Tema alkohol del 2: Arv & miljö

Tema alkohol del 2: Arv & miljö

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

På gruppnivå brukar man säga att det genetiska arvet har inverkan med 50-60 procent, vilket gör att arv och miljö påverkar risken för alkoholberoende i ungefär lika hög grad.

Vissa individer influeras mycket av miljön och lite av arvet, medan andra påverkas mer av arvet och mindre av miljön.

Enzymet, MAO (monoaminoxidas), bidrar till nedbrytningen av flera signalsubstanser i hjärnan (som serotonin, noradrenalin och dopamin – se faktaruta) och är en stark markör för sårbarhet. Hos alkoholister har Lars Oreland, professor i medicinsk farmakologi vid Uppsala universitet, och hans kollegor funnit en lägre MAO-aktivitet i både hjärna och blodplättar, än hos personer utan alkoholberoende. Flera studier har även visat på ett samband mellan en låg MAO-aktivitet och en impulsiv, sensationssökande personlighetstyp. MAO-aktiviteten i blodplättar är till 75 procent ärftligt och tycks utgöra en spegel i blodet av hjärnans uppbyggnad av viktiga bansystem..

I studier på apor har man sett att de med låg MAO dricker spontant dubbelt så mycket som de med hög aktivitet av MAO i blodplättarna. De med låg MAO var tre gånger mer aggressiva vid samma alkoholhalt i jämförelse med de med hög MAO.

Samband mellan uppväxt och alkoholkonsumtion
Forskare har sett ett tydligt samband mellan råttors uppväxtmiljö och deras alkoholkonsumtion. Råttor i en trygg miljö drack mindre än de i den otrygga miljön. När man undersökte hur hjärnan hos de otrygga råttorna påverkats, såg man att obalansen av signalsubstanserna i hjärnan påminde om den hos råttorna med en medfödd genetiskt obalans. Detta tyder på att även om det finns en genetisk grund till alkoholism, spelar även miljön en stor roll och den kan man dessutom påverka.

Alla droger, som alkohol, knark och rökning påverkar i någon mån dopaminsystemet (som ger känsla av belöning). Forskarna är däremot oense om matberoende har samma påverkan och här krävs fler studier för att få svar.

- Vad man kan säga är att det säkerligen finns människor som har en viss genetisk disposition, vilket gör det svårare för dem att stå emot saker som verkar belönande på kort sikt. Nikotin förstärker den ökade känsligheten för att lättare bli beroende av alkohol. Det betyder att rökning gör redan genetiskt eller miljömässigt negativt påverkade individer än mer benägna att fastna i ett beroende.

Lars Orelands forskargrupp fick möjlighet att studera skolungdomar i Västerås. Man valde ut en grupp, ”välanpassade” och en grupp ”utåtagerande” ungdomar för att kunna se tydliga skillnader. Ungdomar med en låg MAO-aktivitet i blodplättar och som vuxit upp i en sämre miljö hade mycket oftare ett asocialt beteende än de som haft goda uppväxtförhållanden och hög MAO-aktivitet.

Alkoholens skadeverkningar

  • Alkoholen påverkar kroppen och hjärnan på många olika sätt:
  • Hjärnskador är vanliga hos människor som druckit stora mängder alkohol. Minnesluckor i samband med drickande kan vara ett tidigt symtom på hjärnskada. Försämrat minne och inlärningssvårigheter.
  • Alkoholrelaterad demens är den näst vanligaste orsaken till demens hos vuxna.
  • Skadas lillhjärnan får man problemmed balansen och svårt att samordna muskelrörelser.
  • Alkohol ger ofta magkatarrer och magsår.
  • Levern kan bli svullen och öm redan efter några dagars drickande. Cellerna skadas och fungerar sämre.
  • Risken för benbrott ökar, både på grund av att en berusad person faller oftare och för att benstommen blir skörare.
  • Regelbundet drickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd.
  • Bukspottskörteln blir inflammerad, man får svårare att tillgodogöra sig föda och ökad risk för en typ av diabetes.
  • Alkohol orsakar muskelsjukdomen myopati. Hela muskler kan förstöras.
  • Man får hormonpåverkan och störd sexuell funktion.
  • Man har sett att foster får samma alkoholhalt i blodet som mamman och kan få skador på hjärnan och andra organ.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Könsskillnader
Lars Oreland menar att det mest sensationella resultatet, i studien ovan, var att den genvariant för A-typen av MAO hos män, som i samverkan med miljön hos män ger ökad risk för antisocialt beteende och missbruk, är den som hos kvinnor medför lägre risk.

- Det kan hänga samman med att MAO-genen sitter på X-kromosomen som kvinnan har två av medan mannen bara har en, säger Lars Oreland. Kvinnor har 20 procent mer MAO än män i blodplättarna. Då MAO bryter ner serotonin och aktiviteten är olika under fosterstadiet får man olika halter av serotonin i hjärnan, beroende på om man är pojke eller flicka.

Serotoninhalten i hjärnan under fosterstadiet verkar sedan som en kraftig tillväxtreglerande faktor på flera bansystem i hjärnan. Studieresultaten pekar alltså på att människan ärver en viss grad av känslighet för miljön. Den som föds med en viss genvariant är mer utsatt för miljön.

Graviditet och alkohol
Uppskattningsvis 30 procent av mammorna dricker alkohol under sin graviditet enligt en svensk studie. En tredjedel dricker så mycket att fostret kan skadas. Det innebär att vart tionde foster riskerar alkoholskador till följd av mammans drickande.

Djurstudier talar för att alkohol även i låga doser och vid enstaka tillfällen har effekt och påverkar fostret. Alkohol påverkar könsceller, ägget och spermier.

- I framtiden kan vi inte utesluta att det finns nedärvda egenskaper som pappas alkoholvanor har orsakat, påpekar Lars Oreland.

Alkohol kan resultera i ansiktsskador eller kraftigt hämmad tillväxt. I första hand drabbas dock nervsystemet och barnet kan få svårigheter med koordination, koncentration och temperament. Skadorna kan även leda till lågt IQ, så kallad mental retardation.

Fakta: Signalsubstanser

  • Serotonin – påverkar impulskontroll hos män och stämningsläge hos kvinnor.
  • Noradrenalin – ger oss vår vakenhetsgrad.
  • Dopamin - ger oss driv i vårt liv och belöning.