Nu kommer de första nationella riktlinjerna för psoriasis

Nu kommer de första nationella riktlinjerna för psoriasis

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Psoriasis ska för första gången få nationella riktlinjer. Ett av målen med riktlinjerna är att sprida kunskapen om att psoriasis är en systemisk inflammatorisk sjukdom med hög samsjuklighet och inte enbart en hudsjukdom.

Den preliminära versionen kom ut nu i dagarna och i början av 2019 ska Socialstyrelsen publicera slutversionen. 

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en autoimmun sjukdom som ungefär 2–4 procent av Sverige befolkning beräknas ha, det vill säga cirka 300 000 personer.

Psoriasis kan ge flera följdsjukdomar, däribland hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, fetma, inflammatorisk tarmsjukdom, metabolt syndrom, stroke, leversjukdom och psykiska besvär. För en tredjedel av patienterna utvecklas även inflammation i lederna, så kallad psoriasisartrit.

Riktlinjer kring psoriasis uppskattas

Under arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna så har Socialstyrelsen samverkat tätt med både patientorganisationen och med professionen. Båda har påtalat sin uppskattning kring att psoriasis fått riktlinjer, berättar Alexandra Karlén, utredare och projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.

Just nu ligger de på remiss och i början av 2019 ska slutversionen publiceras. I samband med den kommer även en utvärdering av psoriasisvården i de olika landstingen; hur den ser ut idag och hur den borde vara. 

Mål med riktlinjerna

Det huvudsakliga målet med att ta fram nationella riktlinjer för psoriasis är att sprida kunskapen om att sjukdomen är så mycket mer än bara en hudsjukdom med fjällande hud. Det är fortfarande ny kunskap, förklara Alexandra Karlén.

Ett annat mål med riktlinjerna är att se till patienternas hela livssituation. I dag vårdas många inom primärvården men beroende på patientens behov kan hen behöva träffa en specialist inom dermatologi eller reumatologi. Därför blir det viktigt att förbättra samordningen mellan just primär- och specialistvård. 

En mer jämlik psoriasisvård 

Mål nummer tre är att göra psoriasisvården mer jämlik än vad den är idag. Att försöka jämna ut de regionala skillnaderna innebär dock att psoriasisvården kommer bli dyrare på lång såväl som på kort sikt. 

Det senaste decenniet har det till exempel varit en fantastisk utveckling av nya biologiska läkemedel, men problemet är de är dyra. Vi tar hänsyn till kostnadseffektivitet men patientnyttan är väldigt viktig vid prioritering, säger Alexandra Karlén.

Enlig Socialstyrelsens beräkningar kommer de nya läkemedlen att minska behovet av ljusbehandling med kortvågigt UV-ljus. Eftersom denna behandling utförs på sjukhus innebär det färre sjukhusbesök för patienterna. 

Klimatvård får tydligare riktlinjer

En annan sak som riktlinjerna kommer förtydliga är frågan om klimatvård. Den har varit omdiskuterad och landstingen har haft olika principer gällande att bekosta den typen av behandling för sina patienter. 

Alexandra Karlén säger att det numera framgår tydligt att klimatvård rekommenderas för patienter med svår psoriasis först när alla andra behandlingsmetoder haft otillräcklig effekt.  

Exempel på vad riktlinjerna kommer innehålla:

  • Individuella genomgångar av riskfaktorer med patienterna, utbildning i hur levnadsvanor kan påverka sjukdomen.
  • Vilka krämer som används när.
  • Strukturerad utvärdering av behandling.
  • Bedömning hos hudläkare av barn med misstänkt psoriasis.
  • Behandling med biologiska läkemedel till patienter med svår psoriasis.
  • Bedömning av reumatolog vid misstänkt psoriasisartrit.

Läs mer om psoriasis här