Avhandlingen visar att unga som har fått diagnosen schizofreni ofta skilde sig från mängden redan som barn. Drygt 4 av 10 föräldrar uppgav att deras barn hade visat tendenser till autismspektrumtillstånd under barndomen. Däribland fanns svårigheter som att fungera i ett socialt sammanhang, problem med koncentrationen, språk och motorik.
Dubbla diagnoser
Utifrån tidigare gjorda studier har man trott att personer kan ha blivit feldiagnostiserade, det vill säga att patienter som först klassades som schizofrena egentligen led av autism.
Slutsatsen från den här studien är att en dubbeldiagnos inte är omöjlig bland vissa patientgrupper. Schizofreni och autismspektrumtillstånd överlappar då varandra, förklarar avhandlingens författare Maria Unenge Hallerbäck.
Flest dubbeldiagnoser fanns hos de patienter som bäst uppfyller de vetenskapliga kraven för schizofreni, vilket är väldigt anmärkningsvärt. Det är nämligen till stor hjälp om man kan identifiera underliggande svårigheter hos schizofrena personer, detta för att kunna erbjuda rätt behandling och stöd.
Bättre stöd och behandling
Det finns visserligen läkemedel som dämpar de skrämmande syntomen som schizofreni innebär, men det är när de psykotiska yttringarna drar sig tillbaka som det finns behov av andra stödinsatser. I annat fall blir det svårt för patienterna att må bra och ha en fungerande vardag, säger Maria Unenge Hallerbäck.
Det underlättar då om man vet att en person med schizofreni även lider av autismspektrumtillstånd. Dels kan behandlingen utformas därefter och dels är det viktigt för den genetiska forskningen, som vill förstå orsakerna bakom de båda sjukdomarna.
Testinstrument med osäker relevans
Avhandlingen omfattar också en kritisk analys av det nyligen utvecklade testinstrumentet ”Reading the Mind in the Eyes”. Maria Unenge Hallerbäck lät 158 universitetsstudenter från Karlstad genomföra en svensk version av testet och resultatet var intressant.
Det hon såg var att en och samma individs resultat kunde uppvisa stora variationer mellan två testtillfällen. Relevansen kan därmed ifrågasättas. Hon tycker det är märkligt att testinstrumentet har kunnat få sådan spridning när det finns så få beskrivningar om dess grundläggande psykometriska egenskaper.
