Magsår vid smärtbehandling

Magsår vid smärtbehandling

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Det finns olika sätt att behandla magsår som beror på läkemedel. Om du använder läkemedel mot smärta eller inflammation och får ont i magen bör du vara uppmärksam. Vissa smärtstillande och inflammationsdämpande preparat kan nämligen ge magsår. Det finns olika alternativ för att läka magen, men tillhör du någon av riskgrupperna bör du undvika vissa mediciner.

Läkemedel som kan ge magsår hör till gruppen NSAID, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. De hämmar inflammationer, dämpar smärta och feber. Dessa läkemedel kan ge biverkningar i form av magsår och i vissa fall även hjärt- och kärlbiverkningar. Hur många personer i Sverige som använder dem vet man inte säkert eftersom flera av våra vanligaste receptfria läkemedel, som ibuprofen, diklofenac, acetylsalicylsyra med flera, tillhör den gruppen. Dessutom hör flera receptbelagda läkemedel som används vid exempelvis reumatiska sjukdomar, artros och fibromyalgi hit.

Varierande risk

Risken för att få magsår varierar mellan olika grupper och individer och kan även påverkas av vilka typer av NSAID-läkemedel man använder. Störst risk att drabbas av magsår löper äldre som är multisjuka och sköra, samt personer som tidigare haft magsår och fortfarande bär på magsårsbakterien helicobacter pylori. Men även yngre som regelbundet tar NSAID kan få magsår. Risken ökar med högre dos under lång tid som ofta är fallet vid receptbelagda NSAID. Vid receptfria NSAID som tas i låg dos och under kort tid så är risken för biverkningar betydligt mindre.

Det finns även andra faktorer som ökar risken för magsår, bland annat rökning.

Vad händer i magen vid magsår

Maten vi äter bryts ner av en mycket sur magsaft som bildas i magsäcken. Den består bland annat av slem, saltsyra och enzymet pepsin. För att inte den frätande saltsyran ska förstöra magsäcken producerar kroppen samtidigt skyddande ämnen, som hormonet prostaglandin. Men när man tar vissa smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel hämmas bildningen av prostaglandin och då kan saltsyran börja skada slemhinnan så att det bildas magsår.

I sällsynta fall kan magsår ge svårare komplikationer:

  • Blödande magsår innebär att magsåret börjar blöda. Det kan leda till blodbrist, anemi. Om blodvärdet blivit för lågt kan du behöva sjukhusvård.
  • Brustet magsår innebär att såret tränger igenom magsäckens vägg så att det blir ett hål. Då kan maginnehållet komma ut i bukhålan och det kan vara livsfarligt. Såret behöver sys ihop och därför ska brustet magsår opereras akut.
  • Magsåren kan ge ärrbildning vid nedre magmunnen. Behandling är operation för att vidga magmunnen. 

Symtom vid magsår

Tecken på magsår är att det gör ont på en viss plats i övre delen av magen, att besvären kommer i perioder, att de förändras vid måltiden och blir antingen värre eller lindrigare, samt illamående och snabb mättnadskänsla. Om magsåret börjat blöda kan avföringen bli svart. Om du kräks ser maginnehållet ut som kaffesump eller innehåller blod.

Om magsåret inte behandlas kan du får blodbristsymtom såsom andfåddhet och trötthet. Men ett blödande magsår kan också vara så pass litet att det inte ger några symtom alls. Eftersom NSAID är smärtstillande finns det en risk att de bidrar till att magsåret gör mindre ont vilket i sin tur kan leda till att magsåret upptäcks senare.

Om magsåret brister och tränger igenom magsäckens vägg gör det mycket ont i magen. Ett magsår kan börja blöda eller brista plötsligt, utan att du känt några tydliga symtom innan dess.

NSAID kan också ge symtom från magen som inte beror på magsår.

En ovanlig komplikation är ärrbildning. Om du får magsår vid nedre magmunnen många gånger kan det bildas ärr som gör att nedre magmunnen blir trång. Då får magsäcken svårare att tömma sig och du får lättare för att kräkas. 

Diagnos

Läkaren ställer diagnos utifrån besvären som du beskriver. Det är viktigt att du berättar om alla läkemedel du tar. Det gäller särskilt smärtstillande, antiinflammatoriska och blodförtunnande läkemedel, både receptfria och receptbelagda. Om det finns misstanke om magsår görs sedan gastroskopi. Det är en undersökning då en tunn slang med en liten kamera i ena änden förs ner genom munnen och matstrupen ner i magsäcken. På så sätt kan man se om det finns ett sår. Man undersöker även om man har magsårsbakterien helicobacter pylori.

Riskgrupper som bör undvika NSAID eller byta till annat läkemedel:

  • Äldre (över 75 år)
  • Personer som tidigare haft magsår
  • Personer som använder blodförtunnande läkemedel, antidepressiva läkemedel (SSRI) eller kortisontabletter

Förebygga och behandla

Det finns olika sätt att behandla magsår som beror på läkemedel. Din läkare avgör vad som blir bäst för dig. Som förebyggande åtgärd kan du undvika att använda receptfria NSAID på slentrian, utan att noga fundera på vilken effekt du vill uppnå.

I de fall där NSAID inte kan undvikas vid behandling av smärta finns följande alternativ för att minska risken för magsår:

– Genom att se över behandlingen med NSAID-läkemedel kan man försöka minska dosen, utan att effekten minskar. Låg dos minskar nämligen risken för magsår.

– Genom att behandla magsårsbakterien med antibiotika minskar risken. Mellan 4 och 6 procent av befolkningen i Skandinavien bär på bakterien, och den är vanligare hos äldre än yngre personer.

– Genom att lägga till ett läkemedel som minskar magens produktion av saltsyra, så kallad syrahämmare, minskar risken för magsår. Mest effektiva är så kallade protonpumpshämmare, som minskar produktionen av saltsyra i magsäcken. Med syrahämmare brukar det ta mellan två och åtta veckor för magsåret att läka.

– Cox 2-hämmare är en variant av NSAID som har en lägre risk för magsår.

Biverkningar

När man tillför eller byter ut läkemedel finns alltid risk för biverkningar. Läkemedel som minskar saltsyran, till exempel protonpumpshämmare, kan öka risken för mag- och tarminfektioner eftersom den magsyran som ska ta död på skadliga bakterier och virus är borta.

Cox 2-hämmare har liknande biverkningar som NSAID-läkemedel, men med undantaget att de minskar risken för magbiverkningar. De kan dock ha en viss ökad risk för kardiovaskulära händelser.

Rätt behandling för din smärta

Smärta kan ha många olika orsaker. Den kan komma från skadade vävnader, skadade nerver eller av okänd anledning. Den kan komma plötsligt och gå över relativt fort, eller vara långvarig. Olika typer av smärta behandlas på olika sätt och alla läkemedel är inte lika bra mot all typ av smärta. När smärtan beror på en inflammation kan NSAID hjälpa, men om den beror på en nervskada har dessa läkemedel ingen effekt.

Fem frågor att diskutera med din läkare

  1. Behöver jag NSAID för att dämpa smärta och inflammation?
  2. Hur fungerar läkemedlet tillsammans med mina andra läkemedel?
  3. Finns det något annat alternativ? 
  4. Tillhör jag någon av riskgrupperna för magsår? 
  5. Hur kan risken för att få magsår minskas?
--