Kraftig försämring av tillgänglighet inom vården

Kraftig försämring av tillgänglighet inom vården

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har undersökt tillgängligheten inom vården och på alla delar som de mätte såg man en kraftig försämring. Andelen personer som får vänta länge på vård växer och skillnaden mellan olika regioner och landsting är stor.

Den försämrade tillgängligheten avser såväl via telefon, nybesök inom primär- och specialistvård, samt behandlingsgaranti, såsom operationer.

Mer än bara resursbrist 

Fredrik Lennartsson, generaldirektör för Vårdanalys, säger att brist på specialistkunskaper och resurser bara kan förklara en del av den bristande tillgängligheten, problemet är större än så. Han menar att det finns en obalans över tiden, mellan produktionskapacitet och de medicinska behoven, vilket ger upphov till växande köer.

Andelen patienter som får vård förhållandevis snabbt ligger inom samma nivå som tidigare, däremot växer andelen patienter som får vänta länge.

Vårdområdena med bäst och sämst tillgänglighet

Rapporten från Vårdanalys visar att 68 000 patienter fick vänta i 90 dagar på nybesök, medan 35 000 patienter fick vänta mer än 90 dagar på operation under 2016. Under 2012 var motsvarande siffror 27 000 respektive 17 000.

Hur länge man får vänta på vård skiljer sig också mycket åt inom de olika vårdområdena. Cancervården lever till exempel väl upp till vårdgarantin gällande väntetid, medan allergisjukvården har den sämsta tillgängligheten.

Vill se mer långsiktigt arbete

Förutom att tillgängligheten inom vården är kraftigt försämrad finns också stora skillnader regioner och landsting emellan, men Fredrik Lennartsson menar att det finns åtgärder som landstingen kan sätta in. Han vill se ett mer kraftfullt, systematiskt och långsiktigt arbete för att korta väntetiderna och för det finns det stor potential att nyttja redan befintliga resurser, både vad gäller ekonomi och personal.

Exempelvis kan landstingen förbättra arbetssätten genom bättre produktions- och kapacitetsplanering, förbättrad schemaläggning, omfördelning av arbetsuppgifter samt uppföljning och analys av vårdgarantins efterlevnad. Därtill behöver man anpassa sina åtgärder efter lokala förutsättningar och utmaningar samt se till att de genomförs i verksamheterna. Även från regeringens sida behövs mer långsiktiga satsningar, anser Fredrik Lennartsson.