Det menar Johan Niklasson, överläkare och geriatrikern vid Sunderby sjukhus i Luleå, som har forskat på hur livsgnistan påverkar livslängden. Med livsgnista menar han en stridsvilja i livet.
Samband mellan livsgnista och livslängd
Livsgnistan hos äldre personer kan variera stort från person till person, något som Johan Niklasson själv har noterat i sitt arbete där han träffar på många gamla patienter. Trots att två personer har samma sjukdomstillstånd kan de ha helt olika inställningar till framtiden. Den ena kan se fram emot slutet medan den andra har massor kvar som hen vill hinna med att göra i livet.
Det fick Johan Niklasson att vilja undersöka hur livsgnistan påverkar livslängden. I sin forskning lät han därför cirka 650 personer, alla 85 år eller äldre, från Västerbotten och finska Österbotten svara på ett standardformulär. Formuläret innehöll ett antal ja och nej-frågor och var utvecklat för att mäta livskvalitet. Svaren jämfördes sedan med deras hälsa och livslängd.
Betydelse för mer än bara livslängden
Resultatet visade att de med en stark livsgnista i högre utsträckning fortfarande levde efter fem år, 55 procent med de med stark livsgnista var fortfarande i livet. Av de vars svar tydde på svag livsgnista var det däremot bara 32 procent som var i livet efter fem år. Livsgnistan tycks alltså ha betydelse för hur länge man lever.
Dessutom såg Johan Niklasson i sin forskning att livsgnistan skyddar mot depression och leder till färre dödfall bland mycket gamla människor.
Livsgnista som friskfaktor
Det är inget nytt att forska på sambandet mellan livsgnista och livslängd. Intressant med den här forskningen är dock att den visar att egenskapen att ha en livsgnista som äldre är en friskfaktor. Detta är förstås en intressant aspekt för personal inom vården som i så fall kan hitta sätt att bibehålla den känslan hos äldre så att de både kan och vill leva längre.
