Solen –  så påverkas vår kropp

Solen – så påverkas vår kropp

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Solen, denna älskade himlakropp som betyder så mycket för vår hälsa, både positivt och negativt. På våra breddgrader har vi ofta en längtande relation till solen då den under vinterhalvåret också lyser med sin frånvaro. 

Att solen kan vara farlig för oss känner nog de allra flesta till men solen har även en hälsosam inverkan på kroppen.

Solen – främsta källan till D-vitamin

Forskare har länge studerat vilka effekter solen har på vår kropp och ett av de allra vanligaste områdena som studerats är kanske det som rör D-vitamin. Solen är främsta källan till D-vitamin, vilket vi får via att huden bestrålas av solljus. D-vitamin har producerats av fytoplankton under mer än 500 miljoner år. Vitaminet försäkrade djur om ett effektivt upptag av kalcium från tarmen så att skelettet kunde bli starkt nog för däggdjur att vistas på land med. D-vitamin reglerar upp till 2000 gener. Det påverkar jämvikten av kalcium och fosfat i kroppen, men spelar också roll för andra ämnesomsättningsprocesser och är en av de viktigaste regulatorerna för livet i cellerna. I vår hud finns ett förstadium till D-vitamin som omvandlas till aktivt D-vitamin när huden exponeras för ultravioletta ljus som når oss i solen.

Debatten om D-vitamin

Hälsoeffekterna av D-vitamin, och vilken mängd vi behöver, är ett ämne som debatteras flitigt inom forskarvärlden. Vad man enats om är att D-vitamin spelar en viktig roll i samband med olika sjukdomar, däremot är det lite mer omtvistat vilken roll det faktiskt har. En del forskare menar att D-vitaminet har en skyddande effekt mot exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdom, andra är inte fullt så övertygade. I en svensk studie kunde man se att kvinnor som solat mycket hade färre fall av diabetes och blodproppar, ett faktum som kvarstod även efter att man tagit hänsyn till yttre faktorer som vikt och motion. 

Tidigare studier på D-vitamin har bland annat påvisat att blodproppar i benen är dubbelt så vanliga under vinterhalvåret, när vi inte nås av solen i samma utsträckning. Solen påverkar även bildandet av hormonet melatonin i kroppen, vilket i sin tur minskar risken för diabetes typ 2. Forskning tyder på att höga nivåer av D-vitamin i blodet hos barn bidrar till att barnen löper minskad risk för typ 1-diabetes. När det kommer till diabetes har forskare sett att även typ 2-diabetes hos vuxna ökar under vinterhalvåret.  Man har till och med gått så lång att säga att aktiva solvanor tillsammans med viktnedgång ser ut att vara den viktigaste preventiva åtgärden mot diabetes typ-2 diabetes. Med aktiva solvanor menas att du solar på sommaren och gärna åker söderut på vinterhalvåret.

Solen och vår psykiska hälsa

Många upplever att solen även påverkar humöret, att när solen tittar fram åker mungiporna upp. Årstidsbunden depression är vad det låter, att man påverkas så pass av årstiderna att man blir deprimerad. Det förekommer att man kan drabbas också på vår och sommar men det vanligaste är att man blir deprimerad på höst och vinter. Det här har studerats närmare för att ta reda på vilken inverkan solen egentligen har på vårt psykiska välmående och även här spelar D-vitamin en viktig roll. Brist på D-vitamin har visat sig orsaka trötthet men även ha en koppling till årstidsbunden depression. Som ett ”bot” på årstidsbunden depression under vinterhalvåret har det därför också dykt upp ljusterapi där man ersätter solljuset med starka lampor som dock inte har det skadliga UV-ljuset som solen har. Huruvida ljusterapi faktiskt fungerar är fortfarande omtvistat men att solen påverkar hur vi mår psykiskt verkar forskarna vara överens om. 

D-vitamin och immunförsvaret

På senare år har man inom forskarvärlden sett en ännu starkare koppling mellan D-vitamin och immunförsvaret. Ett bristande immunförsvar påverkar vår hälsa i allra högsta grad och man har sett indikationer på att D-vitamin kan stärka immunförsvaret. Brist på D-vitamin skulle med andra ord i sin tur kunna orsaka problem med immunförsvaret, något forskarna behöver studera ytterligare för att med vetenskaplig säkerhet kunna fastslå sambandet. Ett samband forskare sedan länge har slagit fast är att utomhusvistelse i sol- och dagsljus minskar risken för benskörhet. Skelettet behöver kalcium och för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium från maten behövs D-vitamin. 

Solen, eller snarare ljus, påverkar även vår biologiska klocka. Forskningen bakom hur och varför gav tre amerikanska forskare Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017. Genom sin forskning kunde man förklara hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser. Den här anpassningen kan vara så starkt programmerad att den faktiskt inte behöver vara beroende av solljuset men att solen påverkar vår sömn, och därmed hur vi mår, är ett faktum. Även här kan man räkna in D-vitamin som en viktig källa då vårt allmänna välmående också påverkar vår sömn- och dygnsrytm. 

Njut av solen, men ha respekt

Även om man kan få i sig D-vitamin via livsmedel som fet fisk, ägg, kött och D-vitaminberikande mjölk- och margarinprodukter är det fortfarande solen som är den viktigaste och kanske mest naturliga källan till D-vitamin. Nu betyder inte det här att man ska slänga sig ner på en handduk på stranden utan solskyddsfaktor för att försöka fylla på depåerna under den ljusare årstiden, det är ett beteende som ska undvikas vilket understryks med att man sedan 1980-talet har sett en ökning av den dödliga cancerformen malignt melanom med två till tre procent årligen. Ett vettigt ”solbeteende” är istället att rekommendera där man behöver utgå från sig själv som individ. Tillhör man en riskgrupp ska man vara mycket försiktig med sitt solande och för alla andra är lagom bäst och det räcker med att några kroppsdelar får sol på sig för att solen ska ge nyttiga D-vitamineffekter. Det vill säga påklädda utomhusaktiviteter under vår- och sommar, som att promenera eller att jobba i trädgården, räcker långt när det kommer till D-vitamin. 

Det finns många positiva hälsoeffekter av att vistas i solen och samtidigt som man inte ska vara rädd för solljus bör man även visa respekt för solen. De starka strålarna påverkar hudens åldrande och överdrivet solande eller solande i solarium är knutet till en förhöjd risk för hudcancer. Precis som med de flesta nyttigheter och njutningsmedel så är det riskabelt med överdosering även när det kommer till solen – så lagom är bäst och tänk på att vad som är bäst för en själv när det kommer till mängden sol man klarar av kan skilja sig markant från vad någon annan behöver. 

Exempel på kost som innehåller D-vitamin

  • Torsk, fiskleverolja – 250 mikrogram per 100 gram (g)
  • Rå lax – 30 mikrogram per 100 g
  • Kokt lax - 16, 5 mikrogram per 100 g
  • Margarin – 7,5–10 mikrogram per 100 g
  • Ägg – 1,75 mikrogram per 100 g
  • Smör – 0,56 mikrogram 100 g
  • Mellanmjölk – 0,45 mikrogram per 100 g (tillsatt)

Fakta solljus

  • Solljuset på Kanarieöarna ger knappt tre gånger mer UVB än en svensk sommarsol vid midsommar.
  • Moln släpper igenom cirka 10 till 50 procent av solstrålningen.
  • Snö reflekterar 90 procent.
  • Sand reflekterar 25 procent medan vatten reflekterar ganska lite. 
  • Man beräknar att 30 procent av den årliga dosen UV-strålning erhålls under två veckors semester. Eftersom en stor del av solstrålningen är indirekt så når den även in i skuggiga områden. 
  • Den högsta UVB strålningen är mellan klockan 12 och 14 sommartid. Många rekommendationer i världen säger att direkt solstrålning skall undvikas mellan klockan 10 och 16. 
  • Tiden och mönstret av UV strålning har betydelse för de biologiska effekterna, så att återkommande intensiv bestrålning är mer förenad med melanom och basalcellscancer medan den sammanlagda mängden strålning är starkare förenad med skivepitelcancer och läppcancer. Det är inte säkerställt vilka våglängder som har mest betydelse. 
  • Barn utsätts i regel för 50 procent mer UV-ljus per år än vuxna och är troligen mer känsliga för strålningen.