Solskador och aktinisk keratos

Solskador och aktinisk keratos

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Om du utsätts för mycket solljus riskerar solens UV-strålar att skada din hud. När huden blir solskadad börjar kroppens immunförsvar att jobba. De skadade hudcellerna stöts i de flesta fall bort innan de omvandlas till cancerceller.

Men om du överexponeras för solljus under lång tid hinner immunförsvaret inte med och då kan cellernas arvsmassa påverkas och bilda tumörer. 

Hudcancer

Malignt melanom känner de allra flesta till. Det är den allvarligaste formen av hudcancer. Nya pigmentfläckar eller gamla som ändrar färg, form eller kliar kan vara ett tecken på malignt melanom. 

Basalcellscancer är en lindrig form av hudcancer som inte bildar dottertumörer. Det ser ut som hudfärgade knutor.

Skivepitelcancer är den näst vanligaste allvarliga cancerformen hos bägge könen. Enbart prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor förekommer oftare. Ett sår som inte vill läka eller en rodnande fläck på huden är ett vanligt tecken på sjukdom. Om skivepitelcancer inte botas i tid kan dottertumörer spridas till andra delar av kroppen. 

Aktinisk keratos

Skivepitelcancer går många gånger att upptäcka på ett mycket tidigt stadium, redan innan solskadan har övergått till cancer. Den här typen av solskada heter aktinisk keratos och tycks bli allt mer vanlig i takt med att förekomsten av skivepitelcancer ökar. 

Aktinisk keratos, som även kallas solkeratos, uppstår efter långvarig exponering i solen under många år. Cellerna i det allra översta hudlagret börjar dela sig allt snabbare och det skadade området får ett förtjockat utseende. 

Det vanligaste tecknet på sjukdom är en rödaktig fläck, som kan upplevas raspig när man känner på den med fingret. Den kan vara från några millimeter stor upp till flera centimeter. Fläcken läker inte trots smörjning med mjukgörande kräm. Ibland kan man pilla bort fläcken, men då brukar den ofta komma tillbaka. Framför allt drabbas hud som länge utsatts för mycket sol. Aktinisk keratos förekommer därför ofta i ansiktet, på armarna, händerna, bröstet (dekoltaget) samt öron. Tunnhåriga män brukar få fläckar på den kala hjässan. Ofta syns flera liknande cellförändringar över ett och samma hudområde.

Aktinisk keratos på handryggen. Vanligt hos utomhusarbetare.

Utbredda förändringar av aktinisk keratos. Vanligt med solskador på flinten på grund av stor solexponering.

Är du i riskzonen?

Anser din omgivning att du oroar dig i onödan? Tänk på att du gör rätt i att vara uppmärksam. Sök läkare om du upplever att du har hudförändringar. Statistik visar att all form av hudcancer ökar. 

Om du har ljus hy, rött hår, blå ögon, har solat mycket eller har familjemedlemmar som drabbats av hudcancer ska du vara extra noga med att kolla upp fläckar på huden.

För att drabbas av aktinisk keratos räcker det dock inte med att bränna sig i solen en gång. Barn och tonåringar drabbas därför inte eftersom det krävs lång tid av solexponering. En studie från England visar att sjukdomen är mycket vanlig hos personer över 70 år. Där är 34 procent av männen och 17 procent av kvinnorna drabbade. I USA visar olika studier att mellan 11 och 26 procent av befolkningen över 40 år har aktinisk keratos, oavsett hudtyp. 

Tidigare var sjukdomen vanligast bland just pensionärer. Men sjukdomen har klättrat ner i åldrarna och de som drabbas idag är från medelåldern och uppåt. Sjukdomen är vanligast hos män och förekommer ofta hos seglare, golfare och andra friluftsmänniskor som tillbringar mycket tid utomhus i solen.

Att få en diagnos

Att få besked om att du drabbats av en solskada, som kan utvecklas till skivepitelcancer kan innebära att du ställs inför en krissituation. Att bli orolig, arg, ledsen och nedstämd är vanligt. Aktinisk keratos är ett kroniskt tillstånd, men det är viktigt att komma ihåg att solskadan ännu inte har utvecklats till cancer och heller inte kommer att göra det så länge du behandlar dig. 

Viktigt att behandla i tid

Aktinisk keratos ska alltid behandlas. Om du tar bort solskadan så att den inte syns, kan du vara säker på att inte få skivepitelcancer just där. Nya fläckar kan dock uppstå och då är det lika viktigt att ta bort dem. Alla fläckar övergår inte i cancer, men man vet inte vilka hudförändringar som förvärras, så behandla i tid.

Äldre siffror visar att tio procent av aktiniska keratoser utvecklas till cancer inom en tioårsperiod.

Aktinisk keratos som utvecklats till skivepitelcancer.

Behandling

Aktinisk keratos kan behandlas på flera olika sätt, beroende på hur omfattande solskadorna är och var på huden keratoserna sitter. Tunna och tidiga keratoser kan behandlas med kräm hemma. Tjocka och fjällande keratoser kräver behandling hos läkare.

Olika metoder kan också kombineras. Under behandlingsperioden uppstår en skrubbsårsliknande såryta. Följande metoder är vanligast:

Kräm

Du kan behandla dig själv i hemmet genom att stryka på en receptbelagd kräm på fläckarna. Det finns flera olika krämer som alla syftar till att döda de solskadade cellerna i översta hudlagret, så att friskare hud därefter kan läka fram. Under läkningstiden blir det ofta sårskorpor. De olika krämerna har en period med sårskorpor på mellan 10 dagar till 14 veckor.

Frysbehandling 

Läkaren fryser bort fläckarna med flytande kväve. 

Fotodynamisk terapi

Det solskadade området smörjs in med en särskild kräm. Därefter belyses huden med rött ljus som förstör tumörcellerna. 

Laser

Det yttersta cellagret bränns bort med laser. 

Kemisk peeling

Det yttersta cellagret slipas bort med starka syror. 

Soltips

Visst är solljus nyttigt för att vi ska må bra, men i lagom doser. Femton minuter i solen per dag på sommaren räcker för att vi ska få i oss tillräckligt med D-vitamin, som kroppen behöver för att hålla skelettet starkt. När kroppen blir brun av solen är det egentligen ett tecken på att du har fått för mycket av det goda och att huden försöker skydda sig mot skador. 

Många solsemestrar till tropiska länder kan skada huden på sikt. Tänk på att barn är känsligast. Om de bränner sig i solen ökar risken för att de ska få allvarliga solskador senare i livet. Barn under ett år ska inte alls vara i solen. För dig som redan har haft aktinisk keratos tidigare är det extra viktigt att skydda huden. Att utveckla aktinisk keratos handlar om att du under många år har utsatt huden för kraftig solexponering. Därför är det viktigt att tänka på hur du skyddar dig.

  • Heltäckande kläder - Kläder är det bästa solskyddet för både barn och vuxna. Använd solskyddsmedel som komplement. 
  • Solskyddsmedel - Smörj in ett tjockt lager kräm innan du går ut. Upprepa på nytt var tredje timme om du badar eller svettas mycket. Använd solskyddsfaktor 30+ för att även stänga ute det skadliga UVA-ljuset. Barn kan behöva solskyddsfaktor 50. 
  • Sök skugga mitt på dagen - Undvik direkt sol mitt på dagen. Framför allt om du reser bort till sydligare breddgrader. Solens UV-strålning är som starkast mellan klockan 11 och 14. 
  • Här botas solskador på löpande band - Många vet inte att deras fläckar på flinten eller händerna kan vara ett förstadium till cancer. Men fläckarna går att behandla – så sök hjälp i tid.
 
Se mer om hud och sol i filmen Hudförändringar av solen här

--