slutändan kan ge hjälp åt alkoholister.

Källor: Alkohol och beroende – från riskfaktorer till behandling, resultat från ett forskningsprogram, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning