Låt inte skam begränsa livet

Låt inte skam begränsa livet

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Skam är en obehaglig känsla som drabbar alla då och då. Men för vissa blir rädslan för att skämmas så stor att man börjar undvika vissa situationer.

En sådan situation kan till exempel vara där det finns risk att rodna. Att erkänna och acceptera känslan är det bästa sättet att bli fri, säger psykoterapeuten Magdalena Bluhme som möter väldigt många människor vars liv begränsas av skamkänslor.

Socialt trauma att göra bort sig riktigt mycket

Barn slår händerna för ansiktet när de skäms, man kan se det redan hos bebisar. Som vuxna slutar vi med det, även om vi kanske många gånger skulle vilja. Det är genant att visa sig generad. Man vill försvinna, sjunka genom jorden och täcka för den synliga rodnaden i ansiktet. De flesta har starka minnen från ögonblick av djup skam. Att uppleva att man har gjort bort sig riktigt mycket är ett socialt trauma som lämnar spår. 

- Skam är en obehaglig känsla. Så obehaglig att vi inte sällan trycker undan den, ibland utan att veta att vi ens har känt skam. Inom psykologin heter det dissociation, vilket innebär att vi omedvetet avskärmar oss från upplevelsen för att den är så psykiskt påfrestande för oss, säger Magdalena Bluhme.

Varningssignal när vissa situationer undviks

De flesta känner skam regelbundet, det kan hetta till i ansiktet när man säger fel till kollegorna på jobbet, eller när man snubblar framför främmande människor. Ofta kommer känslan när vi uppfattar att vi utsätts för ogillande från andra för något olämpligt som vi har gjort eller sagt. 

- Som vuxna slutar vi att sätta händerna för ansiktet men impulsen försvinner inte eftersom den är kroppsligt inkodad i oss sedan vi var väldigt små. Man kan se resterna av denna kroppsliga inkodning när en vuxen som hamnar i skam helt omedvetet för upp en hand eller ett finger mot ansiktet eller näsan, förklarar Magdalena Bluhme.

Men när rädslan för att känna skam tar över och gör att man undviker vissa situationer där man riskerar att bli sedd, då bör man göra något åt den. Det kan gå så långt att hela livet går ut på att undkomma situationer som kan bli jobbiga. Man kanske tackar nej till ett jobb för att man är rädd att det kommer att innebära att man måste prata inför andra, eller så vågar man inte inleda ett kärleksförhållande.

- Människor som är rädda för skam ägnar sig mycket åt självkritik. Om man kritiserar sig själv innan någon annan har gjort det är det en skyddsåtgärd för att undvika kritik utifrån, säger Magdalena Bluhme.

Inte alla känner skam

Inom psykologin forskas det allt mer på skam eftersom man har förstått hur mycket det påverkar oss i grunden. Att det är en så stark känsla har med största sannolikhet en evolutionär förklaring och kan kopplas ihop med vår rädsla för att bli fördömda och utstötta ur gruppen, vilket tidigare betydde en säker död. Skam är också en social regleringsfunktion som sänder en signal till andra om att vi inte är okänsliga. Att till exempel visa att man skäms för att man kommer för sent visar att man har förstått de sociala reglerna.

- Det finns personer som inte känner skam, psykopater till exempel. Antingen tycker vi att de är omänskliga eller så beundrar vi dem. Vi kan se upp till dem för att de vågar mycket och tar för sig socialt, säger Magdalena Bluhme.

Men det finns också människor med kronisk skam, där allt handlar om skamkänslor. Traumatiska upplevelser i barndomen ligger ofta till grund för det, som att inte ha blivit sedd och förstådd när man kände skam, eller andra intensiva känslor. Det handlar både om det negativa, sårbarhet, ilska och sorg, liksom det positiva, som glädje och närhet. Barnet som negligeras lär sig att känslor är jätteobehagliga och ägnar hela livet åt att undvika sådant som kan väcka dem och därmed också skam. I det läget behöver man professionell hjälp.

Acceptera skam

Hur vi hanterar skam är viktigt eftersom det lär oss om hur vi handskas med oss själva i svåra situationer, menar Magdalena Bluhme.

För att bli av med obehaget behöver vi acceptera känslan och förstå att ingen människa är fullkomlig. Det bästa är att erkänna oron för någon annan. Kanske säga: "Jag tycker att det är så jobbigt att prata inför andra för jag är rädd för att rodna". Har man tur och träffar en medkännande person så kan man få ett svar i stil med: "Åh, så känner jag också". Eller: "Det har hänt mig också".

Skam kan bara växa i ensamhet. Den är som troll i solsken. Den försvinner om man släpper ut den i ljuset.

3 tips för att sluta skämmas

+ Var snäll mot dig själv när du känner att du börjar skämmas. Compassion, självmedkänsla, är ett viktigt verktyg för att bli av med skamkänslor.

+ I stället för att trycka undan, tänk: "Åh, nu har jag ett utmärkt tillfälle att vänja mig vid känslan". Känn efter hur den känns i kroppen och hur fysisk den är. 

+ Erkänn skammen. Att prata med en annan människa kan hjälpa.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------- Tracking Code: Standard (Asynchronous) "Doktorn.com" Insert the code below on: Doktorn.com - All URLs ----------------------------------------------------------------------------------------------