Sluta snusa - råd för dig som bestämt dig!

Sluta snusa - råd för dig som bestämt dig!

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Snusandet är ett nikotinberoende för din kropp och din hjärna och ett invant beteende som faktiskt går att bryta. Det finns många skäl till att bryta ett snusberoende, såväl hälsoskäl som ekonomiska fördelar.

För snusandet kostar, både på din hälsa och din plånbok. För dig som vill sluta snusa finns det hjälp och tips att få på vägen mot ett snusfritt liv.

Längst ner i artikeln kan du göra ett snustest och jämföra ditt snusberoende med andra snusare. Efter genomfört test får du svar på hur mycket hjälp du behöver för att sluta snusa. 

Det här är snus

Det svenska snuset skiljer sig från tuggtobak och snus i andra länder eftersom det är fuktigt. Anledningen är att svenskt snus, som består av mald, mörk, rök- eller lufttorkad tobak även har smakämnen, salter och fukt tillsatt vid tillverkningen.

Statistiskt sett beräknar man att en fjärdedel av alla svenska män snusar dagligen eller då och då. Siffran är betydligt lägre hos kvinnor, fyra procent, men man ser en ökning av antalet kvinnliga snusare. Det är inte heller ovanligt att man använder sig av såväl rökning som snusning, så kallat blandat bruk.

Därför är snus farligt

Snus och cigaretter är visserligen skadliga för hälsan båda två men har lite olika negativa egenskaper. Om man ser till snuset så är den beroendeframkallande komponenten densamma som för cigaretter, nikotinet. Vid snusning tas nikotinet upp av blodkärlen i din munhåla och når hjärnan inom några minuter. Snusning tenderar att leda till ett starkt beroende eftersom din hjärna utvecklar ett belöningssystem som är beroende av nikotin. 

Vissa typer av snus innehåller så kallade tobaksspecifika nitrosaminer som kan öka risken för bland annat bukspottkörtelcancer. Det finns även undersökningar som tyder på en koppling mellan snus och cancer i magsäck och matstrupe. Vid snusning kan också tandköttet ta skada då tandköttet drar upp sig på tandhalsen och därmed frilägger roten på tänderna, något som kan orsaka ilningar och öka risken för karies. Snusning orsakar erosioner och missfärgningar på dina tänder, något som inte försvinner även om du slutar snusa.

Snusning och hjärt-kärlsjukdom

En annan negativ effekt av snusning är att nikotinet ger en omedelbar höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Din ämnesomsättning stressas av nikotin då adrenalinet och andra stresshormoner ökar vid snusning. 

För dig som behandlas för högt blodtryck motverkar snusning direkt behandlingens syfte och forskning har visat att risken att drabbas av hjärtinfarkt med dödlig utgång är större för dig som snusar jämfört med den som inte använder tobak. Studier har även visat att dina blodkärls förmåga att vidga sig nästan halverats om du snusar. Har du kärlkramp (angina pectoris) eller vet med dig att du får vita fingrar i kyla är snusning direkt olämpligt. Diabetiker löper generellt högre risk än andra att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, en risk som dessutom ökar vid snusning.

Snusning och barn

För dig som är gravid är det olämpligt att snusa. Anledningen är att snusning under graviditet gör att ditt barn utsätts för lika höga halter nikotin som du själv. Det har även visat sig att vid snusning ökar risken för en ovanlig men allvarlig graviditetskomplikation, graviditetsförgiftning. Snusning ökar också risken för förtidig födsel. Vid amning kan nikotinet i snus föras över genom bröstmjölken.

För dig som är gravid är rekommendationen att sluta snusa. Även efter graviditeten kan det vara bra att tänka på att om du har snus liggandes finns det en risk att barnen får i sig snus då barn gärna stoppar i sig vad de hittar liggandes. Det kan leda till nikotinförgiftning hos barnet, något som många inte tänker på.

Jag vill sluta snusa – hur gör jag?

Om du har bestämt dig för att sluta snusa, grattis! Det är bra för såväl din hälsa som din ekonomi, för låt oss vara ärliga, snus är inte gratis. Det kan vara bra att inledningsvis ha en plan men också ställa sig frågan, varför snusar du och varför vill du sluta att snusa. Beroendet är ofta kopplat till ett invant beteende men det finns många skäl till varför det är en god idé att bryta det beteendet. 

Ett snusstopp innebär nästan direkt att kroppen börjar återhämta sig och det kan vara skönt att inte känna ett konstant beroende. Att trappa ner, antingen på egen hand eller med hjälp av olika hjälpmedel som finns på marknaden, är en bra plan. Då vänjer du kroppen vid mindre och mindre nikotin innan du bryter hela beroendet. 

Nedtrappningstips

  • Använd portionssnus i stället för lössnus.
  • Gå från light- till minisnus.
  • Placera dosorna utom synhåll.
  • Lämna snusdosan hemma ibland.
  • Prova snus utan nikotin.
  • Minska tiden med snus i munnen - minska mängden snus.
  • Kartlägg dina snusvanor.
  • Prova något nikotinersättningsmedel för att hantera abstinensen.

Det vanligaste är att den fysiska abstinensen håller i sig ett par veckor. Vissa får mer abstinensbesvär, andra mindre, det är individuellt och vissa känner inte av någon abstinens överhuvudtaget. Det är ofta det psykologiska beroendet som du kommer att behöva kämpa med. Men det klarar du, om du bestämmer dig för det.

När det är dags att sluta – så är det!

Genom att sätta ett definitivt datum för när det är slut med snusandet ger du dig själv en morot och ett mentalt mål. Genom att trappa ner förbereder du dig själv på avslutandet, samtidigt kan du föra lite dagbok över dina snusvanor och varför du ska sluta. Se över vid vilka tillfällen du snusar och se till att undvika att snusa vid just dessa moment. 

Det finns såväl hjälpmedel som stöd på nätet och via särskilda plattformar som ger professionella råd till dig som har bestämt dig för att sluta snusa. Du kan även kontakta din vårdcentral där det kan finnas specialutbildad vårdpersonal som hjälper dig på traven. 

Det finns bara fördelar med att sluta snusa och när du väl bestämt dig, så kommer du att klara det.