Smärta och värk - vilken typ har du?

Smärta och värk - vilken typ har du?

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Hur smärta upplevs kan bara beskrivas av den som har ont. Det finns många olika typer av smärta som alla inverkar på det dagliga livet och påverkar livskvaliteten. Det finns olika behandlingsalternativ för dig som lever med långvarig smärta.

Beroende på vilken typ av smärta du har ska behandlingen skräddarsys efter just din typ av smärta, ålder och andra sjukdomar som du kan ha. 

Smärtans många ansikten

Smärta kan ha många ansikten allt ifrån en svag ömhet till ett skarpt ihållande smärttillstånd. Smärtan kan komma hastigt och kallas då akut eller pågå under lång tid. Har smärtan funnits mer än sex månader räknas den som långvarig. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan värken kan komma och gå. Många som lider av långvarig smärta har ännu inte fått någon diagnos. Smärtan kan vara central, då uppstår smärtan på grund av skada i hjärna eller ryggmärg (multipel skleros, Parkinson, stroke m.m.) eller perifer. Vid perifer nervsmärta sitter skadan utanför hjärnan och ryggmärgen (bältros, diskbråck, operationsskador m.m.)

För att förstå varifrån smärtan kommer brukar läkarna dela in den utifrån sitt ursprung:

  • Nociceptiv smärta – Vävnadsskadesmärta, ex benbrott, brännskador
  • Neuropatisk smärta – nervsmärta –
  • Smärta utan känd orsak - Övriga smärttillstånd

Testa vilken typ av smärta du har

Det finns olika typer av smärta och beroende på vilken typ av smärta du har ska den behandlas olika. Två vanliga smärtor är vanlig nociceptiv smärta (vävnadssmärta) som oftast uppkommer av skada eller förslitning, den andra är perifer neuropatisk smärta (nervsmärta) som ofta uppkommer vid kroppskada, operationer, bältros eller diabetes. För att få en korrekt diagnos av din smärta behöver en läkare få underlag som kan vara till hjälp vid bedömningen. Att leta efter rätt typ av smärta nedan kan hjälpa din läkare att få en tydligare bild av din smärta.

Gör såhär: Välj ut de olika smärttyperna som passar in på din smärta och ange på en skala från 1 till 10 hur intensiv smärtan är (1 = ingen smärta, 10 = värsta tänkbara smärta).

Domningar

Krypningar

Stickningar

Molande

Brännande

Ilande

Huggand/skärande

Bultande/pulserande

Tryckande

 

Diagnos vid smärta

Nervsmärta är svårt att diagnostisera och sannolikt underskattas problemet kraftigt. En grov uppskattning är att 1,5 % av Sveriges befolkning (75 000 kvinnor och 55 000 män) lider av nervsmärta som kräver behandling. Detta motsvarar 4 700 nya fall per år av vilka 2 700 är kvinnor och 2 000 män. 

Den vanligaste orsaken till nervsmärta är skador som uppkommer i samband med operation. Drygt en miljon operationer utförs årligen och det finns uppgifter om att 2-10 % av patienter som opereras drabbas av långvarig och svår behandlingskrävande nervsmärta.*

Behandling vid smärta

Det är viktigt att söka hjälp och få orsaken till sin smärta utredd och så snabbt som möjligt komma under behandling. Det finns idag ett flertal effektiva behandlingsalternativ för vanlig smärta samt nervsmärta.  Eftersom det finns många olika smärttillstånd finns det många olika behandlingsmetoder. Ingen metod hjälper vid all slags smärta, utan behandlingen måste anpassas till varje enskild person. Man kan få pröva olika metoder för att hitta vad man bäst blir hjälpt av.

Kyla eller värme Tillfällig, lindrig värk kan dämpas med hjälp av kyla eller värme. Vid akut skada, som till exempel en stukning, kan kyla minska smärtan. Vid menssmärtor eller värk som beror på stela muskler kan en ytlig värmebehandling med hjälp av till exempel en värmedyna kännas skönt.

Smärtstillande läkemedel Vilket läkemedel man får beror i första hand på typen av smärta som det handlar om, hur svår smärtan upplevs samt eventuella bieffekter som sömnstörningar. Det finns flera olika läkemedel mot smärta och läkaren måste bland annat även ta hänsyn till bland annat ålder och om man har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel. Vanligaste läkemedelsbehandlingen vid nervsmärta är centralt verkande antidepressiva eller antiepileptika. 

Elektrisk stimulering av nerver (TENS) TENS är en förkortning av transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en smärtlindringsmetod som innebär att nerver under huden stimuleras av elektriska strömmar, vilket leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Om man har svår nervsmärta kan man i stället för TENS få behandling med ryggmärgsstimulering. Då opereras en speciell elektrod in mot ryggmärgen och stimuleringen sköts via en dosa under huden.

Nervblockad Nervblockader används framför allt som bedövning under och efter operation. När man får en tillfällig nervblockad så sprutas lokalbedövningsmedel in i närheten av nerven. Effekten sitter då i upp till några timmar. Bedövningen kan förlängas genom att en tunn slang förs in intill nerven och mer bedövningsmedel fylls på via slangen. Blockaden kan upprepas några gånger, men bör inte användas som en regelbundet återkommande behandling under lång tid.

Det finns också andra behandlingsalternativ som avslappning, massage och tänjning av musklerna, sjukgymnastik och akupunktur. Kombinerad träning och kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. Man kan också få ett träningsprogram som provats ut av en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor.

Den smärtlindrande effekten och biverkningarna av olika läkemedel kan skilja från en person till en annan. Därför kan det hända att man får pröva olika läkemedel tills man hittar ett som fungerar bra mot smärtan utan att ge alltför besvärande biverkningar.

Lokal behandling vid smärta

Vid perifer neuropatisk smärta kan man välja på att behandla systemiskt eller lokalt. Systemiskt innebär att läkemedlet kommer in i kroppen på annan plats än där smärta upplevs, det vill säga som injektion någon annanstans på kroppen eller som tablett. Tablettbehandling är vanligt vid smärta. Nackdelen vid tablettbehandling är biverkningar som trötthet, yrsel och problem med mage- och tarm. 

Motsatsen till systemisk behandling är lokal behandling. Tand- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) godkände 2011 att subventionera ett plåster som är specifikt framtaget för behandling av lokal nervsmärta. Det verksamma ämnet i plåstret är en syntetisk form av ämnet kapsaicin, ett ämne som finns i chilifrukter. De kliniska prövningsprogram som låg till grund för beslutet från TLV visade bland annat visa att plåstret minskade nervsmärtan signifikant hos patienter och även hade en långvarig effekt. En timmes behandling med plåstret, kan ge upp till 3 månaders smärtlindring. Den här typen av lokal smärtbehandling är receptbelagd så tala med din läkare för att få ytterligare råd om behandling. 

Viktigt att få hjälp

För personer som haft en långvarig smärta är det viktigt att söka hjälp och få orsaken utredd. Vilken behandling som lämpar sig bäst beror på vilken typ av smärta man har. Innan man söker hjälp är det därför bra att själv – så utförligt som möjligt - beskriva hur och var det gör ont. Det är också viktigt att tänka på hur smärtan påverkar arbetet, det sociala livet eller privatlivet. Genom att besvara ett frågeformulär och/eller föra en så kallad smärtdagbok kan smärtan beskrivas. Det kan ge en god vägledning till läkaren som ska utreda orsaken. 

Människan är bra på att vänja sig vid olika typer av intryck och händelser, men studier har visat att smärta och oljud är två stimuli som människan inte anpassar sig till. Konstant smärta leder till lägre livskvalitet, därför är det viktigt att du får hjälp med just din typ av smärta.

--