Supermaten - inte alltid super

Supermaten - inte alltid super

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Många uppskattar supermat och intresset har ökat lavinartat de senaste åren och utmynnat i såväl bloggar, tv-program och kokböcker som ökat antal livsmedel i matvaru- och hälsokostbutiker. På samma gång som intresset har ökat har även kritiska röster höjts.

”Supermat” är en marknadsföringsterm hämtad från den engelskspråkiga världen och begreppet används för livsmedel som påstås vara extra hälsosamma. Förutom denna egenskap brukar supermat även ha gemensamt att de är naturliga och inte sällan också ekologiska. Den kritik som lyfts fram är i huvudsak två delar, dels bristen på forskning och dels en ibland väl tilltagen marknadsföring. 

Kritiken mot supermaten

Det finns forskningsstudier på livsmedel som kallas för supermat men för att verifiera studieresultat lyfter forskare fram det faktum att man inte kan luta sig mot enskilda studier, studieresultat behöver ofta bekräftas genom korsstudier och uppföljningar innan man kan göra ett hälsopåstående. 

Den andra delen som ofta kritiseras är marknadsföringen av supermat som inte sällan spelar på hälsofördelar och hälsoeffekter. Marknadsföring av livsmedel är beroende av adekvat forskning och inom EU är det idag förbjudet att marknadsföra livsmedel utan godkända och exakta produktbeskrivningar på livsmedlets eventuella hälsoeffekter, det vill säga grundlig vetenskaplig forskning som backar upp påståenden. Vilka hälsopåståenden som är tillåtna bestäms av EU-kommissionen som utgår från forskning av europeiska livsmedelssäkerhetsverket Efsa, kommissionen samlar sedan dessa hälsopåståenden på sin webbsida. 

Exempel på supermat

Livsmedel som benämns som supermat är bland annat chiafrön, spirulina, och gojibär. Det är inte bara exotiska livsmedel som ingår i benämningen utan även nordiska livsmedel som blåbär, lingon, tranbär och nässlor. Även om det är mycket vegetariskt när det handlar om supermat går till exempel lax ibland också under benämningen. 

I marknadsföring som i media lyfter man ibland fram kulturhistoriska kopplingar till supermaten för att sätta in detta i en historisk kontext och på så vis bygga en starkare historia bakom maten. 

Ekonomi och klimatpåverkan

Två andra aspekter som diskuteras i samband med supermat är ekonomi och klimatpåverkan. Supermat är många gånger dyrare än andra livsmedel och livsmedlen från de mer exotiska länderna har en lång transportsträcka som påverkar miljön. Det finns livsmedel som är bättre för oss än andra och hur man upplever att mat påverkar och fungerar och vad man behöver är individuellt. Man ska däremot tänka på att inte ställa om kosten alltför snabbt eller radikalt då en alltför snabb omställning eller ensidig kost i sig kan påverka kroppen negativt. 

Allt som allt ger forskare, myndigheter och experter en relativt samstämmig bild av supermaten; många av de näringsämnen och nyttigheteter man kan få i supermat kan vi få i oss även via helt vanlig mat. 

Fakta: Det säger Livsmedelsverket om supermat

”Supermat/superfood är ett begrepp som ofta används i markandsföringssyfte för att ge vissa livsmedel ett högre värde och kunna sälja dem till ett högt pris. Begreppet antyder att supermaten är bättre än annan mat. Om man äter en varierad kost får man i sig alla viktiga näringsämnen, förutsatt att man inte lider av någon sjukdom. Och egentligen skulle vanlig gul lök också kunna kallas för supermat, baserat på sitt innehåll av antioxidanter. Många av superprodukterna är nyttiga och innehåller bra ämnen som till exempel antioxidanter. Men tar man gojibär som exempel så finns samma antioxidanter i gul paprika, äggula, morot och spenat. Och en risk med supermat är att man äter för mycket av den för att man tror att det ger bättre effekt. Men att äta för mycket av något är aldrig bra. Det är helheten som räknas.”