Ange ditt sökord

Den vanligaste bakteriella orsaken till lunginflammation är Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Foto: Shutterstock

Den vanligaste bakteriella orsaken till lunginflammation är Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Foto: Shutterstock

Lungorna i fokus på World Pneumonia Day 12 november

Varje år den 12 november uppmärksammas lunginflammation genom World Pneumonia Day. Informationskampanjen ”Glada lungor” är ett initiativ av 1,6 miljonerklubben och Pfizer och syftar till att belysa vad man själv kan göra för att hålla lungorna friska.

Annons:

Lunginflammation är en vanlig sjukdom som kan få allvarliga följder. Många känner dessutom inte till att det går att vaccinera sig, säger Alexandra Charles som är ordförande för 1,6 miljonerklubben.

Inflammation i lungorna

Lunginflammation kännetecknas av inflammation i lungorna som gör att lungblåsorna fylls med vätska eller var. Det kan bland annat leda till hosta, feber, frossa och andningssvårigheter.

Lunginflammation orsakas främst av bakterier, virus eller svamp. Den vanligaste bakteriella orsaken till lunginflammation är pneumokocker. Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien i näsa och svalg. Dock är det bra att veta att inte alla som bär på bakterierna insjuknar.

En av de vanligaste dödsorsakerna

Lunginflammation är en livshotande infektion i luftvägarna och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation. 20 till 40 procent av dessa kräver sjukhusvård. Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukhusvård.

I Sverige ökar dessutom incidensen av sjukvårdstillfällen bland äldre på grund av lunginflammation.

Svagt immunförsvar

Pneumokockinfektioner är särskilt vanligt hos personer med ett svagt immunförsvar. Små barn, äldre och riskgrupper drabbas oftare av pneumokockinfektioner. Immunförsvaret försvagas med åldern och risken att bli smittad av allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. 

Till riskgrupperna hör personer med kroniska sjukdomar som diabetes, astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Dock är det två av tre (67 %) som inte vet huruvida de ingår i en riskgrupp för lunginflammation eller ej. Det visar en undersökning från Novus, som gjordes inför kampanjen ”Glada lungor” på uppdrag av Pfizer och 1,6 miljonerklubben. I den ställdes frågor om lunghälsa till 1025 svenskar mellan 40 och 79 år. 

Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar också risken att drabbas av pneumokockinfektioner.

Symtom vid lunginflammation

Vanliga symtom vid bakteriellt orsakad lunginflammation är:

  • Starka svettningar
  • Hög feber, skakningar och frossa
  • Bröstsmärta vid andning eller hosta
  • Hosta med slem som kvarstår eller förvärras
  • Läppar och nagelbäddar som blir blåaktiga på grund av syrebrist i blodet 

Behandling lunginflammation

Om lunginflammationen är bakteriellt orsakad behandlas den vanligtvis med antibiotika. Eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt ska behandlingen påbörjas så snart som lunginflammationen har diagnostiserats, eller då man starkt misstänker att det kan röra sig om lunginflammation.

Minskad kontakt med smitta är ett annat sätt att skydda sig. Att begränsa kontakten med smittbärare är dock ofta svårt i praktiken eftersom så många bär på pneumokocker. Handtvätt med sprit har i undersökningar visat sig kunna minska sjukfrånvaron något.

Vaccination

I den Novus-undersökning som gjordes inför kampanjen ”Glada lungor” framkommer att 44 procent av svenskarna kan tänka sig att vaccinera sig mot pneumokocker och 4 procent har redan gjort det. 

Genom vaccinering är det möjligt att förebygga sjukdom och dödsfall bland små barn, äldre och riskgrupper. Vaccinering är också viktigt för att förhindra ökad antibiotikaresistens. Sedan mer än 20 år tillbaka finns ett vaccin mot pneumokocker i Sverige som kallas polysackaridvaccin. År 2001 introducerades en ny typ av vaccin, så kallat konjugatvaccin. Konjugatvaccin ingår sedan 2009 i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Konjugerat vaccin är sedan 2010 även tillgängligt för andra grupper äldre och andra med ökad risk för pneumokocksjukdom. Dock måste de vanligen bekosta vaccinet själva till ett pris av cirka 700 kr på privat vaccinationsmottagning.  

Folkhälsomyndigheten föreslår även att personer över 65 år bör överväga vaccination mot pneumokocker. Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, till exempel lunginflammation. I dessa fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande.

Sex tips för glada lungor!

Det finns några enkla knep för hur man kan rå om sina lungor lite extra i vardagen.

  1. Få upp flåset med raska promenader. Andningsförmågan förbättras av fysisk aktivitet. 
  2. Stressa mindre. Stress kan försvaga immunförsvaret och göra dig mer infektionskänslig.
  3. Träna andningsteknik. Andas djupt med magen istället för högt uppe med bröstkorgen. Yoga och mindfulness kan vara värt att prova.
  4. Sluta röka och var måttlig med alkohol. Då minskar du risken att drabbas av lunginflammation.
  5. Tvätta händerna ofta och undvik att röra ansiktet och munnen med händerna. Då minskar du smittorisken.
  6. Vaccinera dig mot lunginflammation (pneumokocker) – om du tillhör en grupp som har ökad risk att drabbas.  

World Pneumonia Day

På www.lunginflammation.se kan du läsa mer om pneumokocker och hitta en vaccinatör nära dig. Du kan även prata med personalen på sin lokala vaccinationsmottagning som kan berätta mer om pneumokocker och vaccination.

På World Pneumonia Day’s hemsida worldpneumoniaday.org finns information om initiativet.

Annons:

Källor: Pfizer, 1,6 miljonerklubben, World Health Organization (WHO), Centers for Disease Control and Prevention, National Heart Lung and Blood Institute, Socialstyrelsen, FASS.se

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Svarsperioden varierar mellan 2-4 veckor. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Om du inte hör något från oss inom perioden 2-4 veckor kan du istället söka svar i vår sökruta - frågan kan ha besvarats tidigare.

Välkommen till Doktorn!

Annons: