Julen - stress och relationer

Julen - stress och relationer

Textstorlek Textstorlek Mindre Större

Julhelgen manar å ena sidan till eftertanke och frid men piskar samtidigt upp en sällan skådad stress vad gäller konsumtion, arrangemang och familjerelationer. Vi ger tipsen hur du klarar julstressen på alla plan! 

Att många känner sig stressade och trötta inför jul är ett tecken på att vi glömmer bort oss själva mitt upp i allting som hör julen till. Maten, resorna, julklapparna, allt som ska ordnas fixas och donas och på det ska de flesta även sköta sitt vanliga vardagsjobb - en uppgift som för många helt enkelt blir för mycket.

Bort med "måsten" och "borde"

"Det har alltid varit den sillen. Och skinkan till. Så måste det vara!" Ett resonemang som kan leda till att saker som borde höra julen och glädjen till blir symboler för hårslitande stressiga uppgifter. Visst drömmer man om ett uppdukat julbord - fullt med godsaker och med en doft av jul som sprider sig över hemmet. Frågan är vad som händer om allt inte blir som man hade tänkt sig.

  • Städa - Visst ska det vara städat, det mår alla bra av, inte bara psykiskt utan även fysiskt. Mindre damm och inte så mycket granbarr är bara positivt. Men istället för att det "måste" vara städat så prata ihop er: visst ska det vara städat när vi ska äta julmat, nu hugger vi i allihopa. Till barnen kan man säga att det helt enkelt inte får vara stökigt när tomten kommer, då kanske han snubblar på något! Hjälps sedan åt att städa tillsammans när allt är över!
  • Laga mat - Om farmor Annas sill har varit med i 65 år men ingen äter av den så sluta laga den. Tänk tillsammans igenom vilket julbord ni vill ha, kom övererns med äldre släktingar att om det finns sushi på julbordet så finns det även gravad lax. Och köttbullar för den som vill ha det! Gör en meny som ställs fram och om du vill vara extra "lurig" - rekommendera åldersgränser på maten, exempelvis "Köttbullar - ådersgräns max 15 år". Detta gör säkert att en och annan både äldre och yngre vill prova något nytt.
  • Resa på jul - Att åka Eriksgata är kanske inte alltid lämpligt eller att man hinner/orkar med. Ibland ligger julhelgen illa till och ger begränsad "vanlig" ledighet - då kan det vara skönt att faktiskt våga säga ifrån och berätta att i år åker vi inte runt, ni får komma hit - alternativt firar vi jul själva. Det är helt ok!
  • Var smart! Ta ledigt innan jul om du kan - passa på någon dag eller eftermiddag att förbereda så att när julen kommer, då är mycket påbörjat. Ofta är det en bättre spenderad tid än att vara ledig efter jul.
  • Låt barnen vara med. Istället för att barnen är i vägen - ta hjälp av dom! Låt barnen göra placeringskort, klä granen eller baka pepparkakor. Julen handlar om gemenskap och inte att sitta framför tv:n i dagarna tre.

Julkonsumtion - för din eller för andras skull?

Trots ekonomiskt tuffa tider handlar vi som aldrig förr. Många gånger handlar vi även på kredit - något som för några år sedan var helt otänkbart om det inte gällde större kapitalvaror och investeringar. Barnen "vill ha", morfar "ska ha något i alla fall" och syrran "får ju en liten sak". Många gånger utan ett egentligt mål letar man sig ut i julhandeln på jakt efter materiella saker, och alltför många gånger även utan att egentligen behöva.

För barnen är det många gånger en måttstock på hur lyckad julen har varit beroende på vad man fick i julklapp - här gäller det att hålla huvudet kallt och i alla fall ha någon mening med det man ger. Ett tv-spel kan man kombinera med någon dansmatta som gör att man rör på sig, en mp3-spelare kan laddas med någon Twilight-bok som ljudbok. Det går att tänka till, om man tar sig tid. Då kan man ge mindre saker men saker som blir genuint uppskattade.

Att skapa egna julklappar kan också vara uppskattat - baka bröd, ge bort hemmalagad pasta och så vidare. Detta är långt ifrån ett tecken på snålhet snarare än ett tecken på uppfinningsrikedom och eftertanke. Tänk även över möjligheten att ge något till välgörande ändamål. Många organisationer har öronmärkta gåvor som verkligen blir till något exempelvis vatten, en get eller böcker och läslampor till de som behöver.

Lägg ifrån dig stressen med att hitta "en sak" utan tänk istället att "om jag hittar något - så gör jag" och om du inte hittar något, då kommer du på något! Släpp den traditionella konsumtionsstressen och tänk på att för mindre barn så handlar det aldrig om själva leksaken - utan om vem som leker tillsammans med barnet!

Julen - det stora relationstestet

När man under en kort, och ofta stressig, period möter många släktingar som man kanske har för mycket gemensamt med riskerar det att sätta en stress på relationer.

Det kan handla om äldre släktingar som lägger sig i eller tycker till, yngre som inte lyfter ett finger eller jämngamla som egentligen inte alls vill vara där. Oavsett vad är julen känd som en högtid då många desvärre även far illa. Tänk på till exempel att alkohol är till för vuxnas egna njuting och aldrig barnens, så är det verkligen viktigt att dricka på jul? För ett stort antal barn innebär julen bråk, slagsmål och tårar. Här gäller det att vara lyhörd även i omgivningen och faktiskt våga lägga sig i om man ser att något barn i närheten far illa.

Det behöver dock inte alltid vara fullt så allvarligt, det kan vara smågnabb och gamla gräl som ligger och pyr och tar udden av den där ultimata jultrivseln. När man åker hem till mamma och pappa tenderar det att, trots att man kanske själv har barn och är vuxen, att bli just "mamma pappa barn". Man hamnar i gamla relationer, föräldrar vet bäst, barn vet bättre och så uppstår irritation. Här finns det några konkreta tips på hur man kan undvika de värsta sammandrabbningarna:

  • Planera och var överrens i god tid innan jul - har ni bestämt att julen ska vara på ett visst sätt, bestäm det tillsammans. Är man överrens är risken mindre att det uppstår diskussioner
  • Utgå från ditt och dina behov, inte andras. Det bästa är att vara ärlig och förklara sin ståndpunkt än att tyst bita ihop, något som många gånger bara leder till att du mår än värre.
  • Alla har sitt sätt att fira jul - någon kommer tycka till om ditt. Låt det vara, njut av att du har det så som du vill ha det.
  • Man måste inte träffa alla kring jul, går det inte så går det inte. Gör upp en plan för när du vill träffa släkten och utgå från att det inte ska innebära en stressig situation att träffa dina nära och kära.
  • Låt barnen vara med och planera - de kanske vill åka pulka med bästa kompisen på julaftons eftermiddag och inte sitta hemma hos farmor. Det kanske är vad du själv egentligen vill också? Så varför inte!
  • Om det är skilsmässa inblandat - undvik att introducera nya partners, syskon eller liknande under julhelgen. Ta det antingen efter eller före så julen får vara i fokus och man undviker konflikter som kan bli djupa.

En riktigt god jul

Hur en riktigt god jul ser ut, det beror på varje individ. För många ser julen ut på ett visst sätt på grund av yttre faktorer, man kanske ligger på sjukhus, är sjuk hemma, åkt utomlands under hela julhelgen eller inte alls firar jul på grund av religion och tro. Hur det än är så är situationen många gånger densamma - stress och uppoffring för andras skull. Många föräldrar säger mantrat "vi gör det för barnens skull" medan barnen alltjämt undrar vad i hela friden det är frågan om. Tänk efter ett varv till, hur skulle du vilja att det såg ut för din skull?

När du kommit fram till det - då kan du börja fundera och planera vilken mat och hur mycket du vill att ni ska hjälpas åt att laga, hur mycket det ska städas bakom varje grankotte, hur många av de senaste tv-spelen man ska köpa och hur ni ska hinna till farmor, mormor, nya mormor och pappa med sin nya tjej på samma dag.

Kommer du fram till att du bara vill sitta framför granen och njuta av stillhet och värme - så går det lika bra. Om du utgår från dig själv och för en dialog med de som är inblandade underlättar du för dig själv och alla andra runt omkring.

Framförallt är det din jul som gör att andras jul blir en upplevelse!

För dig som mår dåligt kring jul och behöver någon att prata med

Nationella hjälplinjen, 020-22 00 60
Öppet Måndag - Söndag 13.00 - 22.00
hjalplinjen.se

Jourhavande Medmänniska, 08-702 16 80
Öppet varje natt 21.00-06.00
jourhavande-medmanniska.com

Röda Korset, 0771-900 800
Öppet alla dagar 14.00-18.00
redcross.se

Jourhavande Präst, 112
Öppet varje natt 23.00-06.00
Svenska kyrkan

Föräldrartelefonen, 020-85 20 00
Öppet Måndag - Fredag 10.00-15.00
Svenska för psykisk hälsa

Jourhavande Kompis, 020-222 444
Öppet Måndag - Fredag 18-22, Lördag - Söndag 14.00-18.00
Ungdomar.se

BRIS för dig upp till 18 år, 116 111
Öppet Måndag - Fredag 15.00-21.00, Lördag - Söndag 15.00-18.00
BRIS för dig upp till 18 år

BRIS Vuxentelefon, 077-150 50 50
Öppet Måndag - Fredag 10.00-13.00
BRIS Vuxentelefon

RFSL Brottsofferjour, 020-34 13 16
RFSL Brottsofferjour

Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50
Öppet dygnet runt
Kvinnofridslinjen

Du är alltid anonym och flera av telefonnumren syns inte på din telefonräkning. Tänk på att öppettiderna kan variera kring jul!