Prostatacancer - allmän screening eller inte

Prostatacancer - allmän screening eller inte

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Varje år diagnostiseras 10 000 nya fall och 2500 män dör årligen i denna folksjukdom. Prostatacancer utvecklas olika hos dem som drabbas.

Ibland växer tumören långsamt och det kan ta 10-15 år innan den sprider sig eller ger symtom. För andra kan sjukdomen ha ett snabbare förlopp. De senaste åren har metoderna att upptäcka cancer förbättrats och nya behandlingsmetoder har tagits fram.

PSA – ett sätt att upptäcka prostatacancer

PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen. PSA finns i hög koncentration i sädesvätska, men en del läcker också ut i blodet. Även en frisk man har alltså små mängder PSA i blodet. Med ett enkelt blodprov från armen kan man mäta förekomsten av PSA i mannens blod.

– 1989 kom de första vetenskapliga rapporterna från en amerikansk studie att PSA kunde användas för att hitta tidiga former av prostatacancer. Över en natt så började ”alla” män i USA att testa sitt PSA värde.

Användningen av PSA-tester har varit mycket långsammare i Europa, berättade Jonas Hugosson, professor och överläkare vid verksamhet urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vid cancer i prostatan så stiger PSA värdet i blodet. Men en förhöjning av PSA-värdet är inte samma sak som att man har prostatacancer. Det finns flera vanliga förändringar i prostatan som kan göra att PSA-halten i blodet ökar. Godartad prostataförstoring, inflammation i prostatakörteln eller urinvägsinfektion kan också göra att det utsöndras mer PSA i blodet.

PSA-testning

PSA-värdet varierar mellan olika män. För kunna tolka provsvaren använder man något som kallas referensvärden. Om PSA värdet är under 3 mg/l betraktas det som normalt i Sverige. 90 procent av alla män över 50 år har ett gränsvärde som är under 3. Och 10 procent har ett värde över 3, dvs en indikation på en förändring i prostatan.

- PSA-testning kan vara en hjälp att upptäcka cancern tidigare än man annars skulle ha gjort, oftast fem till femton år tidigare, säger Jonas Hugosson.

Det pågår en debatt om fördelarna och nackdelarna med att PSA-provet ska ingå i en allmän hälsokontroll för män för att upptäcka mycket tidiga former av prostatacancer. Idag finns det behandlingar för tidiga stadier av prostatacancer som kan bota sjukdomen, men som också kan ge bestående biverkningar som tillexempel impotens och minskad sexuell lust.

– Argumentet mot att införa en generell PSA testning är att man kan få en överdiagnostik. Med PSA-testet hittar man alla prostatacancrar över en viss storlek, en del av dem behöver inte hittas, eftersom de växer extremt långsamt utan att ge några besvär. I ett tidigt skede går det inte att skilja de olika cancerformerna åt och man riskerar därför att behandlas för en cancerform man inte skulle ha fått några besvär av. Och vetskapen om att ha cancer kan i sig minska livskvaliteten, sa Jonas Hugosson.

Om man kan minska riskerna att dö i prostatacancer genom att testa PSA har man tidigare inte kunnat besvara. Men nyligen kom en Europeisk studie som publicerats i den ansedda medicintidskriften New England Journal of Medicin som visar att man genom screening kan minska dödligheten i prostatacancer med 27 procent efter 9 år.

– De män som sannolikt har mest värde att kontrollera sitt PSA-värdet är mellan 50-70 år. Även om alla inte vinner på att testas, så borde alla män dock informeras som vad PSA är och vad ett test innebär. Men innan man låter göra ett PSA-test är det klokt att göra klart för sig varför man vill göra det och hur man ställer sig om värdena är förhöjda och vilka konsekvenser det medför. Man bör diskutera igenom alla aspekter med sin läkare, sa Jonas Hugosson.

Behandling av prostatacancer

Det finns många olika behandlingsmöjligheter vid prostatacancer. Vad som blir aktuellt beror på en rad olika faktorer - vilket stadium som tumören befinner sig i, hur högt PSA-värdet är och hur elakartade cancercellerna ser ut i mikroskop. Man måste också ta hänsyn till patienten själv, vilken biologisk ålder han befinner sig i och inte minst de egna förväntningarna och önskemålen.

Kongresshallen på Svenska mässan i Göteborg var välfylld vid en öppen föreläsning för allmänheten om prostatacancer arrangerad av läkemedelsföretaget Abbott i samarbete med ledande företrädare från urologiverksamheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Den stora frågan på agendan var ”Bör alla män testas för prostatacancer?”

– Prostatacancer är en varierande sjukdom, patienter är ett varierande släkte, olika behandlingar ger olika effekt men också olika biverkningar. Man måste alltid ta hänsyn till vilken patient man har att göra med och vilka mål de har med sin behandling, berättade Johan Stranne, specialistläkare, verksamhet urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Olika behandlingsmetoder

Vid tidig prostatacancer finns huvudsakligen tre olika möjligheter: operera bort prostatakörteln, ge strålning eller vänta med att aktivt behandla. De olika alternativen har olika för- och nackdelar, och därför är det viktigt att patienten själv får välja vad som passar bäst.

Om tumören spridit sig blir det oftast aktuellt med hormonbehandling. Prostatacancer är beroende av hormonet testosteron. Hormonbehandling innebär att man förhindrar kroppen att bilda testosteron och därmed kan cancern hållas i schack. Det kan ske på olika sätt.

  • Testikeloperation – När testiklarna tas bort upphör produktionen av testosteron och tumören krymper. En bieffekt av det är att den sexuella lusten och förmågan att ha samlag upphör. Denna metod är ovanlig, eftersom den är irreversibel och av många upplevs som stympande.
  • Medicinsk kastrering – Med hjälp av läkemedel, vanligen i form av så kallade GnRH-analoger, kan produktionen av testosteron hämmas. Här ges behandlingen i form av en injektion var 3:e eller var 6:e månad, beroende på vad som passar patienten bäst. Effekten av behandlingen är att tumören krymper och inaktiveras. En bieffekt är att den sexuella lusten och sexuella förmågan minskar.

Läs mer om biverkningar vid cancerbehandling

Johan Stranne avslutade sin föreläsning med att besvara frågan som ställdes inledningsvis ”Ska man behandla prostatacancer”?

– Ja man ska behandla prostatacancer och det finns en rad olika behandlingsalternativ. Men man får inte glömma bort att inte behandla också är en behandling. Vad man väljer är helt beroende vilken patient man har, var han befinner sig i livet, vilken tumörtyp han har och vilket mål han har med sin behandling.