Refluxsjukdom hos barn (gastroesofageal reflux)

Refluxsjukdom hos barn (gastroesofageal reflux)

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Reflux innebär att innehållet i magen kommer upp i matstrupen. Detta sker genom sura uppstötningar eller kräkningar. Alla barn kräks och spottar i viss mån men när det sker oftare än normalt samt påverkar barnet negativt kallas det för refluxsjukdom.

Mellan 2-5 % av alla spädbarn uppskattas ha gastroesofagal refluxsjukdom. Sjukdomen förekommer oftare hos barn med en medfödd hjärnskada eller utvecklingsstörning, till exempel Downs syndrom. Det kan även uppkomma efter en operation av en medfödd missbildning av matstrupen. Refluxsjukdom kan dessutom bero på dåligt utvecklad motorik eller på allergier mot någon typ av födoämne.

Varför får barn refluxsjukdom?

Om den övre magmunnen inte håller tätt åker innehållet i magsäcken upp i matstrupen igen. Den övre magmunnen sitter mellan matstrupen och magmunnen och är oftast inte färdigutvecklad vid födseln. Den utvecklas istället till fullo under barnets första levnadsår. Det är svårt att avgöra vad som är normalt och vad som kan klassas som att magmunnen ännu inte utvecklats då de flesta små barn kan kräkas efter en måltid. Detta påverkar dock inte barnet negativt. Men hos en del spädbarn är den övre magmunnen så pass omogen att de kräks väldigt ofta. Dessa barn kan påverkas negativt av det vilket kan resultera i matvägran och att de därför inte går upp i vikt som de ska.

Symtom på refluxsjukdom

Det är viktigt att övervaka barnets kräkningar utan att för den skull stressa upp sig varje gång barnet kräks. Det är i de flesta fall helt normalt. Refluxsjukdomen gör dock att barnet kanske inte äter ordentligt och att barnet tappar eller inte ökar ordentligt i vikt. Kräkningar kan orsaka halsont och en del barn kan visa tecken på att de vill äta men slutar sedan och börjar skrika då det gör ont att svälja. Refluxsjukdom kan även orsaka sömnrubbningar.

Diagnos

Ett barn med misstänkt refluxsjukdom testas ofta först för födoämnesallergier. Antingen utesluts ämnena ur barnets egen diet eller ur mammans diet om barnet fortfarande ammas. Om problemen försvinner är det inte refluxsjukdomen som är den bakomliggande orsaken. Men om symtomen däremot kvarstår görs en fortsatt utredning. Det går ofta att diagnostisera sjukdomen endast med hjälp av dess karaktäristiska symtom och utifrån en eventuell sjukdomsbild. Om läkaren är osäker görs ibland en mätning av hur ofta surt maginnehåll kommer upp i matstrupen och hur länge det förblir surt. Detta görs med en tunn slang som placeras i matstrupen och mätningen utförs under ett dygn. Undersökningen gör inte ont och barnet får lugnande under tiden. Samtidigt fyller föräldrarna i en dagbok om sömn, måltider och andra aktiviteter. I allvarligare fall kan sår i matstrupen förekomma och läkaren kan då fastställa en diagnos genom att titta ner i matstrupen med så kallad gastroskopi.

Behandling av refluxsjukdom hos barn

Den första åtgärden som görs är att se till att det drabbade barnet får regelbundna och relativt täta måltider. Man försöker även att ge barnet mer trögflytande mat eftersom det inte kommer upp i matstrupen lika lätt. Det finns modersmjölksersättning som blir trögflytande när den hamnar i magen men även välling kan blandas till en tjockare konsistens. Medicin som minskar uppkomsten av syra i magsäcken är också en vanlig behandlingsmetod. I mycket svåra fall kan en operation göras för att förbättra magmunnens stängningsfunktion.