Skolios är en vanlig åkomma som de flesta människor har i mindre grad. Den kan ha en, två, tre eller fler krökar av olika grader, dessa mäts i grader Cobb. Ju allvarligare skoliosen är, desto vanligare är det att kvinnor har problemen.
Orsaker till skolios
Anledningen kan vara att benen är av olika längd vilket gör att kroppen försöker kompensera det själv och ryggraden kröks. Allt som behövs för att fixa det är en inläggssula eller en högre sula på ena skon. En annan orsak är medfödda missbildningar eller skador i muskler och nervsystem.
Ibland får vissa personer skolios utan någon känd orsak. När en sjukdom är utan känd orsak kallas den för idiopatisk vilket betyder att den inte kan förklaras av olika orsaker. Det innebär dock inte att det inte finns en förklaring. En sjukdom som klassificeras som idiopatisk kan vara ett resultat av en okänd faktor.
Idiopatisk skolios delas in i tre grupper efter när den upptäcks.
- Infantil — från födelse till tre års ålder.
- Juvenil — från tre års ålder till nio års ålder.
- Adolesent — från nio års ålder till avslutad tillväxt.
Adolesent idiopatisk skolios är den vanligaste. Allra vanligast är att den ökar under tonåren då tillväxten tar fart. Det är även under den tiden som man vanligtvis upptäcker skoliosen.
Symtom
En skolios blir nästan alltid större i samband med perioder av snabb tillväxt. Om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge besvärande symtom som ryggsmärta på grund av felställda kotor och diskar. Skolios som beror på missbildning eller sjukdom kan ge större problem och leder oftare till operation. Patienten har oftast en krökt bröstryggrad i en båge åt höger.
Behandling av skolios
I vissa fall så rätar ryggraden ut sig själv medan det i andra fall kan vara aktuellt med en operation. Man kan även träna upp musklerna runt ryggraden med sjukgymnastik.
Under tiden man växer kan man bära en korsett som hjälper till så att ryggen inte kröker sig mer än nödvändigt. Korsetten hjälper bäst om man upptäcker den sneda ryggen tidigt och om den har en långsam tillväxt. Syftet med korsetten är inte att räta ut ryggen utan att förhindra att den blir krokigare. En framgångsrik behandling innebär att ryggen inte fortsatt kröka sig. Behandlingen pågår tills man har vuxit färdigt, ibland i flera år. Att vänja sig vid en korsett är besvärligt och den största påfrestningen är oftast den psykiska. I Sverige finns inga andra dokumenterade behandlingar än operation vid krökar som är större än 40-50 grader Cobb. Genom en så kallad steloperation gör man ett antal angränsande kotor orörliga. Man kan oftast lämna sjukhuset redan efter en vecka, men det tar cirka sex månader innan operationen har läkt helt och man kan börja idrotta och belasta ryggen igen.