Så solar du säkert

Så solar du säkert

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Huden har ett naturligt solskydd – lär dig använda det rätt! Sol i måttliga doser är nyttigt men ”solbrännan” som så många kämpar för att skaffa sig är egentligen hudens försök att skydda sig mot solljusets skadeverkningar i cellerna.

Solljuset är nyttigt och nödvändigt för att vi ska må bra – både i kroppen och i själen.

Nyttigare än vi trott

Solljuset är till och med ännu nyttigare än vad man tidigare trott: D-vitaminet från UVB-strålarna verkar kunna ge skydd mot flera olika typer av cancer, och kanske också andra sjukdomar som diabetes typ 1 och hjärtåkommor. Att vi behöver vistas ute i sol- och dagsljus för att inte få benskörhet är känt sedan länge. Skelettet behöver kalcium och för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium från maten behövs D-vitamin, som vi dels får från livsmedel, men som också bildas i huden. I vår hud finns ett förstadium till vitamin D, som omvandlas till aktivt D-vitamin när huden exponeras för ultravioletta ljus som når oss under den ljusa delen av dygnet.

Men det är med solen som med de flesta nyttigheter och njutningsmedel – det kan vara riskabelt med överdosering!

Sola säkert

Gyllenbrunt är bäst. En gyllenbrun färg i huden kan betraktas som ett naturligt solskydd. Skyddet består av att överhuden blivit litet tjockare, vilket gör att många av de solstrålar som träffar hudytan ”studsar” tillbaka och av att det bruna pigmentet melanin absorberar de flesta av de skadliga UV-strålarna så att de inte kan ge skador djupare ner i kroppsvävnaden.

Men trots detta skydd uppstår hela tiden småskador på arvsmassan, DNA, som finns i de levande hudcellernas kärna. Dessa skador lagas ständigt av reparerande äggviteämnen. Det tar cirka 48 timmar att laga en sådan DNA-skada, därför är det klokt att under sommaren eller solresan söderut varva försiktig solning med andra aktiviteter så att huden får vila från solen något dygn.

Bygg upp ditt naturliga solskydd

Vi kan bygga upp vårt naturliga solskydd ett steg i taget: 20- 30 minuter i solen (mindre för ljushylta och solkänsliga på sydliga breddgrader) första soldagen. Om huden visar att det är OK, genom att inte blir röd, kan man öka på sina stunder i solen med 10-15 minuter per dag.

Totalt bör man helst inte vara i direkt sol mer än två timmar per dag, även sedan man fått den önskvärda gyllenbruna färgen. Undvik helst direkt solstrålning mitt på dagen I synnerhet om ni reser söderut, men också soliga sommardagar i Sverige.

Den ultravioletta strålningen från solen är starkast mellan klockan 11 och 14. Om ni vill ligga på stranden och njuta eller ägna er åt vattensporter – gör det tidigt på förmiddagen eller sent på eftermiddagen, då solen är snällare mot huden.

Överskatta inte din huds tålighet

Det är inte bara de bleka och rödlätta som är riskpersoner. Även den som är mörkhårig kan få skador av solen. Har man en hud som sällan råkar ut för svidande solskador kan man förledas att tro att man ”tål hur mycket sol som helst”. Så är det inte, säger Harry Beitner. Även om man har en hud som aldrig blir röd och alltid brun kan man drabbas av hudcancer.

Det kan röra sig om ärftliga faktorer. Barn har känsligare hud än vuxna. Om små barn blir brända av solen ökar risken för att de senare i livet kan utveckla allvarliga hudförändringar.

Hur ska man bäst skydda barnen i sol?

  • För det första vill de flesta små barn inte leka i stark sol. De söker sig instinktivt till skuggan och då ska man låta dem stanna där. Om man är på semester på sydliga breddgrader kan man ordna ett solparasoll, spänna upp en filt eller ett badlakan, eller låta dem leka under ett stort träd.
  • Undvik att vara på stranden under de hetaste timmarna mitt på dagen – mellan klockan 11 och 14. Det är minst lika härligt att bada senare på eftermiddagen när solen inte är så stark. Moln ger, åtminstone i Sverige, en viss solskyddsfaktor. Men känslig hud kan definitivt bli bränd mitt på dagen även när moln tidvis skymmer solen.
  • Barn under ett år ska helst inte utsättas för direkt solstrålning alls. Äldre barn ska helst inte vara avklädda i solen mer än högst en halvtimme. Men om det är oundvikligt bör deras hud skyddas med ett medel som har hög solskyddsfaktor. För svenska förhållanden räcker det oftast med faktor 15.
  • Använd solskyddsmedel på rätt sätt. Kläder är det bästa solskyddet, men solkrämer behövs som komplement. Man bör helst smörja in sig innan man går ut i solen och sedan minst var tredje timme om man badar eller svettas mycket. Det skall dessutom vara ett ganska tjockt och jämnt lager.

Vissa mediciner kan bidra till solskador, till exempel antibiotika av typ Vibramycin och Doxycyklin, och smärtgel som smörjs på huden mot muskelvärk.

Lagom är bäst

Lagom är bäst, och vad som är lagom för dig kan vara alldeles för mycket för ditt barn, din partner eller din vän. Att bli brun anses av många av oss som ett av de främsta målen med sommarsemestern. Men hudläkarna ser den bruna färgen på ett annat sätt:

Det bruna pigmentet är egentligen en ljusskyddande barriär. I mikroskop kan man se att pigmentet ligger som en liten hätta, eller ett litet parasoll, över hudens cellkärnor. ”Solbrännan” är helt enkelt hudens sätt att skydda sig mot solljusets skadeverkningar på cellernas arvsmassa, DNA. Vår hud består av tre lager. Det översta kallas överhuden, därunder finns läderhuden och längst ner underhuden. I överhudens nedersta cellager finns de pigmentbildande cellerna som kallas melanocyter. När solens UV-strålning når huden stimuleras melanocyterna till att bilda brunt pigment, melanin. UV-ljuset får också överhudens hornceller att stimuleras till snabb delning och det gör att hudens översta cellager fördubblas i tjocklek. Det är dessa två processer, den bruna pigmentbildningen och hudens förtjockning, som utgör vårt naturliga solskydd.

Inflammation i huden

När vi har fått för mycket av det goda, av solens ljus och värme, blir huden efter ett tag röd och irriterad, vanligen 6-8 timmar efteråt. UVB-ljuset har orsakat en inflammation i huden. Melaninet har inte klarat av att utföra sin skyddsuppgift. Man får även en svullnad i huden och en smärta som liknar den man kan få vid en vanlig brännskada.

I svåra fall kan det bli blåsor och huden flagnar efter ett tag. Om vi går längre upp på skalan i farlighet, vad händer då?

Hur påverkar solandet huden?

På sikt påskyndar flitigt solande hudens åldrande och risken för uppkomst av hudtumörer ökar. Särskilt om man ofta blivit bränd av solen, berättar Harry Beitner, docent och överläkare vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Huden ”spårar ur”, DNA (arvsmassan) går sönder, cellerna dör inte som de ska, avdödningsmekanismen, den så kalllade apoptosen, blir rubbad. Normalt begår cellerna ”självmord” när de har blivit skadade, men solskadorna kan sätta den skyddsmekanismen ur spel så att cellerna kan härja fritt i huden. De delar och förökar sig på abnorma sätt. Man kan drabbas av olika cancerformer i huden:

  • Malignt melanom, den farliga och fruktade hudtumören. Fortfarande en av de snabbast ökande cancerformerna i västvärlden. Den kan börja växa i en brun ”prick” på huden, var som helst på kroppen. Om man inte upptäcker tumören i tid och opererar bort den, kan den ge spridd cancer i kroppen och bli livshotande.
  • Basalcellscancer, som också ökat snabbt under senare år. Den sitter oftast i ansiktet och börjar ofta som en torr fläck av eksemtyp, som senare inte vill läka. Ibland kan den ha formen av en liten, halvt genomskinlig knottra som senare blir brunpigmenterad. Det är en ”snällare” typ av cancer eftersom den sällan sprider sig, men den kan ge fula spår i huden när man opererat bort den. Skivepitelcancer, som i enstaka fall kan sprida sig i kroppen och bli svår att behandla. Förstadiet ser ofta ut som en rodnad, fjällande fläck, som sakta breder ut sig. Ibland kan det bli ett sår som inte läker.
  • Aktinisk keratos, räknas inte som cancer, men som ett möjligt förstadium. I ungefär ett fall på hundra finns risk att fläcken övergår i en hudtumör som växer på djupet. Hudförändringen ser ut som en sträv, ibland rodnad fläck, ungefär en halv centimeter stor. Den sitter oftast i ansiktet, på handryggarna eller på flinten hos tunnhåriga män.

- Vad man vet idag är det främst den kortvågiga UVB-strålningen som är cancerframkallande, säger Harry Beitner. Vilken roll UVA har i utvecklingen av malignt melanom och andra hudtumörer är omdiskuterat och inte helt kartlagt. Men det är mycket som talar för att UVA ökar risken tillsammans med UVB. Det är därför effektiva solskyddsmedel också måste ha ett skydd mot UVA.

Om man upptäcker hudförändringar

Husläkaren kan göra en första undersökning och om det anses nödvändigt får man remiss till hudspecialist. Idag har alla hudkliniker och de flesta privata hudläkare en teknisk utrustning - dermatoskop - som med stor säkerhet kan visa om en pigmenterad hudförändring, brunt födelsemärke, är elakartad eller inte.

- Har man en hudförändring som växer, blir mörkare, kliar eller blöder, bör man snarast gå till doktorn, säger Harry Beitner.

Soldyrkande tonåring blir rynkig 30-åring!

För tidigt åldrad hud är ett ofarligt men fult resultat av överdrivet solande. Det långvågiga UVA-ljuset tränger djupare ner i huden än UVB och skadar läderhudens elastiska fi brer. Detta ger efter ett antal år ”ljusåldrad hud” med grova rynkor och en gulaktig färgton.

-Det är inte bara soldyrkande äldre män och kvinnor, som drabbas, förklarar Harry Beitner. Om man solar väldigt mycket går den här processen förhållandevis snabbt. Man kan påskynda sin huds åldrande med 10-15 år! Så om en tonåring i 15-årsåldern börjar sola i solarier och dessutom mycket och ofta i naturlig sol kan hon som 30-40- åring ha en rejält rynkig och läderartad hud.

Faktaruta: Skaffa dig solkunskap på nätet!

Hitta information och ställa frågor på följande webbadresser:

www.ssi.se (Strålskyddsinstitutets hemsida): Bland annat information om solarier, interaktiva solråd, information om UV-index (solens brännkraft) och ozonuttunning

www.smhi.se (SMHI:s hemsida): Information om UV-index, från mars till oktober prognoser över hela Sverige för UV-index följande dag

www.cancerfonden.se (Cancerfondens hemsida): Solråd under rubriken Levnadsvanor

 

Veckans fråga

Hur många veckor ska du ha semester i sommar?

Nyhetsbrev