Scharlakansfeber

Scharlakansfeber

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Scharlakansfeber är en vanlig barnsjukdom. En gång i tiden var det en fruktad sjukdom med hög dödlighet men idag kan den behandlas med antibiotika. Några av symtomen för scharlakansfeber är att man får små knottriga utslag som kliar, feber, huvudvärk, halsfluss och ibland illamående.

Sjukdomen orsakas av en bakterie, streptokocker, som orsakar knottriga små utslag som kliar. Scharlakansfeber är smittsam och vanligast hos barn i den yngre skolåldern. Vissa personer har bakterierna i kroppen men blir aldrig sjuka. Man får bakterierna från luften när man andas, genom kroppskontakt eller via föremål. Särskilt föremål som är fuktiga och som kommer i kontakt med munnen kan vara smittbärande. Scharlakansfeber är vanligast hos barn fram till tidig skolålder. Äldre barn och vuxna får sällan scharlakansfeber utan istället drabbas de av halsfluss. Eftersom sjukdomen är så pass smittsam är det bäst att ha barnet hemma tills barnet är helt friskt eller två dygn efter påbörjad antibiotikakur.

Streptokockinfektioner kan gå över av sig själva men vanligtvis så behandlas man med antibiotika. Ju snabbare man blir behandlad desto lindringare blir sjukdomen.

Symtom på scharlakansfeber

Sjukdomen börjar som halsfluss och fortsätter med feber upp till 40 grader samt ont i halsen. Körtlarna på halsen svullnar och blir ömma. Illamående, kräkningar och huvudvärk är vanliga inslag. 

Efter ett par dygn kommer röda, täta utslag som är stora som knappnålshuvuden. Detta är de mest uppenbara symtomet och får huden att kännas upphöjd och sträv, som gåshud. Utslagen börjar oftast i armhålorna och ljumskarna och sprider sig över magen, sidorna, ryggen, nacken samt armar och ben. De kan vara så svaga att de nästan inte märks. Utslagen blir vita vid tryck.

Att få utslag i ansiktet är ovanligt men kinderna blir röda och området kring munnen bleknar. Under de första dagarna har tungan en gråvit beläggning och ytterliggare några dagar senare blir ytan starkt röd med upphöjda prickar. Det är det som kallas för ”smultrontunga” och är det mest karaktäristiska symtomet för scharlakansfeber.

Efter ytterliggare några dygn börjar utslagen på huden försvinna och huden fjällar bland annat på handflator och under fötterna. På magen, bröstet och ryggen kan man få en mjölliknande fjällning.

Behandling av scharlakansfeber

Scharlakansfeber ska behandlas med antibiotika. Efter cirka 48 timmars behandling kan man räkna med att sjukdomen inte längre smittar, dock ska behandlingen fortsätta i tio dagar totalt. Med antibiotika förkortar man sjukdomsförloppet, minskar smittospridningen och minskar risken för allvarliga komplikationer.

Utan behandling går febern och utslagen över efter cirka en vecka men kan fortgå längre och leda till komplikationer. Efter några dagar kan man få ledvärk i stora leder som knän och armbågar. Värken försvinner av sig själv efter någon vecka.

Komplikationer av scharlakansfeber

Sjukdomar som förekommer i samband med scharlakansfeber är bland annat öron- och bihåleinflammation, svullna lymfkörtlar på halsen, inflammation på njurarna och halsböld. Till de mer ovanliga komplikationerna hör hjärtmuskel- och njurinflammation. I mycket ovanliga fall kan scharlakansfebern leda till sjukdomen PANDAS, med plötsliga beteendeförändringar som tvångssyndrom. Komplikationerna uppträder cirka två till tre veckor efter infektionen.