Många patienter får fel demensdiagnos

Många patienter får fel demensdiagnos

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Forskare är chockade över hur många patienter som får fel demensdiagnos.

En grupp neurpatologiska forskare i Lund har gjort en studie på 176 patienter som har blivit utredda vid psykogeriatrisk specialistmottagning i Lund eller Malmö mellan åren 1996-2006 och som fått någon demensdiagnos. Man har, efter att patienterna avlidit, studerat hjärnorna och på den vägen kunnat fastställa exakt vilken eller vilka demenssjukdomar patienten har lidit av.

37 procent hade fel diagnos

När man studerade resultatet av forskningen såg man att även om 49 procent hade en helt korrekt klinisk diagnos och 14 procent en till viss del korrekt ställd diagnos så ändrades diagnosen helt i så mycket som 37 procent av fallen. Elisabet Englund och Hans Brunnström, forskare vid Lunds universitet uttrycker sig såhär om resultatet:

”Vi känner visserligen till ett 70-tal olika demenssjukdomar idag, men det här är chockerande. Vi trodde att fler fått rätt diagnos när vi inledde studien”.

Frontotemporal demens stämde bäst

De patienter som hade haft frontotemporal demens hade oftast fått rätt diagnos medan överrensstämmelsen var lägre för patienter med Alzheimers sjudom, vaskulär demens och Lewybody-demens.

Forskarna anser att resultatet är oväntat särskilt med tanke på att den här typen av patienter har blivit både utredda noga och fått diagnosen ställd av specialister. Även om det inte finns något bot mot den här typen av sjukdomar idag är Hans Brunnström, vars doktorsavhandling studien ingår i, noga med att påpeka vikten av att man som patient kan få rätt diagnos för att kunna sätta in rätt behandling.

En annan anledning till att det är så viktigt att ställa rätt diagnos är att sjukdomarna ofta är ärftliga och att släkten har rätt att få korrekt information om vilken av sjukdomarna som kan finnas.

Utredningen av patienter måste bli bättre

Även om många i dagsläget jobbar i ett team med läkare, neuropsykologer och sjuksköterskor anser Elisabet Englund att man kan bli bättre på att ge bland annat återkoppling och att de som arbetar inom primärvården också måste utbilda sig mer på den här typen av sjukdomar samtidigt som man bör se till att de nationella riktlinjerna följs.

Många lever med sin demenssjukdom i sex-åtta år, ibland upp till 20 år och man anser att det är mycket viktigt att patienter med demens blir noggrant utredda och får rätt diagnos från början.