Kronisk migrän

Kronisk migrän

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Drabbas du av kronisk migrän betyder det att du nästan dagligen måste tampas med din migrän, något som kommer att påverka dig i din vardag. Idag finns det dock goda behandlingsalternativ för dig som har kronisk migrän.

Det är viktigt att skilja på migrän, kronisk migrän och vanlig huvudvärk. Cirka 80 procent av befolkningen får någon gång under livet huvudvärk, migrän drabbar runt 13 procent. I den här artikeln tar vi upp bakgrund och symtom. Vi har även intervjuat smärtläkaren Mats Karlsson som berättar mer om de olika behandlingsalternativ som finns samt ger några goda råd på vägen till dig med kronisk migrän. 

Migrän

Det finns två olika sorters migrän, migrän med aura och migrän utan aura och du kan drabbas av båda dessa sorter.  Aura hänvisar till de symtom som kan uppstå innan huvudvärken börjar. Det kan vara känsel- eller motorikpåverkan, problem med talet eller ont i magen. Besvär som kan uppstå mellan 60-20 minuter innan själva huvudvärksanfallet (auran är ju en del av migränattacken) migränanfallet. 

Utan aura innebär att huvudvärken kommer direkt något som är betydligt mer vanligt. Symtomen i samband med migrän är inte alltid tydliga. 

Vid migrän upplevs ofta något eller flera av följande besvär

  • En värk som växlar sida mellan attackerna
  • En intensiv, pulserande värk
  • Upplevd ljus- och ljudkänslighet
  • Illamående och kräkningar

Värken kan upplevas som värre om man rör på huvudet eller ägnar sig åt fysisk ansträngning. Efter migrän så är det vanligt att man känner sig trött och ibland till och med mörbultad. Utlösande faktorer tros vara till exempel alkohol, sömnbrist, stress och menstruation. Du kan läsa mer om vanlig migrän här.

Kronisk migrän

Kronisk migrän innebär att du har haft besvär av migrän minst 15 dagar i en månad utan att ha haft några andra åkommor eller besvär. Kronisk migrän kännetecknas även av att den orsakar en måttlig - svår funktionsnedsättning och inte svarar på behandling med tre eller fler förebyggande läkemedel.

Det är inte ovanligt att den som har kronisk migrän har gått med besvären i flera år vilket till slut kan leda till huvudvärk så gott som dagligen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har 1,7 till 4 procent av alla vuxna i världen kronisk migrän och migrän är rankad som en av de 20 mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen.

Stressutlöst sjukdom

Migrän är en stressutlöst sjukdom där det handlar om att se till många faktorer i livet för att på så vis må bättre, förklarar Mats Karlsson.

– Vid svår migrän, mer än, eller två attacker migrän per vecka är en del av behandlingen avslappningsteknik och stresshantering. I behandlingen bör även lågintensiv motionsträning ingå och det är inte ovanligt att du får boka en tid hos en sjukgymnast som en del i din behandling. Migrän tillhör stressutlösta sjukdomar och då gäller det att se till den allmänna livssituationen, vad man kan göra annorlunda för att minska besvären. Det i kombination med övriga behandlingar ger bäst förutsättning för att slippa migränen. 

Enligt forskning kan man även se att så kallade migränskolor har hjälpt personer som drabbats av svår migrän. Vetenskap pekar mot att så många som hälften av de patienter som haft svår migrän och gått i en migränskola har blivit hjälpta med sina besvär, en behandlingsmetod som är biverkningsfri. 

Behandlingsmetoder vid kronisk migrän

Det kan vara svårt för personer med migrän att till fullo acceptera en medicinsk behandling som innebär vissa biverkningar även när sjukdomen/migränattacken inte pågår.

– När migränattacken är över vill många helst glömma sjukdomen. Samtidigt är man beredd att göra ”vad som helst” när migränattacken pågår. Det gör att det kan vara svårt med förebyggande medicinering då den kan orsaka biverkningar även dagar då migränen inte pågår.  

De läkemedel som vanligtvis används mot migrän kan indelas i anfallskuperande och förebyggande. De bästa anfallskuperande migränmedicinerna kallas för Triptaner. Det är en familj läkemedel med nu 6-7 tillgängliga substanser. Den första kom 1990. De senaste 10 åren har det inte kommit något egentligt tillskott till dessa mediciner. Som förebyggande mediciner använder man i första hand dels betablockerare (hjärtmediciner) och Tricykliska antidepressiva. Vissa epilepsimediciner har även godkänd indikation som migränförebyggande.

Som god förebyggande effekt räknar man när migränfrekvensen eller intensiteten på attackerna minst halveras.  

Nya behandlingar mot kronisk migrän

På senare år har det kommit många alternativa metoder för behandling av svår migrän, bland annat migränyoga, zonterapi och massage. Men även Botox och elektronisk nervstimulering har visat sig framgångsrikt vid behandling av svår, kronisk migrän. Dessa 2 senaste metoderna godkändes under 2011.

– När vi talar om kronisk migrän har det dykt upp två nya metoder på kartan de senaste åren, Botox och ONS, occipital nervstimulering ibland även kallad PNS, perifer nervstimulering. 

  • Botoxbehandling innebär att du får injektioner runt huvudet och i nacken. Botox blev godkänt som behandling så sent som november 2011 och innebär i princip lite biverkningar och känns därför inte av de dagar du inte har migrän. 

– Mina patienter som får effekt säger att de mår mellan 70-85 procent bättre. Det innebär i praktiken att man kan förbättra resultatet från 3-4 attacker per vecka till 1 attack per vecka. Det här är en behandling som, för de patienter som svarar på behandlingen, har mycket bra effekt. Egentligen mycket bättre effekt än de tablettbehandlingar patienterna får idag. 

  • ONS/PNS-behandling har lite av samma princip som en pacemaker. En elektrisk elektrod opereras in under huden i bakhuvudet och kommer att ligga placerad över en nerv som går upp i bakhuvudet. En stimulator skapar svaga elektriska impulser som via elektroden leds till de nerver som ska stimuleras. Vid behandling mot migrän är det de occipitala nerverna som stimuleras, därav namnet ONS (occipital nerv stimulering). 

 – ”Hos den patientgrupp som har kronisk migrän och där ingen annan behandlingsmetod hjälper kan den här metoden vara effektiv och förbättra tillståndet för upp till hälften av de drabbade. Jämfört med för tre år sedan kan vi idag med de nya metoderna hjälpa upp till 75 procent fler av patienter med kronisk migrän.”

Att leva med kronisk migrän

Mats Karlsson konstaterar att det är viktigt att du har tålamod och att samma läkare följer upp din behandling mot kronisk huvudvärk.

- Det tar tid att få effekt av både Botox och ONS, ibland tar det upp till ett halvår innan man märker någon skillnad. Sedan handlar det om att informera, i samband med Botox bör läkaren förklara att Botox i dag är en godkänd strikt medicinsk behandling. Många förknippar, tyvärr, Botox med kosmetisk industri och de ibland ned- och ifrågasättande värderingar som det för med sig. Att vara välinformerad gäller självklart alla behandlingsmetoder.

En framgångsfaktor vid behandling mot svår migrän är att man om möjligt får samma läkare som följer upp behandlingen och att det finns ett förtroende mellan läkare och patient.  Att få en kontinuerlig kontakt i vården är viktigt, förklarar Mats Karlsson. Något som gäller vid behandling av alla stressutlösta sjudomar. 

– Det handlar inte sällan om människor mitt i karriären, med familj, barn och relationer om drabbas av svår migrän. Därför är det viktigt att föra en dialog med vården och helst få ett team, som du har förtroende för, runt dig. Teamet bör bestå av sjukgymnaster, läkare ibland psykologer med flera. Det är viktigt att diskutera såväl vård som behandling och eventuella biverkningar.