Tarmvred (ileus)

Tarmvred (ileus)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Tarmvred innebär att det har blivit stopp i tunntarmen eller tjocktarmen vilket hindrar matprodukterna som konsumerats att forslas vidare i tarmsystemet. Detta kan bero på att något har fastnat på vägen eller att tarmrörelserna tillfälligt har avstannat. 

Inne i kroppen rör sig tarmarna med kramande rörelser för att föra maten framåt, vilket är väsentligt för att kroppen ska kunna fungera. Det är när denna rörelse stannar upp som man drabbas av tarmvred. Detta kan ske väldigt plötsligt men insjuknandet kan också ske gradvis under en kort period. Tarmvred kan gå över av sig självt men det är ett allvarligt tillstånd och kräver i de flesta fall sjukhusvård.

Varför får man tarmvred?

Det finns flera orsaker till att man kan drabbas av tarmvred och vissa har lättare för att drabbas än andra. Det kan vara en klump med mat eller avföring som har fastnat och täppt till eller så kan det finnas en tumör i tarmen. Orsaken kan även vara att tarmen har växt ihop efter en magoperation eller att den vridit runt av sig själv. Att tarmrörelserna stannar av kan inträffa om man har haft mycket ont till exempel efter ett gallstensanfall eller i samband med en större olycka. Hos barn är den vanligaste orsaken att tarmen åkt in i den efterföljande delen av tarmsystemet. Detta kallas för invagination.

Symtom på tarmvred

Vanliga symtom är spänd och uppblåst mage, förstoppning då varken avföring eller gas kan komma ut, illamående och kräkningar. Kräkningarna kan ibland likna avföring i färg och konsistens. De flesta som drabbas upplever också en skarp smärta i magen vilket beror på att tarmen pressar mot det som sitter i vägen. När tarmen inte fungerar som den ska försämras kroppens förmåga att ta upp vätska och man riskerar att drabbas av allvarlig vätskebrist.

Diagnos

För att fastställa om det är tarmvred som orsakar symtomen görs i de flesta fall en fysisk hälsoundersökning. Detta får sedan tillsammans med symtombeskrivningar och sjukdomshistorik ligga till grund för en primär bedömning. Därefter brukar antigen röntgen eller datortomografi utföras för att bekräfta misstankar om tarmvred. Om läkaren tror att något sitter fast och blockerar tarmen sövs man ibland ner så att en koloskopi kan utföras. En koloskopi innebär att en tunn slang med en kamera förs in via kolon för att se om det finns någonting som hindrar tarmrörelserna.

Behandling

Om orsaken till tarmvredet är ett stopp i tarmen brukar ett dropp sättas in i första hand. Det görs för att kompensera för vätskeförlusten som kan ha uppkommit. Man kan även få en slang ner i magsäcken via näsan eller munnen vilket hjälper till att avlasta tarmarna. När det inte handlar om ett akut fall kan det räcka med medicin som stimulerar tarmrörelserna. De gånger tarmvredet beror på någonting annat, såsom en tumör, är en operation oftast nödvändig. Många gånger kan tarmvred också gå över av sig själv och ibland är undersökningarna tillräckliga för att tarmen ska komma igång igen. 

Övrigt om tarmvred

Om man misstänker att man har drabbats av tillståndet eller om någon i ens närhet uppvisar symtom är det ytterst viktigt att omgående uppsöka en vårdcentral eller akutmottagning.