Psoriasis - mer än en hudsjukdom

Psoriasis - mer än en hudsjukdom

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Psoriasis är mycket mer än en hudsjukdom. Du som har psoriasis kan påverkas fysiskt, psykiskt och socialt men det finns hjälp att få, både moderna behandlingar men även möjlighet att samtala med din specialistläkare för att optimera just din behandling.

Hur uppstår psoriasis egentligen och kan jag bli botad? Idag finns ingen botande behandling även om din psoriasis kan ha ett förlopp som gör att du bara får symtom vid något enstaka tillfälle. Vad det gäller orsakerna till psoriasis är de inte helt kända. Idag vet man att immunförsvaret reagerar felaktigt mot kroppen med överdriven produktion av hudceller, inflammation och skador i hudbarriären som följd. 

Psoriasis - en komplex sjukdom

Psoriasis är en kronisk systemisk sjukdom som kan ha många olika symtom. Sjukdomen drabbar ungefär 2–4 procent av befolkningen i de nordiska länderna, och kan ha flera utlösande faktorer. Genetik, stress, infektioner och rökning är några.

Förr betraktades psoriasis som enbart en hudsjukdom, men numera vet man att psoriasissymtom kan variera kraftigt mellan olika typer av patienter. De symtom man oftast förknippar med psoriasis är hudutslag, så kallade plack, på delar av eller hela kroppen, psoriasis i hårbotten, naglar, hand- och fotsulor och i vissa fall ledbesvär. Ofta har man något eller några av dessa symtom, och svårighetsgraden varierar kraftigt mellan individer. Nyare data tyder på att klåda är det vanligaste och mest besvärande symtomet .

En del människor får ingen eller liten påverkan på livskvaliteten, medan andra kan känna stor psykisk påfrestning eller begränsningar i sin vardag på grund av sina symtom.

Psoriasis – vad är symtomen?

Beroende på hur allvarliga symtomen du upplever kan det vara svårt att diagnostisera psoriasis på första läkarbesöket. 

Det finns idag inte någon finns någon specifik metod eller enkelt test för att ställa diagnosen psoriasis utan diagnosen baseras på typen av plack och vart på kroppen de befinner sig. Ibland kan man se att huden fjällar eller att olika typer av rodnad har uppstått. Andra vanliga symtom är klåda, rodnad, hudförhårdnader och bestående torr hud. Vissa patienter har även ledbesvär. 

Genom att följa upp och noggrant notera förändringar i huden/naglarna, ta hudprov och skapa en öppen kommunikation får läkarna en möjlighet att ställa diagnosen – även om det ibland är svårt att dra gränsen mellan till exempel eksem och psoriasis.

Hur märker jag själv om jag drabbats?

Du själv känner din hud bäst – om du upptäcker skillnader i huden, får klåda, att du fjällar eller upptäcker att dina naglar förändras, så, kan det vara tecken på psoriasis.

Det kan vara bra att vara medveten om att det ibland är svårt att dra gränsen mellan eksem och psoriasis, tala med din läkare om du är osäker på vilken diagnos du har eller har fått.

Psoriasis – varför har jag drabbats?

Du löper lika stor risk att drabbas oavsett om du är man eller kvinna. Risken att drabbas är främst ärftlig men vissa läkemedel, hudskador och infektioner kan också orsaka psoriasis.  Forskning för att fastställa grundorsaken pågår ständigt.

Eftersom orsakerna till psoriasis inte är helt kända finns det idag inget sätt att förebygga eller förutse om vilka personer som drabbas men man har kunnat fastställa riktlinjer som att undvika alkohol och tobak om man har drabbats av psoriasis. Att leva hälsosamt och att motionera samt äta hälsosam kost är allmänna råd som man ger i samband med psoriasis. 

Behandling av psoriasis

Under lång tid betraktades psoriasis som enbart en hudsjukdom, och av samma skäl har man under lång tid använt sig av utvärtes behandlingar i form av t.ex. krämer, salvor, bad och ljusterapi med mera. Dessa alternativ kan vara effektiva för vissa patienter, men kan upplevas tidsödande och besvärande. Det finns även ett flertal äldre systemiska behandlingar, som alla har effekt på någon eller några symtom av sjukdomen. Dock får en del patienter otillräcklig effekt eller problem med biverkningar, vilket gör att man behöver andra alternativ.

De senaste åren har mycket hänt på behandlingsfronten. Många patienter är hjälpta av de modernare behandlingarna som nu finns tillgängliga. En av dessa är en PDE4-hämmare, en tablettbehandling som har visad effekt på många av de symtom som drabbar patienter. Biologiska behandlingar såsom TNF-hämmare eller interleukinhämmare, i form av injektioner eller infusioner kan också vara effektiva alternativ då man haft otillräcklig effekt av tidigare systemisk behandling.

Att få rätt behandling är viktigt eftersom sjukdomen inte går att bota. Psoriasis är något du lever med och behandlingen måste utformas och optimeras för varje patient. Med rätt behandling kan de flesta patienter leva helt vanligt utan att besväras nämnvärt av sin sjukdom.

Behandlingsformer

Kontakta din läkare för att få hjälp med och behandling av din psoriasis.

Utvärdera om din behandling är optimal

Ett bra sätt att utvärdera din sjukdom är att kontinuerligt dokumentera dina symtom, så att du kan föra en bra dialog med läkare och sjuksköterska vid läkarbesök. Det finns flera appar man kan ha till hjälp, ett förslag är Psapp. 

Psapp är en app som är utvecklad för patienter med psoriasis eller psoriasisartrit. Med den kan man mäta hur man mår och skapa en rapport som kan fungera som underlag för ditt nästa läkarbesök.Fundera över nedanstående punkter, om du trots behandling fortfarande besväras eller begränsas i ditt dagliga liv:

  • Biverkningar
  • Bristande effekt
  • Behandlingsmetoden kanske inte passar din livsstil

Svara på frågorna i testet nedan för att ta reda på om du är optimalt behandlad

Att leva med psoriasis – ta kontroll över din sjukdom

Världshälsoorganisationen (WHO) har 2014 antagit en resolution där de fastslår att psoriasis är en allvarlig, icke smittsam sjukdom. Sådana resolutioner finns för flera andra kroniska sjukdomar som t.ex. diabetes. I resolutionen fastslog WHO att patienter med psoriasis lider i onödan på grund av felaktig eller sen diagnos, otillräckliga behandlingsalternativ, bristande tillgång till vård eller social stigmatisering. WHO skriver även att framtidens psoriasisvård bör utgå från den enskilde patienten och dess behov.

Du som patient har stor möjlighet att påverka din vård. En studie visade till exempel att patienter som förmedlar sina förväntningar på att få en behandling för en viss sjukdom har tio gånger större chans att få behandlingen . I och med patientmaktsutredningen har också patientens roll i vården stärkts på flera sätt, t.ex. att i viss mån kunna påverka valet av behandlingsmetod samt rätten till en ”second opinion”. 

Har du psoriasis och får behandling mot din sjukdom är det viktigt att veta att du har andra alternativ om du av någon anledning inte är nöjd med hur din behandling fungerar. Det kan röra sig om allt från bristande effekt till besvärande biverkningar eller att din medicinering är tidskrävande eller krånglig. Du kanske har preferenser kring valet av kräm, tablett eller injektion. Det är viktigt att du som patient uttrycker dina specifika behov vid val av behandling, och att du tydligt återkopplar till din läkare eller sjuksköterska hur din behandling fungerar.