Mormors rökning ökar barnbarnets risk för astma

Mormors rökning ökar barnbarnets risk för astma

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Om mormor rökte under sin graviditet finns en förhöjd risk att barnbarnet får astma. Detta även om barnets mamma inte rökte. Det visar en studie på över 66 000 svenska barn, mammor och mormödrar.

Studien, som visar att astma kan förklaras av både arv och miljö, presenterades under European Respiratory Society’s internationella kongress i Amsterdam.

Tidigare generationer påverkar risken för astma

Resultatet av studien visar alltså att rökning i tidigare generationer även påverkar risken för astma i senare generationer, säger Caroline Lodge vid University of Melbourne som är en av forskarna bakom studien. 

För barnbarnen innebär det en förhöjd risk om 10-22 procent att drabbas av astma om mormor rökte, jämfört med om hon inte gjorde det. Framförallt har mormoderns rökning effekt på tidigt debuterande astma som blir bestående hos barnbarnet. Det är en relativt kraftig effekt, runt 20 procents ökad risk att barnet kräver medicinering för sin astma i åldern ett till sju år. 

Samband kvarstod även efter hänsyn till riskfaktorer

Sambandet mellan mormoderns rökning och barnbarnets astma är dock okänd för forskarna. Man spekulerar i att röken påverkar gener som har betydelse för astmarisken hos fostret och att dessa genförändringar går i arv.

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, säger att det som talar för att det faktiskt är mormoderns rökning som ökar risken för astma är för att sambandet kvarstod även efter att de hade tagit hänsyn till andra faktorer. Sådana faktorer var till exempel socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå, om mamman rökte och om någon av föräldrarna hade astma. 

Baseras på uppgifter från födelse- och läkemedelsregister

I studien utgick forskarna från uppgifter om 66 271 barn och deras mammor och mormödrar. Barnen delades in i fyra grupper: de utan tecken på astma, de med tidigt debuterande astma som gick över, de med tidigt debuterande astma med behandling även efter tre års ålder och de vars astma debuterade i senare ålder.

Uppgifterna om mormödrarna och mammornas rökning under graviditeten togs från svenska födelseregistret, som är kvinnans egna uppgifter till barnmorskan. Därtill hämtade forskarna uppgifter från läkemedelsregistret om uthämtade astmaläkemedel för barnen.

Styrkor och svagheter med studien

En styrka med studien är att uppgifterna om mormoderns rökvanor samlats in av barnmorskor i början av graviditeten. Rökande kvinnor fick inte heller tacka nej till att vara med i studien. 

Som svaghet kan nämnas att det finns få uppgifter om morfaderns rökning, men att det har kontrollerats huruvida morföräldrarna har vårdats för lungcancer eller kol, berättar Bertil Forsberg.

Forskarna planerar också att se om farmoderns rökning kan innebära en ökad risk för astma hos barnbarnet.